Sri Lankas ekonomiska återhämtning kan bli storpolitik

Asien: Politik

I juli svors Sri Lankas tidigare flerfaldiga premiärminister Ranil Wickremesinghe in som president. Bakom polisen polisen ses slagord mot landets regering. Foto. Arun Sankar/AFP via Getty Images


Sri Lanka kämpar för att ta sig ur den ekonomiska kris som även lett till en politisk kris. Nu satsar den nyvalde presidenten på att stärka landets export. Samtidigt får krisen betydelse i det regionala maktspelet.

Den lilla önationen Sri Lanka har på senare år lutat allt mer åt Kina, som också är dess största fordringsägare. Men när man nu försöker omstrukturera sin ekonomi så är det framför allt grannen Indien, Kinas lokala rival, som sträcker ut en hand.

Sri Lankas president har utsett åtta arbetsgrupper för att undersöka möjligheterna till investeringar, efter att ha nått ett preliminärt avtal med Internationella valutafonden (IMF) gällande en räddningsfond på 2,9 miljarder dollar.

Att man gör en stor sak av spionskeppet är en del av det avskräckande initiativet. 

Cleo Paskal  Forskare vid Asia-Pacificprogrammet på tankesmedjan Chatham House

President Ranil Wickremesinghe utsåg både ledare för den offentliga och den privata sektorn till att delta i arbetsgrupperna. Dessa ska övervaka procedurer, reglering och statliga myndigheters agerande inom affärsverksamhet, rapporterar den srilankesiska tidningen Colombo Page.

Tanken med arbetsgrupperna är att de ska hjälpa regeringen i olika näringslivsrelaterade frågor, kring startande av företag, bygglov, lån, skydd för investerare, utrikeshandel och skatter. Initiativet kom till efter att IMF gått med på att ge Sri Lanka ett hjälppaket som löper över 48 månader, och som ska bidra till att landets makroekonomiska stabilitet förbättras, liksom dess skuldsituation.

Enligt IMF är avtalet beroende av både godkännande från IMF:s ledning och finansieringsgarantier från Sri Lankas fordringsägare, som inkluderar Kina, Japan och Indien.

Vidare måste Sri Lankas myndigheter se till att genomföra tidigare beslutade åtgärder för att stabilisera ekonomin, och regeringen behöver arbeta för att nå ett avtal med privata fordringsägare.

Programmets syfte är att höja Sri Lankas skatteintäkter, genomföra nya prismodeller för bränsle och elektricitet, lägga mer på välfärd, bygga upp valutareserver och stärka skyddsnäten i den finansiella sektorn. 

Sri Lankas politiska kris inleddes när premiärminister Ranil Wickremesinghe (bilden) ersattes med den tidigare premiärministern Mahinda Rajapaksa. Foto: Paula Bronstein/Getty Images

”Man startar från en av de lägsta nivåerna av skatteintäkter i världen. Det här programmet ska genomföra stora skattereformer som inkluderar en mer progressiv personlig inkomstskatt, och en breddad skattebas för bolagsskatt och moms”, skriver IMF.

Sri Lanka ställde in betalningarna på sina lån i maj. Önationen har från och med augusti 10 miljarder dollar i bilaterala skulder. Enligt landets finansministerium är Kina den största fordringsägaren med 44 procent av skulden, följt av Japan på 32 procent och Indien på tio procent.

President Wickremesinghe beskriver det preliminära avtalet som ”ett viktigt steg” mot att lösa Sri Lankas konkurskris och förbättra levnadsstandarden för landets 22 miljoner invånare.

– Början blir svår, men vi vet att allt eftersom kommer vi att kunna göra fler framsteg. Min uppmaning till landet är denna: Låt oss omorientera oss till en exportorienterad ekonomi, vilket även kommer att göra det lättare för oss att upprätthålla vår välfärd, säger han.

Sri Lankas export i nuläget består mestadels av textilier, kläder, te, kryddor och gummiprodukter.

Landets ekonomiska katastrof, som är den värsta i dess historia, har lett till att miljontals människor saknar livsuppehållande mediciner, och frekventa strömavbrott hotar landets sjukvårdssystem.

Sri Lanka hade dock problem med hälsofrågor redan innan den ekonomiska krisen, med Sydasiens näst högsta andel undernärda barn. I juli låg landets livsmedelsinflation på 90,9 procent, och invånarna fick leva med ständiga strömavbrott och utbredd brist på mat och bränsle.

Samtidigt innebär krisen i Sri Lanka att balansen mellan de asiatiska stormakterna Indien och Kina kan förändras, enligt experter. Sri Lanka, som har starka historiska band till Indien, har på senare år blivit väldigt beroende av Kina, en utveckling som nu kan vara på väg att brytas.

Poliser vaktar under protester mot Sri Lankas regering den 30 augusti. Foto: Ishara S. Dodikara/AFP via Getty Images

Indien håller nämligen på att hjälpa Sri Lanka att minska sitt beroende av Kina. Det menar Cleo Paskal, forskare vid Asien och Stillahavsprogrammet vid den Londonbaserade tankesmedjan Chatham House.

– Indien har förlängt lånen och skickat konstgödning. Man har verkligen återigen försökt att skapa en situation på den politiska krigföringsfronten där Sri Lanka inte är så beroende av Kina, säger Paskal.

Dessutom har man skänkt minst 60 000 ton gödningsmedel till ett värde av 4 miljarder dollar till sitt grannland, vars jordbrukssektor också befinner sig i kris.

Paskal pekar på Indiens motvilja mot att Kina gått in med spionskepp i Hambantota-hamnen i Sri Lanka. Indien ”försöker skapa ett prejudikat genom att säga att det här inte är okej”.

– Det är ett slags avskräckande åtgärd. Det är en del av att försöka göra Kina mindre bekvämt i Indiska oceanen och trycka tillbaka en del av dess tentakler.

 Samtidigt innebär krisen i Sri Lanka att balansen mellan de asiatiska stormakterna Indien och Kina kan förändras.

I december 2017 gav Sri Lankas regering Kina rättigheterna till den sydliga hamnen Hambantota under 99 års tid. Det var ett sätt att konvertera lån på 1,4 miljarder dollar, som man var skyldig Kina, till egendom. Men Indien har hela tiden varit oroligt för att Peking ska använda den strategiska hamnen som militärbas. Enligt Paskal är Hambantota avgörande för Kinas maktambitioner i Indiska oceanen.

– Att man gör en stor sak av spionskeppet är en del av det avskräckande initiativet, säger hon.

Det här är dock inte det enda som Indien gjort på sistone för att trycka tillbaka Kina, påpekar Paskal.

– Man håller på att konfigurera om sin militär. Man har infört regionala kommandon, som är något nytt. Man förändrar sin rekrytering. Man är väldigt orolig, och man förbereder sig på strid. Man åtalar kinesiska teknikföretag för penningtvätt och genomför militärövningar med Vietnam för första gången, säger hon.

Kommentaren angående teknikföretagen syftar bland annat på kinesiska smartphonejättar – Xiaomi, Vivo och Guangdong Oppo Mobile Telecommunications – som har anklagats för att bryta mot lagen i Indien.

I april beslagtog indiska myndigheter 725 miljoner dollar från Xiaomi och anklagade företaget för att bryta mot landets lagar kring utländsk valuta, genom att göra illegala överföringar utomlands. Vivo och Oppo har båda anklagats för tullbrott.

Militärövningarna med Vietnam som Paskal refererar till skedde i början av augusti, när Indien och Vietnam enligt uppgift genomförde en nästan tre veckor lång militärövning tillsammans i Chandimandir i delstaten Haryana i nordvästra Indien.

Det kinesiska forskningsfartyget Yuan Wang 5 ligger vid kajen i den av Kina drivna Hambantotahamnen i Sri Lanka den 16 augusti, trots att såväl Indien som USA uttryckt oro över dess aktivitet i området. Foto: Ishara S. Kodikara/AFP via Getty Images

Som ett exempel på hur det kan gå när Kina flyttar fram sina positioner, så som man också försökt göra med Sri Lanka, pekar Paskal på den lilla stillahavsnationen Salomonöarna. Landets regering skrev under ett säkerhetsavtal med den kinesiska kommunistregimen i april, som innebär att kinesiska trupper, vapen, poliser och flottfartyg kommer att stationeras på ön. 

USA, Australien och Nya Zeeland är alla rädda för att avtalet ska öppna dörren för en kinesisk flottbas i södra Stilla havet. Det här narrativet har dock upprepade gånger tillbakavisats av Salomonöarnas premiärminister Manasseh Sogavare.

Men även utan en bas kan Peking ändå öka sin närvaro på ön, menar Paskal.

– De gör en massa uttalanden kring humanitär hjälp och katastrofhjälp. De säger ”vi ska bara lämna saker här ifall det kommer en tyfon eller en orkan eller något”. Men det är saker med dubbla användningsområden som även har militära applikationer. De använder sig av fiskeflottan. De försöker komma in mer i fiskeriet i regionen, vilket kommer att ge dem förmåga att bilda ”svärmar”, säger hon.

Paskal menar att USA borde gå samman med sina allierade i regionen och motverka det hot som Kina utgör.

– En av de bästa lösningarna vore att göra det till ett QUAD-projekt [USA, Japan, Australien och Indien] där alla fyra kan bidra på sina villkor. Om inte det sker väldigt snabbt så kommer det att bli mycket, mycket svårare att bryta upp och befria området från den här politiska krigföringskontrollen som vi nu ser.