Radarundersökning visar nya detaljer om Estonia
Sonarbild på Estonia som visar fönstren på övre passagerardäcken i aktern av fartyget. Arkivbild. Foto: Stefan Jerrevång/TT


Flera nya detaljer om Estonias skador har publicerats i en delrapport från undersökningar på platsen. Genom undervattensradar har man bland annat bekräftat en nästan tre meter lång spricka i aktern.

I juli genomförde haverikommissionerna i Estland och Sverige utredningsåtgärder på olycksplatsen för Estonias förlisning där man undersökte fartyget och bottenförhållandena med ekolod och sonarutrustning.

Vid undersökningarna kunde haverikommissionen bekräfta de två hål som filmats av dokumentärfilmare och dokumentera ytterligare skador på vraket.

All data har ännu inte analyserats, men nu offentliggörs resultaten från den del av undersökningen som gjordes med så kallad svepsonar (undervattensradar).

Lång spricka

Enligt slutsatserna i rapporten, som delvis bekräftar vad som tidigare varit känt sedan i somras, finns bland annat en 2,8 meter lång spricka ovanför aktern på babordssidan.

– I rapporten kan man bland annat se sprickan i aktern. Det var också med den här undersökningsutrustningen som vi först upptäckte att det var öppet in på bildäck och sedan har vi gått ner med kamera och verifierat att bogrampen har lossnat, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission.

Det finns också ett "dike" på fartygets ena sida, ovanför skrovet, som är mellan åtta och tolv meter brett. Rapporten konstaterar också att ett område på fartygets däck verkar ha glidit nedåt och inte längre är i linje med resten av däcket.

Utöver det pekas ett ställe på fartygets skrov ut som "ett intressant område", men Jonas Bäckstrand menar att uppgifterna måste verifieras.

– Det är sådant som på ett eller annat sätt ser intressant ut utifrån den här undersökningsmetodiken och som man behöver titta närmare på för att avgöra om det är skador eller inte. Det kan vara helt naturliga saker som gör att det ser konstigt ut.

Gått ut med skador

I rapporten framgår det också att de två misstänkta sprickor som blev kända i somras vid en närmare analys har visat sig vara svetsfogar, som har synts som en rad på ekolodsbilden.

– Jag har hela tiden sagt att de sprickor som det då spekulerades om i media kan inte jag bekräfta att jag har sett. Däremot har vi sett andra skador och deformationer på skrovet och det har vi också gått ut med. Både de här två hålen som dokumentärfilmarna hittade för ett år sedan, men också andra deformationer, säger Jonas Bäckstrand.

Utreda närmare

Hur och när skadorna på fartyget har uppkommit och varför bogvisiret har lossnat är frågor som Haverikommissionen kommer att behöva utreda närmare innan man kan dra några säkra slutsatser. Vid undersökningarna i somras upptäcktes det att partier av botten i närheten av vraket bestod av sten i högre utsträckning än vad som tidigare varit känt.

– Fartyget har legat på botten i 27 år, så det går inte obemärkt förbi, men vi kommer att återkomma till det i närmare analyser så småningom. Den här rapporten är en del av det material som kommer ligga till grund för det framtida arbetet.

Enligt Jonas Bäckstrand är det dock för tidigt att svara på vilken betydelse rapporten kan få. Syftet med sommarens förstudie är att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska hålen i vraket.

Statens haverikommission väntar nu på ytterligare en rapport med analyserade data från Stockholms universitet. Det planeras också fler undersökningar av fartyget, bland annat en fotodokumentation av hålen i skrovet under våren 2022.

(Marielle Theander Olsson/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Fakta

Estoniakatastrofen

(TT)

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i estniska Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen, 501 av dem svenskar. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev då att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid. Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige, Estland eller Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Statens haverikommission inledde den 8 juli nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man undersökte även bogvisiret som föll av vid förlisningen. Planen är att hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.