För en tid sedan hade jag ett samtal om kroppens naturliga intelligens och medvetenhet. Om hur vi förlorat kontakten med vår kropps sanning, och vad det kan leda till vad gäller stress, sjukdom och ohälsa. Framförallt psykisk ohälsa, till följd av att vi kontrollerar och stressar våra kroppar i just hälsans namn.
I det samtalet uppmuntrade jag till att lyssna till kroppen mer, för att få det vi längtar efter i relation till våra kroppar. Oavsett om det gäller styrka, smidighet, kondition, sjukdomsfrihet eller form och utseende.
Jag gav mat som exempel. Vad vill din kropp äta? Om du lyssnade på den helt utan förbehåll, vad skulle den välja? Vad längtar den efter, som du förnekar på grund av förutbestämda meningar om vad som är bra eller dåligt för oss? Och på vilket sätt har både du och din kropp på grund av detta fastnat i begränsande matbeteenden?
Det omedelbara svaret från den jag pratade med är så intressant, och så vanligt, att det tål att talas om öppet.
Om jag lyssnar på min kropp så vill den äta allt! Jag måste kontrollera den med dieter!
Om kroppen vill äta allt så ligger förmodligen något konstgjort i vägen för dess sanna natur. Något som ligger och stör, och som gör att den sänder ut skeva signaler om vad den vill ha. Vad menar jag med det?

Det naturliga för våra kroppar är inte att vilja äta allt hela tiden. Man kan prata om att vara mer eller mindre glad i mat, och visst finns det individuella, kulturella och ibland medicinska skillnader. Men även om man är en av dem som lutar åt att vara glad i mat, så har man i normalfallet inte en kropp som vill äta allt hela tiden.
Om en kropp sänder ut den signalen är det något som rubbats i systemet. Med hjälp av ökad medvetenhet kan vi ta reda på vad det är och jobba med det. Sakta men säkert kan vi återgå till vår kropps unika förmåga till balans. Vår kropps naturliga intelligens.
”Food noise versus food voice”
Vi har alla två röster inom oss. Den ena styrs av brus och oljud från vår omgivning, bakgrund, samhället, och så vidare. Det handlar om förväntningar, projektioner, dömanden, värderingar och attityder. Saker vi plockar på oss och samlar i vårt system som något vi borde leva upp till, något vi borde vara.
Det börjar så tidigt, och känns så intensivt, så vi tror att allt detta oljud är vårt. Huvudbudskapet från bruset är att vi är otillräckliga. Bränslet för bruset är rädsla. Så vad gör vi? Vi börjar kontrollera oss själva och våra handlingar för att passa in, bli accepterade, få vara med, bli älskade. Vi letar efter lösningen där problemet uppstått, utanför oss själva. Så det vi får tillbaka är ännu mer oljud och brus. Den onda cirkeln är igång. Förvirringen är total, både för dig och din kropp. Ibland tydligt, ibland bara som en underliggande oro.
Det finns få saker vi kontrollerar och begränsar lika mycket som vår relation till mat.
Den andra rösten är, som du kanske räknat ut vid det här laget, din alldeles egna. Din intuition. Ditt sanna jag. Din kropps unika medvetenhet. Det är den rösten som instinktivt vet vad som är bra för dig, vad och hur du ska välja i olika situationer. Det är din inre vishet som alltid vill dig väl. Den kommer alltid att välja därefter. Med andra ord – inte att äta konstant.

Leila Andersson. Foto: Privat
Några goda chokladbitar som får dig att rysa av välbehag, som får dina smaklökar att dansa och dina njutningshormon att skjuta i höjden – javisst, absolut. Men tre chokladkakor på raken varje dag i en vecka – nej. Hemligheten ligger i att våga lita på den här rösten, lita på processen, särskilt när ingen annan runt omkring dig verkar göra det.
Att skifta från food noise till food voice
Observera och notera dina tankar och känslor kring ditt ätande.
Hur ofta känns dina tankar och beslut kring mat lätta? Hur ofta känns de tunga?
Varifrån kommer tankarna och besluten? Från vilken tidpunkt kommer de? Vem hör du? Vad hör du?
Hur förnekar du dina behov i relation till mat varje dag? Om du känner att ”idag är jag trött, jag behöver äta ordentligt för att orka, jag behöver sova ordentligt för att orka” och så vidare, men kanske går du på en diet som berövar dig behovet att äta ordentligt, eller kanske har jag uppfattningen att kolhydrater är dåligt, men just idag skulle jag verkligen behöva äta kolhydrater för att orka mer.

Vad har blivit signifikant för dig i relation till mat? Vad har du bestämt att du är, eller inte är, i relation till mat som inte tillåter något annat?
Vad har du för beteenden kring din kost som inte är dina egna?
Vad får du för svar? Är svaren sanna? Är svaren dina?
Kan du välja något annat? Vill du välja något annat? Hur kan du välja något annat? Vad händer om du väljer något annat?
Visst kan det vara en övergångsperiod där det är svårt att skilja på vad som är vad. Kanske kommer du att äta mer än vad logiken, dömanden och värderingar säger är lagom för dig. Den perioden kommer inte att vara särskilt länge, och om den resulterar i lite viktökning så kommer de eventuella kilona du ökat i vikt, och fler där till, att rasa av när kroppen väl är i balans igen.
Innan jag skiftade var jag övertygad om, och livrädd för, att jag skulle välja mjölkchoklad och ostmackor elva av tio gånger. Tror du mig om jag säger att grön mat, gröna smoothies och äpple, speciellt den lite surare sorten, och särskilt med mandelsmör på, visade sig vara grejen för mig?
Leila Andersson är samtalscoach och digital entreprenör med inriktning på förändringsprocesser, medvetenhet och känslohantering.

Den vilda tjuren galopperar ut på gatan från rodeon – se när cowboyen griper in
Slav under kommunismen