loading
Högskoleprovet får vänta till våren – eller? Frågan tas upp i utbildningsutskottet i dag, tisdag. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Högskoleprovet får vänta till våren – eller? Frågan tas upp i utbildningsutskottet i dag, tisdag. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Riksdagen: Nej till högskoleprov i höst

TT

Riksdagens utbildningsutskott säger nej till högskoleprov i höst.

– Smittskyddsläget är sådant, säger ordförande Gunilla Svantorp (S).

I förra veckan fanns en majoritet i utskottet för att högskoleprovet bör genomföras. Den bestod av M, KD, SD och L.

I dag röstade utskottet nej till det initiativet. Det kunde ske efter att Liberalerna bytt åsikt.

– Smittskyddsläget är sådant. Det är 22 myndigheter som sagt att provet inte går att genomföra och det fick majoritet i utskottet, säger Svantorp.

Väckte hopp

I förra veckan väckte högskoleminister Matilda Ernkrans (S) hopp hos de som vill göra provet i höst genom att undersöka möjligheten att bara de som aldrig skrivit provet tidigare skulle få göra det.

Inför dagens utskottssammanträde skrev rektorerna för landets högskolor i en debattartikel att högskoleprovet inte kan genomföras på grund av avsevärda smittorisker.

Utskottet hade på tisdagen samtal med högskoleminister Matilda Ernkrans per telefon. Svantorp vill inte gå in på vad ministern nu kommer att göra.

"En är skyldig"

Enligt Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Kristina Axén Olin är det klart att högskoleprovet inte blir av i höst.

– Det är en person som är skyldig till att det inte blir något högskoleprov. Det är Matilda Ernkrans, säger Axén Olin.

– Det här har varit riktigt dåligt hanterat från regeringen och nu anser man att det är för sent och omöjligt.

Axén Olin anser att Ernkrans borde ha gett högskolorna de verktyg som efterfrågades redan i april, maj.

– Det har man inte gjort. Man har inte undersökt möjligheten att ta in fler lokaler eller fler vakter. Man har inte utlovat de pengar som efterfrågades för flera månader sedan av högskolorna, säger Axén Olin.

Under press

Högskoleprovet har satt regeringen under viss press. Ingen ifrågasatte att vårens prov ställdes in i det ansträngda läget under pandemin. Men när Universitets- och högskolerådet (UHR) för några veckor sedan meddelade att inte heller höstens prov kunde genomföras på ett smittsäkert sätt väcktes kritik.

Fyra partier – Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – krävde i förra veckan att regeringen säkerställer att det blir ett prov i höst, och röstade i förra veckan igenom att utbildningsutskottet tar initiativ i frågan.

Ordentlig funderare

Dagen efter presenterade högskoleminister Matilda Ernkrans en möjlig öppning: att begränsa antalet provskrivare. Endast de som aldrig skrivit provet förr skulle få möjlighet.

– Jag förväntar mig att universitet, högskolor och UHR tar sig en ordentlig funderare på om detta inte ökar deras möjligheter för att genomföra provet i höst, sade Matilda Ernkrans till TT.

Det ministern bad om var snarare att UHR och de 21 berörda lärosätena skulle ta sig en ny funderare. De tyngsta instanserna i gruppen hade redan, i en snabbt genomförd remissomgång, meddelat att det skulle bli mycket svårt att genomföra ett prov i höst.

Högskolesektorn vill i stället vänta till vårterminen, då provskrivarna kan fördelas på två provtillfällen.

(Anna Lena Wallström/TT)

Högskoleprovet

(TT)

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

21 universitet och högskolor anordnar högskoleprovet på sammanlagt cirka 120 provorter.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Som en följd av de inställda proven i år har UHR fått i uppdrag att ta fram fler högskoleprov. Minst tre prov år ska finnas tillgängliga åren 2021–2023.

Regeringen har också förlängt giltighetstiden för resultat på provet, från fem till åtta år. Därutöver har regeringen beslutat att provet ska kunna skrivas av en begränsad grupp, förstagångsskrivare, om smittskyddsläget inte möjliggör prov för alla intresserade.

Källa: UHR

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Högskoleprovet får vänta till våren – eller? Frågan tas upp i utbildningsutskottet i dag, tisdag. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Högskoleprovet får vänta till våren – eller? Frågan tas upp i utbildningsutskottet i dag, tisdag. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Riksdagen: Nej till högskoleprov i höst

TT

Riksdagens utbildningsutskott säger nej till högskoleprov i höst.

– Smittskyddsläget är sådant, säger ordförande Gunilla Svantorp (S).

I förra veckan fanns en majoritet i utskottet för att högskoleprovet bör genomföras. Den bestod av M, KD, SD och L.

I dag röstade utskottet nej till det initiativet. Det kunde ske efter att Liberalerna bytt åsikt.

– Smittskyddsläget är sådant. Det är 22 myndigheter som sagt att provet inte går att genomföra och det fick majoritet i utskottet, säger Svantorp.

Väckte hopp

I förra veckan väckte högskoleminister Matilda Ernkrans (S) hopp hos de som vill göra provet i höst genom att undersöka möjligheten att bara de som aldrig skrivit provet tidigare skulle få göra det.

Inför dagens utskottssammanträde skrev rektorerna för landets högskolor i en debattartikel att högskoleprovet inte kan genomföras på grund av avsevärda smittorisker.

Utskottet hade på tisdagen samtal med högskoleminister Matilda Ernkrans per telefon. Svantorp vill inte gå in på vad ministern nu kommer att göra.

"En är skyldig"

Enligt Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Kristina Axén Olin är det klart att högskoleprovet inte blir av i höst.

– Det är en person som är skyldig till att det inte blir något högskoleprov. Det är Matilda Ernkrans, säger Axén Olin.

– Det här har varit riktigt dåligt hanterat från regeringen och nu anser man att det är för sent och omöjligt.

Axén Olin anser att Ernkrans borde ha gett högskolorna de verktyg som efterfrågades redan i april, maj.

– Det har man inte gjort. Man har inte undersökt möjligheten att ta in fler lokaler eller fler vakter. Man har inte utlovat de pengar som efterfrågades för flera månader sedan av högskolorna, säger Axén Olin.

Under press

Högskoleprovet har satt regeringen under viss press. Ingen ifrågasatte att vårens prov ställdes in i det ansträngda läget under pandemin. Men när Universitets- och högskolerådet (UHR) för några veckor sedan meddelade att inte heller höstens prov kunde genomföras på ett smittsäkert sätt väcktes kritik.

Fyra partier – Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – krävde i förra veckan att regeringen säkerställer att det blir ett prov i höst, och röstade i förra veckan igenom att utbildningsutskottet tar initiativ i frågan.

Ordentlig funderare

Dagen efter presenterade högskoleminister Matilda Ernkrans en möjlig öppning: att begränsa antalet provskrivare. Endast de som aldrig skrivit provet förr skulle få möjlighet.

– Jag förväntar mig att universitet, högskolor och UHR tar sig en ordentlig funderare på om detta inte ökar deras möjligheter för att genomföra provet i höst, sade Matilda Ernkrans till TT.

Det ministern bad om var snarare att UHR och de 21 berörda lärosätena skulle ta sig en ny funderare. De tyngsta instanserna i gruppen hade redan, i en snabbt genomförd remissomgång, meddelat att det skulle bli mycket svårt att genomföra ett prov i höst.

Högskolesektorn vill i stället vänta till vårterminen, då provskrivarna kan fördelas på två provtillfällen.

(Anna Lena Wallström/TT)

Högskoleprovet

(TT)

Högskoleprovet skrivs vanligen två gånger per år, en gång på hösten och en gång på våren.

Högskoleprovet är ett urvalsprov som, med bra resultat, ger en extra chans utöver betygsresultatet att komma in på en populär högskoleutbildning. Det skrivs framför allt av ungdomar som är på väg att lämna gymnasieskolan.

21 universitet och högskolor anordnar högskoleprovet på sammanlagt cirka 120 provorter.

Vanligen anmäler sig omkring 100 000 personer till högskoleprovet varje år, varav 40–45 procent gör det för första gången.

Som en följd av de inställda proven i år har UHR fått i uppdrag att ta fram fler högskoleprov. Minst tre prov år ska finnas tillgängliga åren 2021–2023.

Regeringen har också förlängt giltighetstiden för resultat på provet, från fem till åtta år. Därutöver har regeringen beslutat att provet ska kunna skrivas av en begränsad grupp, förstagångsskrivare, om smittskyddsläget inte möjliggör prov för alla intresserade.

Källa: UHR

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024