Rikspolischef Anders Thornberg försäkrar att polisen gör allt den kan för att stoppa skjutningarna. Men resurserna räcker inte till.
– Det kommer att vara tufft, säger Thornberg.
Sedan den 18 juni har minst sju personer skjutits ihjäl i misstänkta gänguppgörelser och flera har skadats.
– Vi har en mycket allvarlig situation nu, säger rikspolischefen i en TT-intervju.
– Vi jobbar allt vad vi kan över hela Sverige.
Thornberg försäkrar att polisen använder alla tillgängliga resurser för att inte fler skjutningar ska inträffa. Samtidigt uppger han att svensk polis är underbemannad.
Tuff sommar
Thornberg räknar med en tuff sommar.
– Vi har för lite resurser. Befolkningen har växt väldigt mycket på några år, hotbilden har ökat, komplexiteten i utredningarna har ökat, säger rikspolischefen.
– Just nu kommer det att vara ont om poliser. Vi har ett valår dessutom.
Han bedömer att situationen kommer att börja förbättras något från mitten av nästa år då fler börjar anställas. Polisen har tagit höjd för 10 000 fler polisanställda till 2024.
– Vi ligger bland de lägsta i Europa i polistäthet per 100 000 invånare. Jag tycker att man uppfattat det från politiken nu också.
Kan ej punktmarkera
I Örebro sköts två personer ihjäl i tisdags kväll. Men det är Malmö som drabbats hårdast de senaste veckorna. Där har fem människor dödats. Enligt polisen finns omkring 200 gängkriminella i staden.
– Man kan inte punktmarkera 200 personer. Vi försöker jobba så smart som möjligt. Vi jobbar med underrättelser och förebyggande åtgärder, säger Thonberg.
– Vi använder alla till buds stående medel.
Thornberg beskriver de gängkriminella som personer som har växt upp under omständigheter som gör att de inte ser något hopp i livet och som ser en väg till snabba pengar och snygga kläder genom kriminalitet. Uppgörelserna handlar bland annat om narkotikaaffärer eller hämnd.
Problem för hela samhället
– Det här är ett problem för hela samhället. Alla måste göra sitt jobb, säger rikspolischefen.
– Polisen kan inte göra det här själva.
Han nämner bland andra socialjourer, idrottsföreningar och skolor som behöver resurser för att bryta rekryteringen till gängen. Enligt Thornberg är det också viktigt att unga kriminella, som inte är straffmyndiga, märker konsekvenser av sitt handlade väldigt tidiga. Han menar att unga "hamnar mellan stolarna".
– Vi måste vara tydliga från samhället, säger Thornberg.
Han pekar på snabbare lagföring som ett verktyg och säger inte heller nej till flera politiska partiers förslag om att avskaffa straffrabatten för unga 18-21 år.
– Samhället måste reagera. Det är min bestämda uppfattning, säger Thornberg.
Långvariga insatser krävs
Han uppger att det går att få stopp på gängkriminaliteten i utsatta områden, men att det kräver stora resurser och uthålliga insatser under lång tid – inte bara från polisen. Rikspolischefen nämner Södertälje som ett exempel.
Polisen tycker att man fått ett bra verktyg på sistone. Nyligen skärptes lagen så att det blir obligatorisk häktning om man går med ett skarptladdat vapen på sig.
– Men när det gäller de här uppgörelserna så tar man risken och går ut beväpnad, säger Thornberg.
Det han saknar mest är möjligheterna för polisen att få ta del av trafikdata från mobiltelefoner och datorer. De möjligheterna har begränsats på grund av EU-lag.
– Jag är djupt bekymrad. Det är en katastrof för brottsbekämpande myndigheter när vi inte får möjlighet att lokalisera mobiltelefoner eller ser vem som har kontakt med dem, säger Thornberg.
– Vi kan inte klara upp narkotikabrott, vi kan inte klara upp barnpornografibrott. Vi får inte IP-numren. Det är djupt allvarligt. Jag tycker att det är stötande att vi inte får samma möjligheter vi haft tidigare.
(Peter Wallberg/TT)
