Talibanernas snabba övertagande av Afghanistan har chockat världen. En delförklaring till deras framgång kan vara att de en längre tid ägnat sig åt psykologisk krigföring och riktade mord som terroriserat och demoraliserat motståndet.

Sedan talibanerna inledde sin offensiv i april har de enligt rapporter genomfört en mordkampanj mot bland annat journalister, stridspiloter, konstnärliga utövare och högt uppsatta statliga tjänstemän. Det här är en del av ett slags psykologisk krigföring, menar experter.

USA:s Special Inspector General for Afghan Reconstruction (SIGAR) skriver i sin kvartalsrapport till den amerikanska kongressen för kvartalet som började i juni om riktade mordkampanjer mot afghanska stridspiloter när de befunnit sig utanför militärbaserna.

Enayat Najafizada, grundare och vd för Kabulbaserade Afghan Institute of War and Peace Studies, säger att talibanerna använt det här som en del i en strategi för att sätta press på regeringen i Kabul.

– De går mot mjuka mål; kvinnor och personer i olika sektorer, såsom journalister eller inom civilsamhället. I förrgår dödade de chefen för regeringens mediainformationscenter. Så genom att rikta in sig på nyckelpersoner som är väldigt populära vill man demoralisera allmänheten, säger han.

En källa i Kabul, som ville vara anonym, säger till Epoch Times att enligt rapporter utförde "okända män" bara i juni 51 riktade mord runt om i landet.

Talibanerna har dock inte tagit på sig de flesta av de här morden, som mestadels begåtts mot civilpersoner, på grund av det fredsavtal som slöts med USA i februari 2020. Det här avtalet sätter gränser för vad talibanerna kan utföra för sorts attacker, och talibanernas strategi att inte ta på sig mord på civila kan alltså ha diplomatiska skäl.

Under sin återerövring, som började från distrikten, och gick via provinshuvudstäderna mot Kabul, har talibanerna skrämt journalister, statstjänstemän och medlemmar av civilsamhället i de större städerna. Man varnade också för att man skulle rikta attacker mot ledare för den afghanska regeringen.

Rajiv Dogra, tidigare indisk diplomat och författare till "Durand's Curse", en bok om Afghanistans uppdelning under det brittiska imperiet, säger att de här riktade morden är ett budskap från talibanerna att motstånd kommer att leda till våld.

– Talibanerna använder hela verktygslådan för assymetrisk krigföring. De har utfört självmordsbombningar, gett sig på högt uppsatta regeringstjänstemän såväl som stridit mot armén. Kvinnor och barn har utgjort en stor del av offren under första halvan av 2021. Riktade mord och improviserade sprängladdningar ligger bakom många av de civila dödsoffren, säger han.

På senare tid har talibanerna mördat personer med sprängladdningar som magnetiskt fästs vid fordon och detoneras via fjärrstyrning. Den 7 augusti dödade man exempelvis stridspiloten Hamidullah Azimi på det här viset, enligt rapportering från Reuters. Talibanerna tog på sig det här mordet. Just piloter har varit viktigt för talibanerna att ge sig på, eftersom de inte har något eget flygvapen.

Talibanerna har även gett sig på journalister. Den Pulitzerprisbelönte indiske fotojournalisten Danish Siddiqui på Reuters dödades efter en strid mellan talibaner och den afghanska armén den 16 juli. Enligt uppgifter identifierades och avrättades han medvetet och brutalt. 

Det finns dock andra journalister som dödats av enbart okända beväpnade män, som till exempel Toofan Omari, chefredaktör på radiostationen Paktia Ghag. Han dödades i distriktet Deh Sabz i Kabul den 8 augusti, samtidigt som en annan journalist togs som gisslan i Helmand-provinsen. Ingen har hittills tagit på sig mordet på Omari.

Rajiv Dogra menar att talibanerna ironiskt nog tog fredsavtalet 2020 som ett carte blanche att utöka sina attacker. Det var i den fas som då inleddes som man började prioritera riktade attacker mot intellektuella, journalister och regeringstjänstemän.

– De vill utradera alla liberala krafter och alla som står för demokrati, säger han.

Ett annat mord som väckte stor uppmärksamhet var när komikern Nazar Mohammad, känd som Khasha Zwan, fördes bort från sitt hem av oidentifierade beväpnade män och dödades. Talibanerna förnekade först inblandning i mordet, men tog senare på sig det.

Enayat Najafizada menar att folk har flytt från de områden som tagits över av talibanerna på grund av den terror som bedrivs. Han kopplar deras hänsynslöshet mot civilbefolkningen delvis till att talibanerna är en rörelse som domineras av krigare från internationella terroristorganisationer som ofta inte kommer från Afghanistan, utan från något av grannländerna.

– Dessa har ingen nationell agenda, lokal agenda, afghansk agenda, säger han.

Najafizada illustrerar genom att berätta om ett ljudmeddelande han hört från en talibanledare som talade i en moské i sydvästra Afghanistan efter att provinshuvudstaden Zaranj hade intagits.

– De uppmanade folk att komma med sina döttrar och gifta bort dem med krigarna, eftersom de anser att de har slagits i religionens namn. Det är därför de tar sig rätten att göra detta, säger han.

Dogra säger dessutom att storleken på talibanernas styrkor, och den militära utrustning de använder visar att de får stöd och råd från en "organiserad statlig organisation", och pekar främst mot Pakistan.

– Strategin och den snabba förändringen av taktik är en annan indikation på att de får input på hög professionell nivå. En tredje indikation är att talibanerna använder en del taktiker, som riktade mord, som grupper som [terrorgruppen] Lashkar-e-Taiba har använt i Kashmir, säger han.

– Om man behöver några ytterligare bevis på att Pakistans armé är inblandad så kan man titta på de liksäckar med pakistanska soldater som regelbundet tas hem till Pakistan från Afghanistan. Talibanernas regelbundna konsultationer med [den pakistanska underrättelsetjänsten] ISI är slutligt bevis på vem som drar i trådarna.

USA:s president Joe Biden menar att den afghanska armén saknade vilja att slåss mot talibanerna, och att det förklarar det snabba händelseförloppet. Det sade han i ett tal den 16 augusti.

Biden försvarade i sitt korta tal sitt agerande och stod fast vid beslutet att dra sig ur Afghanistan.

– Hur många fler generationer av Amerikas söner och döttrar vill ni att jag skickar för att utkämpa Afghanistans inbördeskrig när de afghanska trupperna inte tänker göra det? Hur många fler liv, amerikanska liv, är det värt? frågade han.

Bara en månad tidigare hade Biden uttryckt förtroende för den afghanska militären. Det fanns, åtminstone på pappret, omkring 300 000 soldater i den afghanska armén, mot omkring 75 000 talibaner. Biden tycktes förklara detta med att de afghanska regeringstrupperna helt enkelt saknade kämpaglöd.

– Vi tränade och utrustade en afghansk militärstyrka på omkring 300 000 man, oerhört välutrustade, en styrka större än vad många av våra allierade i Nato har. Vi gav dem alla chanser att avgöra sin egen framtid. Vad vi inte kunde ge dem var viljan att slåss för denna framtid, sade han.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!