Nobelpris för forskning om svarta hål
Roger Penrose, Reinhard Genzel och Andrea Ghez belönas med Nobelpris för sina upptäcker om svarta hål. Här syns de på en skärm från Vetenskapsakademiens presskonferens. Foto: Fredrik Sandberg/TT


Årets Nobelpris i fysik går till forskning om svarta hål i universum och ett supermassivt objekt i mitten av vår egen galax.

– Det första jag kände var tvivel, säger Andrea Ghez om sin upptäckt.

Forskarna som belönas är Roger Penrose med motiveringen "för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin", samt Reinhard Genzel och Andrea Ghez "för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum".

– Jag trodde inte att det här var möjligt, säger Reinhard Genzel till TT.

Han tillägger att det finns så många andra potentiella vinnare inom forskningsområden som gravitationsvågor och exoplaneter att han inte hade förväntat sig att han och hans kolleger skulle få priset. Genzel mottog beskedet via telefon på sitt kontor.

– Jag är helt överväldigad. Det kommer att ta ett tag att smälta.

89-årige Roger Penrose använde matematiska metoder för att bevisa att svarta hål är en direkt konsekvens av Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Einstein trodde inte själv att svarta hål fanns, dessa supertunga rymdobjekt fångar allt som kommer in och inte ens ljus kan ta sig ut.

I januari 1965, tio år efter Einsteins död, visade Roger Penrose att svarta hål faktiskt kan bildas och beskrev dem i detalj.

Forskning om svarta hål belönas med Nobelpriset i fysik 2020. Här är den första bilden som tagits fram av ett svart hål i universum. Den belönas inte med Nobelpriset i år. Foto: ESO

I vår egen galax

Reinhard Genzel och Andrea Ghez, som delar på den andra halvan av priset, upptäckte att något osynligt och extremt tungt styr stjärnornas kretslopp närmast mitten av vår egen galax, Vintergatan. Ett supermassivt svart hål är den enda i dag kända förklaringen.

De har sedan början av 1990-talet spanat mot ett område kallat Sagittarius A* och kartlagt omloppsbanor hos de starkast lysande stjärnorna närmast galaxens mitt.

"Deras pionjärinsatser har försett oss med de mest övertygande bevisen hittills för att ett supermassivt svart hål finns längst inne i Vintergatan", skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

Kände tvivel

En märkbart glad Andrea Ghez, som var med på länk under presskonferensen, berättade om känslan när hon fick indikationer om sin upptäckt.

– Det första var nog tvivel. Du måste bevisa för dig själv att du faktiskt ser det du ser. Så både tvivel och spänning.

TT: Hur påverkar upptäckten livet på jorden?

– Detta är grundläggande forskning, och man vet aldrig hur det kommer att påverka livet på jorden. Men det pressar gränsen för vår kunskap framåt, säger Andrea Ghez.

– I dag accepterar vi att dessa objekt är kritiska byggstenar i vårt universum.

Hon är den fjärde kvinnan att tilldelas Nobelpriset i fysik och hon hoppas att prisutdelningen ska inspirera andra kvinnor att bedriva forskning.

Resultaten av forskningen som årets pristagare bedrivit beskrivs av Nobelkommittén inte bara som ett avslut utan också som en början.

– När vi nu närmar oss de svarta hålen kan det visa sig att naturen har fler överraskningar att bjuda på, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

(TT)

Fakta

Nobelpristagarna i fysik 2020

(TT)

Roger Penrose, född 1931 (89 år) i Colchester, Storbritannien. Fil.dr 1957 vid University of Cambridge, Storbritannien. Professor vid University of Oxford, Storbritannien.

Reinhard Genzel, född 1952 (68 år) i Bad Homburg vor der Höhe, Tyskland. Fil.dr 1978 vid Universität Bonn, Tyskland. Director vid Max-Planck-Institut für extraterrestrische Physik, Garching, Tyskland och professor vid University of California, Berkeley, USA.

Andrea Ghez, född 1965 (55 år) i New York, USA. Fil.dr 1992 vid California Institute of Technology, Pasadena, USA. Professor vid University of California, Los Angeles, USA.

Källa: Vetenskapsakademien