loadingRegeringens budget saknar på förhand tillräckligt stöd i riksdagen och vägen fram till ett ja kan bli svår. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Regeringens budget saknar på förhand tillräckligt stöd i riksdagen och vägen fram till ett ja kan bli svår. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes

Skakig resa väntar budgeten i riksdagen

TT

Oppositionen har lagt sina budgetalternativ. Nu väntar en budgetstrid i riksdagen med ovisst slut. Två huvudalternativ kan komma att ställas mot varandra, som 2018.

– Det är min målbild, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Det är oklart hur den budget som riksdagen till slut klubbar i slutet av november kommer att se ut. Regeringen har ingen självskriven majoritet bakom sin budget.

Den stora frågan är om Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) kan enas om ett motförslag till regeringen när budgeten behandlas i finansutskottet.

Lyckas de med det måste Vänsterpartiet och Centerpartiet aktivt rösta på regeringens budget för att den ska gå igenom. De har ännu inte givit besked om hur de tänker göra.

Plocka delar

Uttalanden från KD och SD de senaste dagarna har antytt att de inte vill göra upp med Moderaterna om ett omfattande alternativ till regeringens budget.

– Det finns ingen ambition att göra upp om helheten, sade SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt på måndagen.

I stället handlar det, enligt honom, om att plocka bort enskilda förslag ur regeringens budget och stoppa in andra.

Häromdagen sade KD-ledaren Ebba Busch att man inte ska förvänta sig en M-KD-budget som den som, med stöd av SD gick igenom riksdagen 2018. Den tvingades sedan den rödgröna regeringen regera på i ett år.

Men i en debattartikel i Aftonbladet timmarna efter Moderaternas budgetpressträff skriver Busch och M-ledaren Ulf Kristersson att de ska göra ett gemensamt försök.

"När riksdagens finansutskott börjar behandla de olika budgetförslagen kommer vi gemensamt söka stöd för en annan inriktning på politiken.", skriver partiledarna.

De tillägger att "om Sverige redan nu kan få en bättre budget, så kommer det gå fortare för en ny regering efter nästa val."

En motbudget

Elisabeth Svantesson säger att kursen är klar.

– Min målbild är nu att det är en helhet som vi ska fatta beslut om. Nu ska vi diskutera med andra partier, om det blir två anslag eller 50, det får vi återkomma till. Jag har uppfattat att det är fler partier som vill se en motbudget till regeringens.

Att enas om ett mer omfattande budgetalternativ, som kan få stöd från SD, kan vara komplicerat.

Till exempel så vill SD se höjd a-kassa och sjukförsäkring till skillnad från M. SD och M vill spara in rejält på biståndet till skillnad från KD.

Närmast till hands är att partierna enas om att säga nej till regeringens utbyggda föräldraförsäkring, familjeveckan, och om att satsa mer pengar på rättsväsendet.

Familjeveckan bort

Enligt Kristersson börjar diskussionerna med de andra partierna nu. Finansutskottet ska vara klart med sitt betänkande den 18 november och riksdagen fatta beslut den 24 november.

Oppositionen kan gå tillväga på två sätt. Antingen ändrar man enskildheter inom varje utgiftsområde, utan att ändra på anslagsramarna.

Till exempel kan man plocka bort regeringens familjevecka, byggsubventioner, bidrags- och ersättningshöjningar och liknande.

Eller så kan man skriva ihop sig om ändringarna i en gemensam reservation i finansutskottet, som då blir ett huvudalternativ till regeringens budget. Det skedde 2018, när riksdagen antog M och KD:s reservation, med stöd av SD. Den gången lade C och L lagt ned sina röster.

Behövs C:s och V:s stöd?

Om M, KD och SD skulle enas om en gemensam budgetreservation i finansutskottet, så behöver regeringen aktivt stöd från både C och V.

V:s ekonomisk politiska talesperson Ulla Andersson har sagt att regeringens budget är "bra, men inte tillräcklig".

Centern har inte heller givit klart besked än.

– Vi har sagt att vi kan vara beredda att rösta på regeringens budget, om de uppfyller den överenskommelse som vi har sedan i somras, och det gäller ju lagstiftning kring strandskydd och skog. Men det är ju helheten vi har fokus på när vi hanterar statens budget, säger partiledaren Annie Lööf.

En stor fråga är hur regeringen kommer att agera om den förlorar budgetomröstningen. När den sker kan det vara Stefan Löfvens efterträdare, sannolikt finansminister Magdalena Andersson, som är statsminister.

"Har misslyckats"

Löfven uppgav i somras att han skulle avgå som statsminister om budgeten inte gick igenom riksdagen. Hur hans efterträdare gör är oklart. De kan hänga på hur stora förändringar oppositionen eventuellt lyckas driva igenom i regeringens förslag.

Magdalena Andersson skriver i sociala medier att den egna budgeten är "kraftfull" medan M:s skuggbudget inte är någon "munter läsning".

"Deras högerpolitik är ett hårt slag mot vanligt folk, mot välfärden, mot klimatet och mot sammanhållningen i vårt land. De har prövat politiken tidigare och de har misslyckats. Det är helt enkelt inte vad Sverige behöver", skriver Andersson.

(TT/Peter Wallberg)

(TT/Owe Nilsson)

(TT/Lars Larssona)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Riksdagens budgetprocess

(TT)

Riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg. Det första beslutet fattas den 24 november i riksdagen (den 18 november i finansutskottet) om de totala utgifterna och inkomsterna i budgeten. Då fastställs också hur mycket pengar som anslås till varje utgiftsområde.

I mitten av december fattar riksdagen sedan beslut om hur pengarna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde. Då kan partierna ändra inom varje utgiftsområde, så länge man håller sig inom de beslutade ramarna.

Det går till exempel att stryka förslag man ogillar och som kostar pengar. Däremot går det inte att lägga till förslag som ökar utgifterna, utan att ta bort något annat på samma område.

Vill oppositionspartierna ändra på fördelningen mellan utgiftsområdena, till exempel ta bort familjeveckan från ett område för att använda pengarna till rättsväsendet i ett annat, så måste det avgöras i det första beslutet.

Källa: Riksdagen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingRegeringens budget saknar på förhand tillräckligt stöd i riksdagen och vägen fram till ett ja kan bli svår. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Regeringens budget saknar på förhand tillräckligt stöd i riksdagen och vägen fram till ett ja kan bli svår. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes

Skakig resa väntar budgeten i riksdagen

TT

Oppositionen har lagt sina budgetalternativ. Nu väntar en budgetstrid i riksdagen med ovisst slut. Två huvudalternativ kan komma att ställas mot varandra, som 2018.

– Det är min målbild, säger Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Det är oklart hur den budget som riksdagen till slut klubbar i slutet av november kommer att se ut. Regeringen har ingen självskriven majoritet bakom sin budget.

Den stora frågan är om Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) kan enas om ett motförslag till regeringen när budgeten behandlas i finansutskottet.

Lyckas de med det måste Vänsterpartiet och Centerpartiet aktivt rösta på regeringens budget för att den ska gå igenom. De har ännu inte givit besked om hur de tänker göra.

Plocka delar

Uttalanden från KD och SD de senaste dagarna har antytt att de inte vill göra upp med Moderaterna om ett omfattande alternativ till regeringens budget.

– Det finns ingen ambition att göra upp om helheten, sade SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt på måndagen.

I stället handlar det, enligt honom, om att plocka bort enskilda förslag ur regeringens budget och stoppa in andra.

Häromdagen sade KD-ledaren Ebba Busch att man inte ska förvänta sig en M-KD-budget som den som, med stöd av SD gick igenom riksdagen 2018. Den tvingades sedan den rödgröna regeringen regera på i ett år.

Men i en debattartikel i Aftonbladet timmarna efter Moderaternas budgetpressträff skriver Busch och M-ledaren Ulf Kristersson att de ska göra ett gemensamt försök.

"När riksdagens finansutskott börjar behandla de olika budgetförslagen kommer vi gemensamt söka stöd för en annan inriktning på politiken.", skriver partiledarna.

De tillägger att "om Sverige redan nu kan få en bättre budget, så kommer det gå fortare för en ny regering efter nästa val."

En motbudget

Elisabeth Svantesson säger att kursen är klar.

– Min målbild är nu att det är en helhet som vi ska fatta beslut om. Nu ska vi diskutera med andra partier, om det blir två anslag eller 50, det får vi återkomma till. Jag har uppfattat att det är fler partier som vill se en motbudget till regeringens.

Att enas om ett mer omfattande budgetalternativ, som kan få stöd från SD, kan vara komplicerat.

Till exempel så vill SD se höjd a-kassa och sjukförsäkring till skillnad från M. SD och M vill spara in rejält på biståndet till skillnad från KD.

Närmast till hands är att partierna enas om att säga nej till regeringens utbyggda föräldraförsäkring, familjeveckan, och om att satsa mer pengar på rättsväsendet.

Familjeveckan bort

Enligt Kristersson börjar diskussionerna med de andra partierna nu. Finansutskottet ska vara klart med sitt betänkande den 18 november och riksdagen fatta beslut den 24 november.

Oppositionen kan gå tillväga på två sätt. Antingen ändrar man enskildheter inom varje utgiftsområde, utan att ändra på anslagsramarna.

Till exempel kan man plocka bort regeringens familjevecka, byggsubventioner, bidrags- och ersättningshöjningar och liknande.

Eller så kan man skriva ihop sig om ändringarna i en gemensam reservation i finansutskottet, som då blir ett huvudalternativ till regeringens budget. Det skedde 2018, när riksdagen antog M och KD:s reservation, med stöd av SD. Den gången lade C och L lagt ned sina röster.

Behövs C:s och V:s stöd?

Om M, KD och SD skulle enas om en gemensam budgetreservation i finansutskottet, så behöver regeringen aktivt stöd från både C och V.

V:s ekonomisk politiska talesperson Ulla Andersson har sagt att regeringens budget är "bra, men inte tillräcklig".

Centern har inte heller givit klart besked än.

– Vi har sagt att vi kan vara beredda att rösta på regeringens budget, om de uppfyller den överenskommelse som vi har sedan i somras, och det gäller ju lagstiftning kring strandskydd och skog. Men det är ju helheten vi har fokus på när vi hanterar statens budget, säger partiledaren Annie Lööf.

En stor fråga är hur regeringen kommer att agera om den förlorar budgetomröstningen. När den sker kan det vara Stefan Löfvens efterträdare, sannolikt finansminister Magdalena Andersson, som är statsminister.

"Har misslyckats"

Löfven uppgav i somras att han skulle avgå som statsminister om budgeten inte gick igenom riksdagen. Hur hans efterträdare gör är oklart. De kan hänga på hur stora förändringar oppositionen eventuellt lyckas driva igenom i regeringens förslag.

Magdalena Andersson skriver i sociala medier att den egna budgeten är "kraftfull" medan M:s skuggbudget inte är någon "munter läsning".

"Deras högerpolitik är ett hårt slag mot vanligt folk, mot välfärden, mot klimatet och mot sammanhållningen i vårt land. De har prövat politiken tidigare och de har misslyckats. Det är helt enkelt inte vad Sverige behöver", skriver Andersson.

(TT/Peter Wallberg)

(TT/Owe Nilsson)

(TT/Lars Larssona)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Riksdagens budgetprocess

(TT)

Riksdagen fattar beslut om budgeten i två steg. Det första beslutet fattas den 24 november i riksdagen (den 18 november i finansutskottet) om de totala utgifterna och inkomsterna i budgeten. Då fastställs också hur mycket pengar som anslås till varje utgiftsområde.

I mitten av december fattar riksdagen sedan beslut om hur pengarna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde. Då kan partierna ändra inom varje utgiftsområde, så länge man håller sig inom de beslutade ramarna.

Det går till exempel att stryka förslag man ogillar och som kostar pengar. Däremot går det inte att lägga till förslag som ökar utgifterna, utan att ta bort något annat på samma område.

Vill oppositionspartierna ändra på fördelningen mellan utgiftsområdena, till exempel ta bort familjeveckan från ett område för att använda pengarna till rättsväsendet i ett annat, så måste det avgöras i det första beslutet.

Källa: Riksdagen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024