Sveriges första nya regemente sedan andra världskriget, P 18 på Gotland, har invigts. Den militära närvaron på ön är dock långtifrån vad den en gång var.
Gotland blev av med sitt sista regemente, det gamla P 18, för 13 år sedan. Under många av de åren har hemvärnet stått för det permanenta försvaret.
Vid invigningsceremonin på Visborgsslätt utanför Visby överlämnades det gamla P 18:s fana av hemvärnet till det nya regementet. Även den gamla traditionen med en levande maskot återupplivades. Det jobbet har gutefårbaggen Harald V fått.
Tydligt budskap
Förutom kungen närvarade även ÖB Micael Bydén och statsminister Stefan Löfven (S).
Enligt Löfven sänder invigningen av P 18 ett tydligt budskap till omvärlden.
– Vi försvarar vårt land, säger han.
"Militära muskler" på Gotland viktigt, anser Löfven. Han betonar att det finns bred politisk enighet om det i riksdagen.
P 18 blir ansvarigt för utvecklingen och samordningen av försvaret av Gotland. Ett arbete som hittills har letts från fastlandet.
Stridsgrupp byggs upp
Verksamheten startade redan vid årsskiftet. Regementet ska vara fullt utbyggt år 2020 och kommer då att omfatta cirka 350 män och kvinnor. Huvuddelen ingår i den stridsgrupp som började byggas upp på Gotland redan 2016.
Den består framförallt av ett stridsvagnskompani och ett mekaniserat skyttekompani med både fast anställda soldater, tidvis tjänstgörande och värnpliktiga. Stridsgruppen ska senare kompletteras med en eller två plutoner med luftvärnskanonvagnar.
Räcker till?
På frågan om hur avskräckande Gotlands fasta försvar är i dag svarar ÖB Micael Bydén:
– Det räcker mycket längre än om de inte var där. Man kan alltid diskutera vad som är tillräckligt.
– Oavsett numerär så har vi nu såväl hemvärn som anställd personal på plats, med förmågor och utrustning, och som är välövade.
Det är, enligt ÖB, något som en eventuell fiende behöver ta hänsyn till.
När kalla kriget sågs som avslutat i början på 90-talet var 25 000 personer krigsplacerade på Gotland, varav 5 000 var gotlänningar. Då fanns kustartilleriregementet KA 3 i Fårösund, Luftvärnsbataljonen LV 2, artilleriregementet A 7, samt P 18.
Byråkrati ett hot
Sjömålsrobotar som kan avfyras från land har i försvarsdebatten nämnts som en viktig förmåga för att försvåra en landsättning frän havet. ÖB duckar på frågan om kustrobotar redan finns på plats på ön.
Bydén är försiktig med att önska ytterligare förstärkningar på Gotland. Han uppger att det han vill nu är att den plan som finns kan fullföljas. Det kräver bland annat miljötillstånd för att kunna genomföra militärövningar och bygglov för att försvarsinfrastrukturen.
Det nya regementet på Tofta skjutfält ska vara klart 2020 och beräknas kosta 780 miljoner kronor.
Det var det försämrade säkerhetsläget och ett aggressivare Ryssland som ledde till att regering och riksdag 2015 beslutat om en permanent militär närvaro på Gotland.
Sannolikhet låg
ÖB understryker att sannolikheten är fortsatt låg för ett direkt angrepp på Sverige. Han tillägger dock att om en konflikt skulle blossa upp i Östersjöregionen så ligger Gotland i ett militärstrategiskt mycket viktigt område.
Ett vanligt krigsscenario är att en konflikt uppstår mellan Ryssland och de baltiska staterna och att Ryssland då ockuperar Gotland för att stoppa Natoförstärkningar.
Stefan Löfven vill i dag inte utlova några ytterligare förstärkningar till Gotland.
– Det är svårt att säga något om det nu, men vi måste hela tiden se på omvärldsläget och agera utifrån, det, säger han.
