Regeringen vill öka polisens möjligheter att spåra brottslingar med hjälp av biometri. I ett nytt initiativ mot gängkriminaliteten startas en utredning som ska ta reda på hur polisen kan ges större chanser att få träffar på sökningar efter brottslingar i sina register.
– Syftet med utredningen är att polisen efter ett mord, en våldtäkt eller ett annat allvarligt brott oftare ska kunna svara på frågan ”vem var det som gjorde det?”, sade inrikesminister Mikael Damberg på en webbsänd pressträff där han presenterade den omfattande utredningen om biometri vid brottsutredningar.
Det är svårt att begå brott utan att lämna spår efter sig, konstaterade han. Fingeravtryck har länge använts, de senaste decennierna har allt fler brott klarats upp med hjälp av dna-spår, och efter terrordådet i Stockholm 2017 hjälpte övervakningsbilder polisen att hitta gärningsmannen. Det finns alltså redan utvecklade metoder för biometrisk spårsökning. Problemet är att reglerna som styr detta har blivit gamla och illa lämpade för dagens verklighet.
– Vi ser stora möjligheter att vässa det här regelverket och ge polisen kraftfullare verktyg, säger Damberg.
Vad får samlas in?
Utredarna ska besvara frågor om insamling, lagring och användning av biometriska uppgifter. Bland annat ska de titta på vilka uppgifter polisen får samla in från misstänkta och dömda brottslingar, vilka register polisen får ha, och vilka sökningar som får göras.
Regeringen vill att polisen ska kunna samla in alla relevanta uppgifter vid samma tillfälle, vilket inte alltid är tillåtet idag. Det ska också undersökas hur hög misstankegraden måste vara för att polisen ska få ta fingeravtryck, dna och ansiktsbild.
– Rent krasst är det så att ju fler personer som finns i polisens register desto lättare är det att få träff när man har okända spår i en brottsutredning, säger inrikesministern.
Raderas vid dödsfall
Detta försvåras idag av att vissa biometriska uppgifter måste raderas när en person dör, vilket innebär att en avliden gärningsman inte hittas i registren även om man har spår från brottsplatsen.
I dag söker polisen främst i sina egna register men även andra register kan vara relevanta. Till exempel har Migrationsverket sparat fingeravtryck och ansiktsbilder, och det finns fotografier i pass- och körkortsregistren.
– Syftet är att fler personer som begår brott ska identifieras och lagföras, även när det saknas vittnen eller när vittnen inte vågar prata med polisen, säger Damberg.
Han påpekar att olika intressen måste vägas mot varandra i utredningen. Mot den effektiva brottsbekämpningen måste ställas den personliga integriteten.
Utredningen ska vara klar 1 februari 2023 så att ny lagstiftning kan införas under nästa mandatperiod.
Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.
