loadingStor demonstration utanför parlamentet i Aten i söndags. Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT
Stor demonstration utanför parlamentet i Aten i söndags. Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT
Utrikes

Nu kan 28 år lång namndispyt få ett slut

Epoch Times

Det segdragna bråket mellan regeringarna i Skopje och Aten om namnet Makedonien kan snart vara över. Det grekiska parlamentet väntas säga ja till att grannlandet byter namn – vilket öppnar för medlemskap i Nato och EU för Makedonien.

Makedonien är en tidigare jugoslavisk republik, men för många greker snarare namnet på ett historiskt område i norra Grekland som kopplas till Alexander den stores erövringar.

När Makedonien blev självständigt från Jugoslavien 1991 vägrade Grekland att erkänna det nya landet, med hänvisning till att namnet tillhör det grekiska kulturarvet.

Dispyten har rasat sedan dess och Grekland har blockerat grannlandets ambitioner att bli medlem i såväl EU som Nato. Men efter många FN-ledda samtalsrundor enades länderna förra året om att begrava stridsyxan och att Makedonien ska byta namn till Nordmakedonien.

Känslig fråga

Parlamentet i Skopje har redan sagt ja till överenskommelsen och sent under torsdagen är det tänkt att kollegorna i den grekiska huvudstaden ska fälla sin dom. Omröstningen föregås av debatt och kan dra ut på tiden och genomföras tidigt på fredag.

– Frågan har varit otroligt känslig under väldigt lång tid. Men nu finns politisk vilja från båda parter att nå fram till en kompromiss. Att kunna gå med i Nato och EU är två tunga och viktiga frågor för Makedonien, säger Jessica Giandomenico, Balkankännare knuten till Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.

– Det är väldigt skönt att en av de stora frågorna som har omgärdat Jugoslaviens upplösning nu faktiskt kan få ett avslut, vilket öppnar för större koncentration på exempelvis konflikten mellan Kosovo och Serbien.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Splittrade greker

Parlamentet i Aten är splittrat kring det så kallade Prespes-avtalet som premiärminister Alexis Tsipras har förhandlat fram med sin makedonske motpart Zoran Zaev. Många grekiska partier motsätter sig namnbytet, men det tycks ändå som om vänsterledaren har säkrat det stöd han behöver, från minst hälften av de 300 parlamentsledamöterna.

Oenigheten kring namnfrågan fick det nationalistiska partiet Oberoende greker (Anel) att tidigare i januari dra sig ur Tsipras regeringskoalition. Och i förra veckan överlevde premiärministern med nöd och näppe en förtroendeomröstning i parlamentet.

(Sofia Eriksson/TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingStor demonstration utanför parlamentet i Aten i söndags. Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT
Stor demonstration utanför parlamentet i Aten i söndags. Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT
Utrikes

Nu kan 28 år lång namndispyt få ett slut

Epoch Times

Det segdragna bråket mellan regeringarna i Skopje och Aten om namnet Makedonien kan snart vara över. Det grekiska parlamentet väntas säga ja till att grannlandet byter namn – vilket öppnar för medlemskap i Nato och EU för Makedonien.

Makedonien är en tidigare jugoslavisk republik, men för många greker snarare namnet på ett historiskt område i norra Grekland som kopplas till Alexander den stores erövringar.

När Makedonien blev självständigt från Jugoslavien 1991 vägrade Grekland att erkänna det nya landet, med hänvisning till att namnet tillhör det grekiska kulturarvet.

Dispyten har rasat sedan dess och Grekland har blockerat grannlandets ambitioner att bli medlem i såväl EU som Nato. Men efter många FN-ledda samtalsrundor enades länderna förra året om att begrava stridsyxan och att Makedonien ska byta namn till Nordmakedonien.

Känslig fråga

Parlamentet i Skopje har redan sagt ja till överenskommelsen och sent under torsdagen är det tänkt att kollegorna i den grekiska huvudstaden ska fälla sin dom. Omröstningen föregås av debatt och kan dra ut på tiden och genomföras tidigt på fredag.

– Frågan har varit otroligt känslig under väldigt lång tid. Men nu finns politisk vilja från båda parter att nå fram till en kompromiss. Att kunna gå med i Nato och EU är två tunga och viktiga frågor för Makedonien, säger Jessica Giandomenico, Balkankännare knuten till Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.

– Det är väldigt skönt att en av de stora frågorna som har omgärdat Jugoslaviens upplösning nu faktiskt kan få ett avslut, vilket öppnar för större koncentration på exempelvis konflikten mellan Kosovo och Serbien.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras. Foto: Petros Giannakouris/AP/TT

Splittrade greker

Parlamentet i Aten är splittrat kring det så kallade Prespes-avtalet som premiärminister Alexis Tsipras har förhandlat fram med sin makedonske motpart Zoran Zaev. Många grekiska partier motsätter sig namnbytet, men det tycks ändå som om vänsterledaren har säkrat det stöd han behöver, från minst hälften av de 300 parlamentsledamöterna.

Oenigheten kring namnfrågan fick det nationalistiska partiet Oberoende greker (Anel) att tidigare i januari dra sig ur Tsipras regeringskoalition. Och i förra veckan överlevde premiärministern med nöd och näppe en förtroendeomröstning i parlamentet.

(Sofia Eriksson/TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025