I din deodorant kan både hormonstörande och allergiframkallande ämnen gömma sig. Undvik dem och gör din egen giftfria deodorant. Det är enkelt och bra för kropp och miljö.

I många hudvårdsprodukter finns ämnen som är skadliga för kroppen. Utan att man vet om det kan man få dem i sig genom huden.

Deodoranten döljer lukten och kan innehålla bakteriedödande ingredienser. En antiperspirant däremot täpper till, den hindrar svetten från att komma ut.

Aluminiumsalter används i antiperspiranter för att täppa till porerna. Enligt en översikt av vetenskapliga studier kring aluminium är det välkänt att aluminium är giftigt för nervsystemet. Men författarna skriver att det är ovanligt att man reagerar på regelbunden användning av antiperspirant som innehåller aluminium. De mängder man får i sig på det sättet är mycket mindre än vad man får i sig varje dag genom maten.

Men det finns en rad ämnen som man kan vilja akta sig för. I slutet av artikeln finns en lista.

Klara dagen på naturligt sätt

Det finns dock många naturliga sätt att klara dagen utan svettlukt. Att göra egen deodorant har blivit populärt och det finns många recept att hitta på nätet. Det är enkelt att göra och då vet man precis vad man lägger på huden. Faktiskt behövs det inte många ingredienser.

Naturskyddsföreningens giftfria deodorant här nedan, är en krämdeo, men det finns förstås andra recept på flytande deodoranter. Både bikarbonat och kokosolja är bakteriedödande. Kokosolja normaliserar hudens pH.

Vill du ha lite doft i kan du droppa i någon droppe eterisk olja i smeten, till exempel lavendel, geranium eller citron.

När du använder deodoranten, stryk på tunt där det behövs och låt den torka innan du sätter på kläderna, så undviker du fläckar.

Eftersom vi alla är olika kan olika saker verka irriterande på huden. Prova gärna olika mängder bikarbonat.

Recept deodorant

– 3 msk Kravmärkt potatismjöl (eller annan stärkelse, maizena eller arrowrot)
– 1 msk bikarbonat, gärna finkornig
– 2 msk kokosolja, kallpressad (ekologisk och ”virgin”)

Gör så här:

Smält kokosoljan i ett varmt vattenbad. Ett decilitermått i en skål med varmt vatten går bra. Kokosoljan smälter vid cirka 40 grader.

Blanda potatismjölet och bikarbonaten i ett separat kärl. Häll i den flytande kokosoljan och rör runt så att det blir en jämn smet.

Häll upp i burkar. Rör om en gång i halvtimmen under de första två timmarna så att deon inte skiktar sig. Du använder deon genom att ta lite på fingret och smörja ut under armen.

När den färdiga deon blir för varm, över 25 grader, smälter den och blir rinnig. Den går lika bra att använda, men det är bra att komma ihåg om man till exempel har den med sig i väskan och det är varmt. Då är det bra med ett lock som sluter tätt.

När bakterierna trivs luktar det

Sedan ska man komma ihåg att det är naturligt att svettas. Det är kroppens sätt att reglera temperaturen. Men svettning i armhålor, handflator och fotsulor är mer styrd av känslor och stress. Med svetten följer också sådant som kroppen vill göra sig av med.

Enligt 1177.se består svetten till 99 procent av vatten. Där finns också koksalt, luktämnen, urinämne och vissa syror. Det vanliga är att svettas ungefär en halv liter per dygn, men fyra liter per dygn är också normalt. Det beror på aktiviteterna under dagen.

Hudens pH ska vara lätt surt. Bakterier trivs i värme och högt pH i armhålan. När de äter gammal hud och orenheter utsöndrar de ett ämne som orsakar lukten. Att tvätta sig och att sänka pH i armhålan hjälper att undvika lukten.

Tips: Undik detta i hudprodukter

Parabener – Propyl-, metyl- och butylparaben används som konserveringsmedel, misstänks vara hormonstörande och cancerframkallande.

Alkohol – Torkar ut huden.

Parfym – Syntetiska ämnen som låter fint, men kan vara irriterande och allergiframkallande.

Propylenglykol/1,2-Propandiol – Kan ge eksem, sveda. Används som lösningsmedel. Fet, används mot torr hud.

Aluminium – Giftigt i stora mängder. Genom daglig användning av antiperspirant får man dock i sig en tusendel av vad man får i sig per dag genom födan.

Ftalater – Kan vara hormonstörande och reproduktionshämmande.

Triklosan – Risk för att orsaka antibiotikaresistens, även andra hälsorisker som inte är helt utredda, miljöfarlig. Triklosan används som konserveringsmedel, bakteriedödande. Triklosan är tillåtet i EU, men är under utfasning.

Källa: Läkemedelsverket, Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet, Wikipedia, 1177.se

Stora skuggor simmar in mot stranden – men vad är det för underliga varelser?

Slav under kommunismen