Den akuta platsbristen på de svenska fängelserna kan påverka terrorhotet på sikt, enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Risk finns att gängkriminella blir radikaliserade om de placeras med våldsbejakande extremister.
– Det innebär en möjlighet att extremister kan få en ökad tillgång till vapen och sprängmedel, säger Ahn-Za Hagström, chef för NCT.
På tisdagen kom nyheten att Kriminalvården går upp i stabsläge för att hantera det pressade läget.
Samtidigt varnar Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) för en ökad radikalisering på fängelserna, och en orsak som pekas ut är just platsbristen.
– Historiskt har Sverige inte haft särskilt mycket radikalisering i fängelsemiljö. Nu flaggar Kriminalvården för att utrymmet att separera olika aktörer blir mindre, vilket gör att de potentiellt kan komma att placeras tillsammans, säger Ahn-Za Hagström.
Kan påverka terrorhotet
NCT pekar på att gängkriminella till exempel kan få sitta med personer som dömts för blåljussabotage och som enligt NCT kan ha radikala idéer.
– De här kontakterna skulle både kunna påverka avsikten och förmågan, det vill säga att färdigheter som finns inom den organiserade brottsligheten nu kan komma våldsbejakande extremister till del, till den grad att det kan påverka terrorhotet på sikt, säger Hagström.
Det kan alltså bli fler extremister som får tillgång till gängens vapen och sprängmedel, men också fler gängkriminella som går in i de radikala miljöerna.
– Det finns en risk att man lär av varandra, knyter kontakter och skapar relationer som blir bestående över tid.
Fångar som har en avsikt att radikalisera andra är inte nödvändigtvis fler, men däremot mer tongivande, enligt NCT. Centret konstaterar att det är troligt att det kommer att ske rekryteringsförsök inom fängelsemiljön under 2024.
Sis-hem pekas ut
Även Sis-hemmen pekas ut som en plats för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism. Framför allt är det högerextremistiska idéer som spridits där, enligt NCT.
Centret konstaterar att Sis-hemmen har fått ta emot allt yngre och grövre kriminella.
– Minderåriga förekommer i stor utsträckning i den information vi har när det gäller attentatsplanering eller grova våldsbrott som till exempel skolattacker. Så det är klart att det är en omständighet som är bekymmersam, säger Ahn-Za Hagström.