loadingPolis på plats utanför den specialbyggda rättegångssal inne i Justitiepalatset i Paris där terrordåden 2015 nu avhandlas i domstol. Foto: Michel Euler/AP/TT
Polis på plats utanför den specialbyggda rättegångssal inne i Justitiepalatset i Paris där terrordåden 2015 nu avhandlas i domstol. Foto: Michel Euler/AP/TT
Utrikes

Sorg och ilska i historiskt terrormål i Paris

TT/Wiktor Nummelin

Det är historiskt, gigantiskt och känslosamt. Det rättsliga efterspelet till terrordåden i Paris i november 2015 har nu inletts, i en maratonrättegång i Paris. De drabbade vill berätta om sin smärta.

Strax efter klockan 13 på onsdagen inleddes den rättegång som väntas pågå ända fram till slutet av maj nästa år.

– Vi inleder i dag en historisk process. Det som hände är genom sin intensiva dramatik en del av det här seklets stora nationella och internationella händelser, konstaterar huvuddomaren Jean-Louis Périès, enligt franska tv-kanalen TF1.

Hätska utspel

Tjugo personer står åtalade, varav sex i sin frånvaro. Största intresset rör Salah Abdeslam, en nu 31-årig fransk medborgare med marockanskt ursprung, som tros vara den enda överlevande av de islamistiska terrorister som slog till mot Paris den 13 november 2015.

– Jag är krigare för Islamiska staten, hävdar Abdeslam i rättssalen när domaren ber honom att ange sitt yrke.

Senare under rättegångsdagen utbrast Abdesalam i en anklagelse om hur han behandlats av franska myndigheter:

– Ni borde behandla oss som mänskliga varelser, ropade han och sade att han inte klagat tidigare för att han vet att han kommer att få upprättelse efter döden.

Från åhörare, många anhöriga, i rättssalen hördes svar:

"Och vi då? Över 130 människor dödades."

Ny byggnad

Många av dem i rättssalen tvingades återuppleva minnen från dåden då terroristerna gick till attack vid fotbollsarenan Stade de France, en rad barer och restauranger i centrala Paris, samt konsertlokalen Bataclan.

Alla de nio direkta förövarna är döda, efter att ha sprängt sig själva eller skjutits av polis under terrorkvällen eller strax efteråt. Men bakom dem fanns andra som körde bilar, upplät sina lägenheter och hjälpte till på olika sätt.

Alla utom en av de åtalade riskerar fängelse mellan 20 år och livstid för sin delaktighet.

För ändamålet har en helt ny domstolsbyggnad byggts upp inne i Justitiepalatset. Här ska under hösten och vintern de åtalade höras, men också offer och anhöriga och allehanda tjänsteinnehavare.

– Det är viktigt att offren får bära vittnesmål och berätta för förövarna och de misstänkta om sin smärta, säger Philippe Duperron till nyhetsbyrån Reuters.

Hans son Thomas, då 30 år, var en av de 90 som dödades inne på Bataclan, under en konsert med ett amerikanskt rockband.

– Vi vet att smärtan, händelserna och allt kommer att komma upp till ytan igen under den här rättegången, säger Duperron.

Abdeslam och Krayem

Främst bland de åtalade står Abdeslam, som liksom merparten av förövarna är uppvuxen i Belgien. Han ingick i terrorgruppen och var på plats i Paris den 13 november 2015, där han bland annat antas ha forslat tre av sina kumpaner till fotbollsarenan Stade de France.

Därefter flydde han hem till Bryssel.

Abdeslam var tidigare känd av polisen som småtjuv och för diverse narkotikainnehav. Kring 2014 tros han dock ha förvandlats till en radikal islamist, påverkad av en gammal bekant som just återvänt från att ha stridit för terrorgruppen IS i Syrien – och som sedan blev en av ledarna för dåden i Paris.

En annan åtalad är den nu 29-årige Osama Krayem från Malmö, som kopplats till den plats i Bryssel där Paris-terroristerna tros ha byggt sina självmordsbomber.

Både Krayem och Abdeslam greps i Belgien under våren 2016.

"Extremt stridsvillig"

Rättegången i Paris kommer inledningsvis att ägnas åt procedurfrågor. De anklagade kommer första gången att höras under hösten om sin bakgrund och från januari om själva terrordåden.

Om exempelvis Abdeslam kommer att vilja berätta något är högst oklart. När han i februari 2018 stod åtalad i Bryssel för andra terrorbrott, utförda i samband med att han greps, vägrade han att ge några förklaringar.

– Vi såg i dag att herr Salah Abdeslam agerade extremt stridsvilligt. Jag är inte så säker på att han kommer säga så mycket om det inträffade, säger Geraldine Berger-Stenger, advokat för 37 av de drabbade, till fransk tv utanför rättssalen på onsdagseftermiddagen.

(TT/Wiktor Nummelin)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Gigantisk rättegång

(TT)

Den rättegång som ska behandla terrordåden i Paris i november 2015 inleddes den 8 september och ske enligt planerna avslutas den 25 maj nästa år.

Rättegången äger rum i specialbyggda lokaler på 750 kvadratmeter inne i Justitiepalatset, på ön Île de la Cité i centrala Paris. Lokalerna är tillfälliga och ska senare plockas ned, efter att även ha hyst kommande rättegång om terrordådet i Nice 2016.

Tjugo personer ställs inför rätta, varav sex i sin frånvaro. 330 advokater deltar, varav cirka 300 företräder 1 765 offer och anhöriga. Rättens ordförande är domaren Jean-Louis Périès. Staten företräds av åklagarna Camille Hennetier, Nicolas Le Bris och Nicolas Braconnay.

Hela utredningen omfattar 542 delar med totalt en miljon sidor.

Källor: AFP, TF1, Le Figaro.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPolis på plats utanför den specialbyggda rättegångssal inne i Justitiepalatset i Paris där terrordåden 2015 nu avhandlas i domstol. Foto: Michel Euler/AP/TT
Polis på plats utanför den specialbyggda rättegångssal inne i Justitiepalatset i Paris där terrordåden 2015 nu avhandlas i domstol. Foto: Michel Euler/AP/TT
Utrikes

Sorg och ilska i historiskt terrormål i Paris

TT/Wiktor Nummelin

Det är historiskt, gigantiskt och känslosamt. Det rättsliga efterspelet till terrordåden i Paris i november 2015 har nu inletts, i en maratonrättegång i Paris. De drabbade vill berätta om sin smärta.

Strax efter klockan 13 på onsdagen inleddes den rättegång som väntas pågå ända fram till slutet av maj nästa år.

– Vi inleder i dag en historisk process. Det som hände är genom sin intensiva dramatik en del av det här seklets stora nationella och internationella händelser, konstaterar huvuddomaren Jean-Louis Périès, enligt franska tv-kanalen TF1.

Hätska utspel

Tjugo personer står åtalade, varav sex i sin frånvaro. Största intresset rör Salah Abdeslam, en nu 31-årig fransk medborgare med marockanskt ursprung, som tros vara den enda överlevande av de islamistiska terrorister som slog till mot Paris den 13 november 2015.

– Jag är krigare för Islamiska staten, hävdar Abdeslam i rättssalen när domaren ber honom att ange sitt yrke.

Senare under rättegångsdagen utbrast Abdesalam i en anklagelse om hur han behandlats av franska myndigheter:

– Ni borde behandla oss som mänskliga varelser, ropade han och sade att han inte klagat tidigare för att han vet att han kommer att få upprättelse efter döden.

Från åhörare, många anhöriga, i rättssalen hördes svar:

"Och vi då? Över 130 människor dödades."

Ny byggnad

Många av dem i rättssalen tvingades återuppleva minnen från dåden då terroristerna gick till attack vid fotbollsarenan Stade de France, en rad barer och restauranger i centrala Paris, samt konsertlokalen Bataclan.

Alla de nio direkta förövarna är döda, efter att ha sprängt sig själva eller skjutits av polis under terrorkvällen eller strax efteråt. Men bakom dem fanns andra som körde bilar, upplät sina lägenheter och hjälpte till på olika sätt.

Alla utom en av de åtalade riskerar fängelse mellan 20 år och livstid för sin delaktighet.

För ändamålet har en helt ny domstolsbyggnad byggts upp inne i Justitiepalatset. Här ska under hösten och vintern de åtalade höras, men också offer och anhöriga och allehanda tjänsteinnehavare.

– Det är viktigt att offren får bära vittnesmål och berätta för förövarna och de misstänkta om sin smärta, säger Philippe Duperron till nyhetsbyrån Reuters.

Hans son Thomas, då 30 år, var en av de 90 som dödades inne på Bataclan, under en konsert med ett amerikanskt rockband.

– Vi vet att smärtan, händelserna och allt kommer att komma upp till ytan igen under den här rättegången, säger Duperron.

Abdeslam och Krayem

Främst bland de åtalade står Abdeslam, som liksom merparten av förövarna är uppvuxen i Belgien. Han ingick i terrorgruppen och var på plats i Paris den 13 november 2015, där han bland annat antas ha forslat tre av sina kumpaner till fotbollsarenan Stade de France.

Därefter flydde han hem till Bryssel.

Abdeslam var tidigare känd av polisen som småtjuv och för diverse narkotikainnehav. Kring 2014 tros han dock ha förvandlats till en radikal islamist, påverkad av en gammal bekant som just återvänt från att ha stridit för terrorgruppen IS i Syrien – och som sedan blev en av ledarna för dåden i Paris.

En annan åtalad är den nu 29-årige Osama Krayem från Malmö, som kopplats till den plats i Bryssel där Paris-terroristerna tros ha byggt sina självmordsbomber.

Både Krayem och Abdeslam greps i Belgien under våren 2016.

"Extremt stridsvillig"

Rättegången i Paris kommer inledningsvis att ägnas åt procedurfrågor. De anklagade kommer första gången att höras under hösten om sin bakgrund och från januari om själva terrordåden.

Om exempelvis Abdeslam kommer att vilja berätta något är högst oklart. När han i februari 2018 stod åtalad i Bryssel för andra terrorbrott, utförda i samband med att han greps, vägrade han att ge några förklaringar.

– Vi såg i dag att herr Salah Abdeslam agerade extremt stridsvilligt. Jag är inte så säker på att han kommer säga så mycket om det inträffade, säger Geraldine Berger-Stenger, advokat för 37 av de drabbade, till fransk tv utanför rättssalen på onsdagseftermiddagen.

(TT/Wiktor Nummelin)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Gigantisk rättegång

(TT)

Den rättegång som ska behandla terrordåden i Paris i november 2015 inleddes den 8 september och ske enligt planerna avslutas den 25 maj nästa år.

Rättegången äger rum i specialbyggda lokaler på 750 kvadratmeter inne i Justitiepalatset, på ön Île de la Cité i centrala Paris. Lokalerna är tillfälliga och ska senare plockas ned, efter att även ha hyst kommande rättegång om terrordådet i Nice 2016.

Tjugo personer ställs inför rätta, varav sex i sin frånvaro. 330 advokater deltar, varav cirka 300 företräder 1 765 offer och anhöriga. Rättens ordförande är domaren Jean-Louis Périès. Staten företräds av åklagarna Camille Hennetier, Nicolas Le Bris och Nicolas Braconnay.

Hela utredningen omfattar 542 delar med totalt en miljon sidor.

Källor: AFP, TF1, Le Figaro.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024