Så här års är det dags att tappa björksav, något som vi aldrig testat tidigare. Björksav är söt, och kan användas i olika drycker. Till exempel köpte vi en förträfflig björkglögg härom året, så vi tyckte det vore intressant att testa att tappa själva.

På våren stiger saven i björkarna, och man måste passa på att tappa innan bladen slår ut, för då upphör savningen. Det finns flera sidor med bra information, till exempel den här. Här finns också en hel liten vetenskaplig uppsats i ämnet. Läs på lite innan ni sätter igång, så ni inte skadar träden. Till exempel bör man plugga igen hålet efter att man tappat klart. Och kom ihåg att det inte ingår i allemansrätten att tappa sav, så fråga markägaren eller håll er på egen tomt.

Första tappningen gjorde vi bara lite som ett test. Enligt instruktionerna skulle man borra ett 2 cm brett hål, men vår bredaste borr var 1 cm, så det fick duga. Vi borrade nån dryg centimeter in i björken, någon meter upp från marken, och i lite vinkel, så det skulle rinna bra.

Vi hittade ett litet papprör som passade – kanske inte idealiskt, men det visade sig funka!  Vi satte en tratt och en glasburk under den lilla ”tappen”.

Det började genast droppa! Senare läste vi att man bör ha plastkärl, eftersom glaskärlen kan spricka om det fryser. Vi tänkte dock inte mer på det. Men början på våren har varit riktigt kall, och på morgonen visade sig det hela ha frusit till, och tappningen hade avstannat.

Glasburken hade dock klarat sig, så det var bara att vänta på att solen skulle värma upp alltsammans igen. Redan nu planerade vi att skaffa en gummislang och leda ner direkt i en plastdunk i stället.

När det kom en rask hagelskur (under vilken björken intressant nog slutade droppa) insåg vi att det nog var klokt att skydda uppsamlingskärlen från både vatten och insekter. Så en snabb vända till byggvaruhuset senare hade vi skaffat en lite större borr, en rejäl dunk och lite plastslang. Nu tog vi även upp ett hål i den lite större björken, som vi dessutom satte längre ner än det förra (då jag läst mig till att det var bättre) och satte dit dunken, samt bytte glasburken på den mindre björken mot en 1,5-liters petflaska. Hålen skyddades med vävtejp.

Redan efter första kvällen tog vi in lite sav och provsmakade. Lite sött och friskt, inte olikt kokosvatten. Med lite citron blev det ännu godare.

Återstår nu att se hur mycket sav vi hinner få ihop innan säsongen är över, och om vi känner för att göra något lite mer experimentellt av det än att bara dricka det som det är. Fortsättning följer.