Pfizer hävdar att deras mRNA-vaccin mot covid-19 inte ger förändringar i människans DNA. Nu visar forskning att mRNA från vaccinet kan aktivera element i cellens DNA som kan leda till omstruktureringar. Därför bör vaccineringen pausas tills man vet mer, menar en forskare.
En ny studie vid Lunds universitet visar att när laboratorieodlade leverceller får in mRNA från Pfizers covid-19-vaccin aktiveras virusbesläktade element som finns i cellens DNA. Den visar också att vaccin-mRNA:t, mallen för spikproteinet, görs om till DNA i cellen.
Även om fenomenet än så länge bara utförts i cellinjer så visar det att vaccinet kan trigga generella cellmekanismer som skulle kunna innebära en viss risk vid användning på människa, varnar Ann-Cathrin Engwall, immunolog och virolog.
– Jag är i nuläget tveksam att fortsätta behandla massor av friska individer med mRNA-prevacciner innan de här aspekterna är ordentligt utredda. Att tekniken används för cancerbehandlingar är en annan sak, men preventivt mot förkylningar hos friska individer är jag mer tveksam till innan man vet mer, säger hon till Epoch Times.
Forskarna hänvisar även till en studie där man på liknande sätt visat att RNA från SARS-CoV-2 kan göras om till DNA i cellen och sedan inkorporeras i cellens DNA.
Engwall säger att aktiveringen av LINE-1 som forskarna har påvisat, innebär att förändringar i cellens DNA är möjligt.
– Det betyder att man kan få genomplasticitet, det vill säga förändringar i DNA, som deletioner, överkorsningar, dupliceringar med mera. Virus kan också orsaka den här typen av förändringar och bidra till sjukdom, men likaså till evolution. Att vaccinet även har den förmågan är inte förvånande med tanke på mekanismen eftersom mRNA-prevaccinet går in i celler.
"Förändrar inte DNA-sekvensen"
Charlotta Bergquist, vaccinkoordinator vid Läkemedelsverket, säger till Epoch Times att man inte kommenterar enskilda artiklar, men att man i sin signalspaning bland annat bevakar publiceringen av vetenskapliga artiklar.
– Hittills finns inget stöd för att arvsmassan skulle inkorporera DNA som uppkommit från delar av mRNA-vaccin. Läkemedelsverket fortsätter att bevaka säkerheten med signalspaning och enligt riskhanteringsplan för respektive produkt.
Den bevakning Läkemedelsverket gör har inte heller gett upphov till oro, kommenterar hon.
Läkemedelsverket skriver på sin webbsida att ”Mänskliga celler kan inte omvandla RNA till DNA, så mRNA-vacciner kan alltså inte ändra människans arvsmassa. Det mRNA som vaccinerna innehåller bryts dessutom ner mycket snabbt i kroppen.”
Forskarna skriver att ”Vår studie visar att BNT162b2 [Pfizers vaccin-mRNA] kan transkriberas omvänt till DNA i levercellinjen Huh7, och det kan väcka oro för om DNA från BNT162b2 kan integreras i värdgenomet och påverka funktionen hos det genomiska DNA:t, som potentiellt kan orsaka genotoxiska biverkningar.”
De skriver även att man ännu inte vet om DNA från BNT162b2 inkorporeras i cellgenomet. Genom att sekvensera hela genomet från celler som utsatts för BNT162b2, liksom vävnad från vaccinerade, kan man få veta mer. De vill också att effekten av vaccinets mRNA på andra celltyper undersöks.
En talesperson för Pfizer svarar Epoch Times att ”Vårt covid-19-vaccin förändrar inte DNA-sekvensen i människocellen. Det ger bara kroppen instruktioner för att bygga immunitet”.
Ann-Cathrin Engwall säger att Pfizer inte har visat några övertygande bevis på att deras vaccin inte ger förändringar i cellens DNA.
Den nya studien var fokuserad på leverceller eftersom Pfizers rapport till EMA visade att en större del av vaccinet, upp till 18 procent, samlades i levern.
Engwall förklarar att vaccinets mRNA ligger i fettdroppar och att kroppen gör sig av med överskottsfett via levern där det bryts ner. mRNA kan där gå in i leverceller som sedan kan producera spikproteiner som visas på cellytan. Cellerna blir då ett mål för immunförsvarets T-mördarceller. Läkningsprocessen leder till en lokal inflammation och en risk för att få mikroproppar som lossnar och hamnar i blodcirkulationen. De senare kan klumpa ihop sig till större blodproppar som kan hamna i olika organ.
Eftersom mRNA:t omges av fettdroppar kan det ta sig in i princip alla celltyper. Detta skiljer sig mot hela virus som har särskilda målceller.
Angrepp på andra celler
Den allvarligaste risken med förändringar i cellens DNA är enligt henne om det sker i celler som normalt inte angrips och elimineras av immunförsvaret.
– Könsceller är ett sådant exempel där det teoretiskt skulle kunna få konsekvenser, inte bara för individen utan även individens avkomma. Nervceller är ett annat exempel på celler som normalt inte attackeras av T-mördarceller, säger hon och fortsätter:
– Utsätter man ett stort antal individer frekvent med den här typen av behandlingar så ökar naturligtvis risken för oönskade allvarliga bieffekter. Därför anser jag att man bör utreda den här och andra långsiktiga risker noga vetenskapligt innan man fortsätter ge fler doser till friska individer.
Hon anser även att fortsatt vaccinering är onödig eftersom den inte har någon medicinsk nytta när pandemin inte klassas som ett samhällshot.
– Preventiva behandlingar måste egentligen vara helt riskfria med avseende på allvarliga bieffekter, speciellt om de skall ges till friska individer för andras skull.
Kontakta journalisten: [email protected]
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.