Kort, bank-id och nätköp – vardagen för de flesta, men också en risk när kriminaliteten tar nya former. Bankernas system är för sårbara när bovarna hittar nya sätt att sno dina pengar, enligt polisen, som hoppas att nya EU-regler ska få bankerna att skärpa säkerheten.
Under det senaste året har kortbedrägerier och bank-id-bluffar eskalerat.
– Kortbedrägerierna har ökat med 40 procent i år, och det är fortsatt högt tryck på bank-id-bluffarna, säger Jan Olsson, chef för polisens nationella bedrägericenter.
Stjäls vid dataintrång
Kortbedrägerierna går till så att kortuppgifterna stjäls vid stora dataintrång på olika sajter, berättar han. Därefter säljs kortnummer och säkerhetskoder på darknet, internets mörka sida. Köparna använder korten för att handla, och tusentals människor får se sina pengar försvinna från kontona.
Bankerna uppmanar folk att vara försiktiga med sina kortuppgifter, och hålla kortet nära kroppen. Fast det hjälper egentligen inte ett dugg, förklarar Jan Olsson.
– Nej, det är ytterst sällan som busarna skriver av kortuppgifterna. Absolut största delen av stölder sker vid dataintrång. Det kan vara sidor, eller webbhotell, med dålig säkerhet som hackas. Busarna kan lägga in skadlig kod som hämtar kortuppgifterna.
– Det finns till exempel asiatiska sidor där man helt enkelt inte får varorna man beställt. Sidorna kan vara uppsatta enbart för att stjäla kortuppgifterna.
Under det senaste året har många bankkunder blivit lurade av bluffmakare som utger sig för att ringa från banken, och ber kunderna logga in i sina nätbanker. Bankerna har till en början envist nobbat ersättning, men efter ett beslut i Allmänna reklamationsnämnden, ARN, i juni får de nu stå för merparten av förlusterna.
Jan Olsson är inte förvånad över ARN:s beslut. Bedragarna är så oerhört förslagna, och det är inte konstigt att de lyckas lura folk.
Färre låter sig luras
Men sedan polisen och bankerna gick ihop om en gemensam informationskampanj i våras har många bedrägerier avvärjts. Polisen har fått anmälningar om försök, men kunderna har inte lurats i samma utsträckning som tidigare, berättar han.
– Bankerna måste öka säkerheten, säger han och berättar om det nya EU-direktiv som kom i höstas, och som innebär högre krav på säkerhet i betalsystemen.
Bankcheferna tycker att bank-id-bluffarna är mycket allvarliga.
– Vi förstår varför ARN har fattat det här beslutet, och vi följer det. Det är vårt ansvar att nå ut och tala om för folk att de aldrig ska logga in när någon ringer, säger Birgitte Bonnesen, vd för Swedbank.
– Det är väldigt obehagligt att folk blir lurade så här. Detta är baksidan med digitaliseringen. Men det är viktigt för oss att informera om att inte lämna ut koder eller logga in när någon ringer upp, säger Johan Torgeby, vd för SEB.
Han konstaterar att brottsligheten ändrat karaktär, och att en fördel nu i alla fall är att bankerna inte råkar ut för så många bankrån längre. Men det är allvarligt att folk blir lurade på det här sättet, och att kortuppgifter stjäls i sådan omfattning.
Vi tittar på alla lösningar för att öka säkerheten, säger Johan Torgeby.
Snabb digitalisering
Frågan är om bedrägerierna hindrar utvecklingen för bankernas digitalisering. Jan Olsson vill inte riktigt tro det.
– Men de är en konsekvens av den snabba digitaliseringen, säger han.
Birgitte Bonnesen tror inte heller det. Bankerna kommer att stå emot bedragarna, tror hon.
– Vi lägger enormt mycket arbete på att öka säkerheten och att prata om att man aldrig får lämna ut koder eller logga in på uppmaning. Jag tycker att medvetandet har förflyttats, säger Birgitte Bonnesen.
Men Johan Torgeby ser väldigt allvarligt på alla bedrägerier. De kan göra folk rädda för digitalisering.
– Ja, på något sätt kan det bli så, det kan skada tilltron till det finansiella systemet, säger Johan Torgeby.
(Johanna Cederblad/TT)