loading
Det är stor skillnad mellan personer som är födda i Sverige och utomlands när det gäller ekonomisk standard, enligt SCB. Foto: Tony Lingefors
Det är stor skillnad mellan personer som är födda i Sverige och utomlands när det gäller ekonomisk standard, enligt SCB. Foto: Tony Lingefors
Inrikes

SCB: Över hälften av alla utrikesfödda barn har låg ekonomisk standard

Lotta Svedin

Den ekonomiska skillnaden mellan personer som är födda i Sverige och utomlands är stor. I var fjärde kommun har 70 procent av utrikes födda barn låg ekonomisk standard. Det visar statistik från SCB.

Andelen svenskar som lever med låg ekonomisk standard ökar. Under 1990-talet levde cirka åtta procent av befolkningen med låg ekonomisk standard. I början av 2000 ökade andelen till 14 procent och har därefter legat på en relativt stabil nivå. År 2019 var andelen personer med låg ekonomisk standard i Sverige över 15 procent, skriver Statistiska centralbyrån (SCB).

Runt om i landet

Vad räknas som låg ekonomisk standard? År 2019 låg gränsen för låg ekonomisk standard för en ensamstående person på 157 000 kronor, vilket motsvarar en disponibel inkomst på 13 000 kronor i månaden. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn låg gränsen på 385 000 kronor, eller 32 000 kronor i månaden i disponibel inkomst.

Det är stor ekonomisk skillnad mellan personer födda i Sverige och utomlands. Bland svenskfödda var knappt 12 procent under gränsen för låg ekonomisk standard. För dem som är födda utomlands är siffran 31 procent. För barnen är skillnaden ännu större och 54 procent av utrikesfödda barn låg under gränsen för låg ekonomisk standard. Bland svenskfödda barn är siffran knappt 16 procent.

Enligt SCB är kommunerna som har störst andel utrikes födda barn med låg ekonomisk standard spridda över landet och ligger långt från storstadsområdena. Medan kommunerna med minst andel utrikesfödda barn med låg ekonomisk standard finns i storstadsområdena.

Stor skillnad

I Hällefors i Örebro län till exempel lever nästan 90 procent av de utrikesfödda barnen med låg ekonomisk standard, medan det bara är 17 procent i Vaxholm. Hällefors hade också störst andel svenskfödda barn med låg ekonomisk standard, 33 procent.

Andra kommuner med över 80 procent ekonomiskt utsatta utrikesfödda barn är Säffle, Ronneby, Filipstad och Åmål, medan de rika kommunerna runt Stockholm som Täby, Danderyd och Lidingö ligger strax under eller över 20 procent.

Enligt SCB skiljer det i genomsnitt 38 procentenheter mellan barn födda i Sverige och barn födda utomlands när det kommer till låg ekonomisk standard. Och i många kommuner är skillnaden betydligt större än så.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Det är stor skillnad mellan personer som är födda i Sverige och utomlands när det gäller ekonomisk standard, enligt SCB. Foto: Tony Lingefors
Det är stor skillnad mellan personer som är födda i Sverige och utomlands när det gäller ekonomisk standard, enligt SCB. Foto: Tony Lingefors
Inrikes

SCB: Över hälften av alla utrikesfödda barn har låg ekonomisk standard

Lotta Svedin

Den ekonomiska skillnaden mellan personer som är födda i Sverige och utomlands är stor. I var fjärde kommun har 70 procent av utrikes födda barn låg ekonomisk standard. Det visar statistik från SCB.

Andelen svenskar som lever med låg ekonomisk standard ökar. Under 1990-talet levde cirka åtta procent av befolkningen med låg ekonomisk standard. I början av 2000 ökade andelen till 14 procent och har därefter legat på en relativt stabil nivå. År 2019 var andelen personer med låg ekonomisk standard i Sverige över 15 procent, skriver Statistiska centralbyrån (SCB).

Runt om i landet

Vad räknas som låg ekonomisk standard? År 2019 låg gränsen för låg ekonomisk standard för en ensamstående person på 157 000 kronor, vilket motsvarar en disponibel inkomst på 13 000 kronor i månaden. För ett hushåll bestående av två vuxna och två barn låg gränsen på 385 000 kronor, eller 32 000 kronor i månaden i disponibel inkomst.

Det är stor ekonomisk skillnad mellan personer födda i Sverige och utomlands. Bland svenskfödda var knappt 12 procent under gränsen för låg ekonomisk standard. För dem som är födda utomlands är siffran 31 procent. För barnen är skillnaden ännu större och 54 procent av utrikesfödda barn låg under gränsen för låg ekonomisk standard. Bland svenskfödda barn är siffran knappt 16 procent.

Enligt SCB är kommunerna som har störst andel utrikes födda barn med låg ekonomisk standard spridda över landet och ligger långt från storstadsområdena. Medan kommunerna med minst andel utrikesfödda barn med låg ekonomisk standard finns i storstadsområdena.

Stor skillnad

I Hällefors i Örebro län till exempel lever nästan 90 procent av de utrikesfödda barnen med låg ekonomisk standard, medan det bara är 17 procent i Vaxholm. Hällefors hade också störst andel svenskfödda barn med låg ekonomisk standard, 33 procent.

Andra kommuner med över 80 procent ekonomiskt utsatta utrikesfödda barn är Säffle, Ronneby, Filipstad och Åmål, medan de rika kommunerna runt Stockholm som Täby, Danderyd och Lidingö ligger strax under eller över 20 procent.

Enligt SCB skiljer det i genomsnitt 38 procentenheter mellan barn födda i Sverige och barn födda utomlands när det kommer till låg ekonomisk standard. Och i många kommuner är skillnaden betydligt större än så.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024