loadingKortnummerstölderna har ökat med 40 procent bara i år, enligt polisen. Foto: Jon Olav Nesvold/TT
Kortnummerstölderna har ökat med 40 procent bara i år, enligt polisen. Foto: Jon Olav Nesvold/TT
Inrikes

Polisen: Betalsystemen måste bli säkrare

Epoch Times

Kort, bank-id och nätköp – vardagen för de flesta, men också en risk när kriminaliteten tar nya former. Bankernas system är för sårbara när bovarna hittar nya sätt att sno dina pengar, enligt polisen, som hoppas att nya EU-regler ska få bankerna att skärpa säkerheten.

Under det senaste året har kortbedrägerier och bank-id-bluffar eskalerat.

– Kortbedrägerierna har ökat med 40 procent i år, och det är fortsatt högt tryck på bank-id-bluffarna, säger Jan Olsson, chef för polisens nationella bedrägericenter.

Stjäls vid dataintrång

Kortbedrägerierna går till så att kortuppgifterna stjäls vid stora dataintrång på olika sajter, berättar han. Därefter säljs kortnummer och säkerhetskoder på darknet, internets mörka sida. Köparna använder korten för att handla, och tusentals människor får se sina pengar försvinna från kontona.

Bankerna uppmanar folk att vara försiktiga med sina kortuppgifter, och hålla kortet nära kroppen. Fast det hjälper egentligen inte ett dugg, förklarar Jan Olsson.

– Nej, det är ytterst sällan som busarna skriver av kortuppgifterna. Absolut största delen av stölder sker vid dataintrång. Det kan vara sidor, eller webbhotell, med dålig säkerhet som hackas. Busarna kan lägga in skadlig kod som hämtar kortuppgifterna.

– Det finns till exempel asiatiska sidor där man helt enkelt inte får varorna man beställt. Sidorna kan vara uppsatta enbart för att stjäla kortuppgifterna.

Under det senaste året har många bankkunder blivit lurade av bluffmakare som utger sig för att ringa från banken, och ber kunderna logga in i sina nätbanker. Bankerna har till en början envist nobbat ersättning, men efter ett beslut i Allmänna reklamationsnämnden, ARN, i juni får de nu stå för merparten av förlusterna.

Jan Olsson är inte förvånad över ARN:s beslut. Bedragarna är så oerhört förslagna, och det är inte konstigt att de lyckas lura folk.

Använd ett särkilt betalkort för näthandel, tipsar polisen. Foto: Marcus Ericsson/TT

Färre låter sig luras

Men sedan polisen och bankerna gick ihop om en gemensam informationskampanj i våras har många bedrägerier avvärjts. Polisen har fått anmälningar om försök, men kunderna har inte lurats i samma utsträckning som tidigare, berättar han.

– Bankerna måste öka säkerheten, säger han och berättar om det nya EU-direktiv som kom i höstas, och som innebär högre krav på säkerhet i betalsystemen.

Bankcheferna tycker att bank-id-bluffarna är mycket allvarliga.

– Vi förstår varför ARN har fattat det här beslutet, och vi följer det. Det är vårt ansvar att nå ut och tala om för folk att de aldrig ska logga in när någon ringer, säger Birgitte Bonnesen, vd för Swedbank.

– Det är väldigt obehagligt att folk blir lurade så här. Detta är baksidan med digitaliseringen. Men det är viktigt för oss att informera om att inte lämna ut koder eller logga in när någon ringer upp, säger Johan Torgeby, vd för SEB.

Han konstaterar att brottsligheten ändrat karaktär, och att en fördel nu i alla fall är att bankerna inte råkar ut för så många bankrån längre. Men det är allvarligt att folk blir lurade på det här sättet, och att kortuppgifter stjäls i sådan omfattning.

Vi tittar på alla lösningar för att öka säkerheten, säger Johan Torgeby.

Snabb digitalisering

Frågan är om bedrägerierna hindrar utvecklingen för bankernas digitalisering. Jan Olsson vill inte riktigt tro det.

– Men de är en konsekvens av den snabba digitaliseringen, säger han.

Birgitte Bonnesen tror inte heller det. Bankerna kommer att stå emot bedragarna, tror hon.

– Vi lägger enormt mycket arbete på att öka säkerheten och att prata om att man aldrig får lämna ut koder eller logga in på uppmaning. Jag tycker att medvetandet har förflyttats, säger Birgitte Bonnesen.

Men Johan Torgeby ser väldigt allvarligt på alla bedrägerier. De kan göra folk rädda för digitalisering.

– Ja, på något sätt kan det bli så, det kan skada tilltron till det finansiella systemet, säger Johan Torgeby.

(Johanna Cederblad/TT)

Mannen köpte ett hus – visste inte att han fick en hund på köpet

Slav under kommunismen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKortnummerstölderna har ökat med 40 procent bara i år, enligt polisen. Foto: Jon Olav Nesvold/TT
Kortnummerstölderna har ökat med 40 procent bara i år, enligt polisen. Foto: Jon Olav Nesvold/TT
Inrikes

Polisen: Betalsystemen måste bli säkrare

Epoch Times

Kort, bank-id och nätköp – vardagen för de flesta, men också en risk när kriminaliteten tar nya former. Bankernas system är för sårbara när bovarna hittar nya sätt att sno dina pengar, enligt polisen, som hoppas att nya EU-regler ska få bankerna att skärpa säkerheten.

Under det senaste året har kortbedrägerier och bank-id-bluffar eskalerat.

– Kortbedrägerierna har ökat med 40 procent i år, och det är fortsatt högt tryck på bank-id-bluffarna, säger Jan Olsson, chef för polisens nationella bedrägericenter.

Stjäls vid dataintrång

Kortbedrägerierna går till så att kortuppgifterna stjäls vid stora dataintrång på olika sajter, berättar han. Därefter säljs kortnummer och säkerhetskoder på darknet, internets mörka sida. Köparna använder korten för att handla, och tusentals människor får se sina pengar försvinna från kontona.

Bankerna uppmanar folk att vara försiktiga med sina kortuppgifter, och hålla kortet nära kroppen. Fast det hjälper egentligen inte ett dugg, förklarar Jan Olsson.

– Nej, det är ytterst sällan som busarna skriver av kortuppgifterna. Absolut största delen av stölder sker vid dataintrång. Det kan vara sidor, eller webbhotell, med dålig säkerhet som hackas. Busarna kan lägga in skadlig kod som hämtar kortuppgifterna.

– Det finns till exempel asiatiska sidor där man helt enkelt inte får varorna man beställt. Sidorna kan vara uppsatta enbart för att stjäla kortuppgifterna.

Under det senaste året har många bankkunder blivit lurade av bluffmakare som utger sig för att ringa från banken, och ber kunderna logga in i sina nätbanker. Bankerna har till en början envist nobbat ersättning, men efter ett beslut i Allmänna reklamationsnämnden, ARN, i juni får de nu stå för merparten av förlusterna.

Jan Olsson är inte förvånad över ARN:s beslut. Bedragarna är så oerhört förslagna, och det är inte konstigt att de lyckas lura folk.

Använd ett särkilt betalkort för näthandel, tipsar polisen. Foto: Marcus Ericsson/TT

Färre låter sig luras

Men sedan polisen och bankerna gick ihop om en gemensam informationskampanj i våras har många bedrägerier avvärjts. Polisen har fått anmälningar om försök, men kunderna har inte lurats i samma utsträckning som tidigare, berättar han.

– Bankerna måste öka säkerheten, säger han och berättar om det nya EU-direktiv som kom i höstas, och som innebär högre krav på säkerhet i betalsystemen.

Bankcheferna tycker att bank-id-bluffarna är mycket allvarliga.

– Vi förstår varför ARN har fattat det här beslutet, och vi följer det. Det är vårt ansvar att nå ut och tala om för folk att de aldrig ska logga in när någon ringer, säger Birgitte Bonnesen, vd för Swedbank.

– Det är väldigt obehagligt att folk blir lurade så här. Detta är baksidan med digitaliseringen. Men det är viktigt för oss att informera om att inte lämna ut koder eller logga in när någon ringer upp, säger Johan Torgeby, vd för SEB.

Han konstaterar att brottsligheten ändrat karaktär, och att en fördel nu i alla fall är att bankerna inte råkar ut för så många bankrån längre. Men det är allvarligt att folk blir lurade på det här sättet, och att kortuppgifter stjäls i sådan omfattning.

Vi tittar på alla lösningar för att öka säkerheten, säger Johan Torgeby.

Snabb digitalisering

Frågan är om bedrägerierna hindrar utvecklingen för bankernas digitalisering. Jan Olsson vill inte riktigt tro det.

– Men de är en konsekvens av den snabba digitaliseringen, säger han.

Birgitte Bonnesen tror inte heller det. Bankerna kommer att stå emot bedragarna, tror hon.

– Vi lägger enormt mycket arbete på att öka säkerheten och att prata om att man aldrig får lämna ut koder eller logga in på uppmaning. Jag tycker att medvetandet har förflyttats, säger Birgitte Bonnesen.

Men Johan Torgeby ser väldigt allvarligt på alla bedrägerier. De kan göra folk rädda för digitalisering.

– Ja, på något sätt kan det bli så, det kan skada tilltron till det finansiella systemet, säger Johan Torgeby.

(Johanna Cederblad/TT)

Mannen köpte ett hus – visste inte att han fick en hund på köpet

Slav under kommunismen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024