Stenålderskost minskar nivån av blodfetter
Stenålderskost, med mycket fisk och grönsaker, påverkar blodfetterna positivt. Foto: Janerik Henriksson/TT


Stenålderskost – utan mjöl, smör och socker – kan minska nivån av blodfetter hos personer med typ 2-diabetes. Hälsovinsten verkar bero på kosten i sig, inte den viktnedgång som ofta följer.

Under äldre stenåldern levde människan på magert kött, fisk, nötter, frukt och grönsaker och ägg. Mejeriprodukter, spannmål och socker var däremot främmande inslag, och är också bortplockat från menyn hos den som i dag äter stenålderskost.

Förespråkare av stenålderskost menar att den motverkar vällevnadssjukdomar som kärlkramp. Det har också visat sig att ursprungsbefolkningar i Papua Nya Guinea och Grönland, som äter mat liknande stenålderskost, har låg förekomst av hjärtkärlsjukdomar.

Flera hälsovinster

Nu har en studie vid Umeå universitet visat att stenålderskost – eller paleolitisk kost – ger tydliga hälsovinster för överviktiga personer med typ 2 diabetes. Efter tolv veckor noterades såväl påtaglig viktnedgång som sänkta nivåer av blodsocker, blodtryck och blodfetter (triglycerider).

– Det är väl känt att dieter, till exempel stenålderskost, leder till viktnedgång och därmed förbättrade värden. I den här studien undersökte vi vilka förbättringar som berodde på viktnedgången och vilka som berodde på stenålderskosten, säger Julia Otten, biträdande universitetslektor, överläkare och en av forskarna i studien.

Studien visade att förbättringen av blodsockernivå och blodtryck kunde förklaras med viktnedgången. Men de minskade blodfetterna var en följd av kostomläggningen, inte att vågen visade mindre.

Mer av omättat fett

– Det verkar vara kvaliteten på fettet i kosten som påverkar triglyceriderna, alltså att det är mer omättat fett och mindre mättat fett. Vi kunde däremot inte hitta bevis i vår studie för att minskat intag av kolhydrater påverka triglyceriderna, säger Julia Otten.

Med andra ord: Mindre fett kött och mindre feta mejeriprodukter och mer av fett från till exempel olja, nötter och fisk gjorde skillnaden.

– Det kan vara något att tänka på för vem som helst, trots att vi bara har undersökt det hos individer med typ 2-diabetes i vår studie, säger Julia Otten.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften MDPI Nutrients.

(Anna Lena Wallström/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Fakta

Mättat och omättat fett

(TT)

Mättat fett finns i animaliska livsmedel och några vegetabiliska oljor, till exempel

grädde, glass och bakverk, choklad, fet mjölk och fil, smör och matfettsbandningar baserade på smör, ost, fett kött och charkprodukter, kokosfett och palmolja.

Omättat fett (enkelomättat och fleromättat fett) finns i till exempel

olivolja och oliver, rapsolja, majsolja, solrosolja,

mandel, hasselnötter, cashewnötter, jordnötter och valnötter,

avokado, kyckling och fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner,

Källa: Livsmedelsverket