Skolan behöver ökad studiero. Nu ska regeringen utreda bland annat mobilförbud och hur hotfulla elever ska kunna flyttas.
– Vi måste ge lärare och skolledare verktyg och mandat att återupprätta trygghet och studiero i skolan, säger partiledaren Nyamko Sabuni (L).
I januariavtalet som regeringspartierna Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) slöt med Liberalerna (L) och Centerpartiet (C) handlade en punkt om en nationell plan för studiero och trygghet i skolan. Nu tillsätts en utredning som regeringen presenterar på onsdagen.
– Skolan ska vara en trygg plats för både elever och lärare och den är långt ifrån det i dag. Vi ser ju i kartläggningar att upp till varannan elev i årskurs nio har utsatts för hot, våld, sexuella trakasserier eller mobbing. Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld, säger L-ledaren Sabuni.
Flyttar sällan elever
L har drivit på för två förslag. Det är införandet av ett mobilförbud i klassrummen och att elever som hotat eller utsatt andra för våld lättare ska kunna stängas av eller omplaceras.
– Möjligheten att flytta eller stänga av elever finns i skollagen. Men den regeln används väldigt sällan av skolledare, motiverar Sabuni.
Hon ser hotet om att bli anmäld av föräldrar som en orsak till att skolledare inte utnyttjar möjligheten att flytta på hotfulla eller våldsamma elever. Därför behöver lagen bli tydligare och göra det enklare att stänga av en elev, anser hon.
Även när det gäller mobiler i klassrummen saknas ett tydligt regelverk, enligt L-ledaren.
– Vi kan inte överåta till varje lärare att ta den fajten med sina elever.
Även gymnasiet
– Vi vill se telefonfria klassrum under undervisningen. Om lärarna bedömer att de behöver digitala redskap för undervisningen då är det skolan som ska bistå med de redskapen, inte att varje elev ska komma in med sin egen telefon.
I utredningsuppdraget ingår också att se över om ett mobilförbud ska omfatta även gymnasieskolan, enligt Sabuni.
Hon understryker att utredningen inte inskränks till dessa två frågor. Även hedersproblem ska tas upp. Och hon hoppas att utredaren också ska ta upp frågan om att ge lärare större befogenheter att ingripa mot stökiga elever.
– Vi ålägger dem uppgiften att svara för tryggheten i skolan, men sedan har de inga redskap att göra det. Det finns barn i skolan som man inte kan kommunicera med och då bör utredningen titta på hur läraren kan agera i en sådan situation.
(Britt-Marie Seibold/TT)
