Bottenrekordet ryker när Greklands statsskuld nu beräknas vara dubbelt så stor som landets hela BNP. EU:s höstprognos varnar för tuffa år framöver sedan pandemin tagit nya tag.
EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni har inga problem att hålla sig för skratt när han presenterar årets ekonomiska höstprognos i Bryssel.
Visserligen spås det totala BNP-fallet i år nu "bara" bli 7,4 procent, jämfört med 8,3 procent som kommissionen gissade i somras. Å andra sidan tros inte återstudsen nästa år och 2022 bli lika snabb och hög som man trott förut.
Orsaken är givetvis att EU ännu inte fått bukt med pandemin.
– Den ekonomiska återhämtningen har avbrutits. Tillväxten stagnerar under fjärde kvartalet. Vi förväntar oss att nedstängningsåtgärder kommer att finnas kvar, vilket förklarar varför återhämtningen blir långsammare under 2021 och 2022, säger Gentiloni.
Brexitskugga
Uppgången nästa år beräknas nu till 4,1 procent, att jämföra med 5,8 procent som man trodde i somras, då covid-19-fallen föll rejält över hela kontinenten.
Även oklarheten kring Storbritanniens utträde ur EU bidrar till de sämre siffrorna. I höstprognosen tvingas EU-kommissionen kallt räkna med att det inte blir något omfattande handelsavtal med London – åtminstone inte än. I stället utgår man från att handeln med Storbritannien från årsskiftet i stället får fungera i enlighet med de tullar och kvoter som stipuleras av världshandelsorganisationen WTO.
Även om hoppet lever kvar.
– En framtida handelsöverenskommelse mellan EU och Storbritannien skulle ge en positiv påverkan, konstaterar Gentiloni i Bryssel.
Rekordskuld
Höstprognosen är särskilt mörk för det redan hårt krisprövade Sydeuropa.
Greklands statsskuld beräknas nå upp till 207,1 procent av landets BNP i år och ligga kvar på 200,7 procent under 2021.
Även för Italien (159,6 procent), Portugal (135,1) och Spanien (120,3) redovisas kraftiga skuldökningar.
Möjligen kan Grekland känna ett visst hopp om att nästa år inte längre ha EU:s värsta arbetslöshet. Den rollen väntas då i stället tas över av Spanien, med 17,9 procent arbetslösa under 2021, jämfört med 17,5 procent för Grekland.
Sverige tredje bäst
För Sverige räknas i år med ett BNP-fall på 3,4 procent – betydligt bättre än i somras då EU beräknade fallet till 5,3 procent.
Bättre siffror än de svenska finns inom EU endast för Litauen (-2,2 procent) och Irland (-2,3). Danmark landar på minus 3,9 procent och Finland på 4,3.
Samtidigt ligger den svenska arbetslösheten fortsatt högt på 8,8 procent – femte värst i EU.
Arbetslösheten beräknas dessutom öka till 9,2 procent 2021 innan den sjunker till 8,1 procent år 2022.
| Plats | Land | Tillväxt 2020 | Arbetslöshet 2020 |
| 1 | Litauen | -2,2 | 8,9 |
| 2 | Irland | -2,3 | 5,3 |
| 3 | Sverige | -3,4 | 8,8 |
| 4 | Polen | -3,6 | 4,0 |
| 5 | Danmark | -3,9 | 6,1 |
| 6 | Finland | -4,3 | 7,9 |
| 11 | Nederländerna | -5,3 | 4,4 |
| 12 | Tyskland | -5,6 | 4,0 |
| 24 | Frankrike | -9,4 | 8,5 |
| 26 | Italien | -9,9 | 9,9 |
| 27 | Spanien | -12,4 | 16,7 |
| Eurozonen | -7,8 | 8,3 | |
| Hela EU | -7,4 | 7,7 |
(Wiktor Nummelin/TT)
