Företagen får ytterligare möjligheter att korttidspermittera personal för att rida ut coronakrisen – upp till 80 procent av arbetstiden.
Statens nota för systemet ökar i takt med det stora intresset och kan sluta på över 100 miljarder.
– Vi är fast beslutna att vidta åtgärder för att mildra de effekter som näringslivet drabbas av, sade finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff om förstärkningarna i det tidigare presenterade systemet för korttidspermittering av anställda.
Med det tidigare förslaget kunde företagen låta personalen gå ned upp till 60 procent i arbetstid under perioden 16 mars till den sista december i år. Under tre av de månaderna blir det nu korttidspermittera en anställd upp till 80 procent. Det gäller maj, juni och juli.
– Om ett företag utnyttjar stödet till max jobbar personalen 20 procent, sade Emil Källström, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson.
Kan behövas mer
Flera företagarorganisationer har ända sedan det första förslaget hävdat att nivån måste upp, ända upp till 100 procent. Det vore inte rimligt, enligt Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.
– Det som skiljer Sverige från andra länder är att vi har både korttidspermittering och kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter, säger Persson och framhåller att det innebär att staten under två månader tar 86 procent av lönekostnaden
Han säger att det kan behövas fler åtgärder för företagen, men förstärkningen av korttidssystemet är en "mycket viktig åtgärd".
Från 1 maj
Stödet syftar till att företag ska slippa att säga upp personal. I stället tar staten en del av lönekostnaden och de anställda får behålla minst 90 procent av lönen.
Hittills har Tillväxtverket fått in 24 000 ansökningar om stöd för korttidsarbete. Runt 16 000 ansökningar har beviljats, vilket innebär en kostnad på runt 9 miljarder kronor.
Hur mycket förslaget kommer att kosta beror på hur många företag som utnyttjar stödet. När det ursprungliga förslaget presenterades uppskattades kostnaden till 2,4 miljarder kronor. Siffran har sedan dess uppdaterats till runt 20 miljarder och nu med det utökade förslaget kan kostnaden bli mellan 33 och 127 miljarder kronor, den högre siffran i ett scenario där företagen använder stödet för 700 000 anställda.
– Den här krisen har utvecklats väldigt snabbt, säger Magdalena Andersson.
Hon framhåller samtidigt att "värstascenariot" med 700 000 permitterade inte är regeringens huvudscenario.
Kontrollen föreslås samtidigt öka. Regeringen kommer att tillföra resurser motsvarande 130 medarbetare till Skatteverket för att kontrollera företag som fått stöd för korttidspermittering. Detta kommer bland annat ske genom fler oanmälda kontroller av personalliggare.
Regeringskansliet ser även över möjligheterna att genom andra åtgärder skärpa kontrollerna för att försvåra fusk.
Rätt riktning
Svenskt näringsliv välkomnar förstärkningen men vill ha mer:
"Det är bra att reglerna för korttidspermitteringar förbättras och att anståndsräntan sänks. Svenskt Näringsliv har arbetat aktivt för sådana förstärkningar. Men det behövs än mer kraftfulla åtgärder för att rädda företag och jobb", säger vd:n Jan-Olof Jacke i en skriftlig kommentar.
IF Metall anser att det är ett steg i rätt riktning, men inte nog.
"Regeringen utökar möjligheten att permittera. Det är ett viktigt steg i rätt riktning, även om IF Metall kräver heltidspermitteringar. Varslen i industrin ökar brant. Generösa permitteringsregler är avgörande för att rädda jobb och hindra livskraftiga företag från att gå omkull", skriver förbundsordförande Marie Nilsson.
