Den amerikanska dryckestillverkaren Coca-Cola är i blåsväder sedan det framkommit att företagets personalutbildning inkluderar en kurs vars innehåll uppfattas som rasistisk.

Det var den nittonde februari som bilder på företagets utbildningsmaterial läcktes och postades på Twitter. Bilderna föreställer material från kursen “Konfrontera rasism” som framstår ge uttryck för direkt rasistiska åsikter. Coca-Cola bekräftade i ett twitterinlägg att kursen används inom företaget men tonade ned vikten av den.

Av materialet framgår budskapet att en del i att bekämpa rasism, innebär att bli ”mindre vit”. Detta betyder bland annat att bli ”mindre förtryckande”, ”mindre arrogant”, ”mindre säker”, ”mindre defensiv” och ”mindre ignorant”.

Att associera en viss hudfärg med ett antal negativa egenskaper på detta sätt framstår högst fördomsfullt och bör klassas som rasism enligt ordets betydelse av ”diskriminering mellan människor baserad på ras, hudfärg eller etniskt ursprung”.

Det finns dock komplicerande omständigheter till denna historia. Det framgår av faktumet att svenska etablerade medier har totalt ignorerat denna skandal. Hade en nyhet om ett storbolag som uppmanar människor att bli ”mindre svart” gått medierna lika obemärkt förbi?

Det finns en uppfattning om att det inte är möjligt att vara rasistisk mot majoritetsbefolkningen.

Anses acceptabelt

Orsaken är att många människor inte anser detta vara rasism. Det finns en uppfattning om att det inte är möjligt att vara rasistisk mot majoritetsbefolkningen, utan rasism kan endast existera mot minoriteter. De som delar denna uppfattning kallar ofta rasism mot vita för ”omvänd rasism”, vilket avfärdas som absurt och icke existerande.

Det är dock uppenbart att detta inte är sant enligt ordets betydelse av diskriminering baserad på hudfärg. Anledningen är att deras uppfattning vilar på en annan definition av ordet, hämtad från en tankeskola kallad ”kritisk rasteori”. Kritisk rasteori har sitt ursprung i bland annat marxismen och bygger på en beskrivning av samhället som en rasistisk maktstruktur med de vita vid makten som förtrycker de färgade.

Utifrån denna beskrivning kan man motivera särbehandling baserad på hudfärg. Negativ särbehandling av vita framstår rationellt då det är en del av att bekämpa ett förtryckande maktsystem.

Det finns dock all anledning att ifrågasätta dessa idéer. Att länder som historiskt befolkats av ett folk med en viss etnicitet, har en överrepresentation av individer med denna etnicitet på maktpositioner, är knappast förvånande i sig och bekräftar inte automatiskt att det handlar om systematisk rasism.

Vidare kan man anta att marxismens förmåga att bekämpa rasism, kommer var lika framgångsrik som dess förmåga var att bekämpa orättvisor och ekonomisk ojämlikhet i till exempel Ryssland, Kina, Kambodja och Venezuela. Att så är fallet ter sig logiskt då vi nu ser att rasism bekämpas genom att sanktionera fördomar och särbehandling baserat på individens hudfärg, och att orättvisor i länder under kommunism bekämpas genom att plundra människor på deras tillgångar.

Det ligger förstås i allas intresse att motarbeta fördomar och diskriminering. Vidare bör en människa bedömas utifrån sina individuella meriter istället för sina antagna identitetstillhörigheter eller associationer. Detta är avgörande för huruvida ett samhälle utvecklas mot rättvisa och välstånd, eller mot det motsatta.

Men när det kulturellt framhålls vara en självklarhet att man inte kan vara rasistisk mot en specifik etnicitet, är det uppenbart att det redan skett en farlig avhumanisering. Hur djup denna avgrund är har redan visat sig genom historien.

Vilseledd välvilja

Det tycks som människors välvilja och strävan mot rättvisa har en tendens att kunna bli övertagen av radikala ideologier som leder till det exakt motsatta. Det är således av stor vikt att vi inser att begrepp som antirasism, rättvisa och jämlikhet kan ha helt olika innebörd, beroende på vilken tankeskola de yttras inom.

Misslyckas vi med att identifiera dessa politiserade begrepp riskerar de att leda människor och med dem deras institutioner, till en position där de blir blinda inför - eller till och med anser önskvärda - uppenbara människorättskränkningar.

Tyvärr har den marxistiska innebörden av antirasism bevisligen redan fått stor spridning inom våra institutioner. Vi ser i den aktuella Coca-Cola-skandalen hur den finns representerad inom nyhetsredaktioner och på HR-avdelningen på storbolag. Influenserna kan sannolikt härledas till universitet i samarbete med myndigheter.

De som idag varnar för en upprepning av 30-talets auktoritära fascism har delvis en poäng. Problemet är dock att den politisering som nu existerar gör att dessa personer ofta är blinda för hur detta skulle yttra sig. De bör fråga sig om diskriminering baserad på hudfärg är fel i princip, eller endast när det går emot de för tillfället rådande politiska preferenserna

Sveriges nya satsning inom nationell och internationell nyhetsjournalistik i tryck. Teckna din provprenumeration idag – endast 99kr, avslutas automatiskt – klicka på bilden nedan för mer info: