(TT)

Rävens dvärgbandmask sprids i naturen genom att mikroskopiskt små ägg kommer ut med avföringen från smittade rävar. Mellanvärden, oftast en sork, får sedan i sig äggen genom munnen. Därefter utvecklas parasitblåsor i gnagarens inre organ. Om sorken äts upp av en räv, kan nya vuxna bandmaskar utvecklas i rävens tarm.

Hund, katt eller räv får inga sjukdomssymtom.

Hos människa utvecklas parasiten som en svulst i levern och kan också sprida sig i kroppen till andra organ. Sjukdomen är mycket allvarlig, även om inte många människor drabbas. Smittade människor som insjuknar måste ofta genomgå levertransplantation och livslång behandling för att inte avlida av parasitinfektionen.

Infektionen upptäcks vanligen först många år efter smittotillfället. Infektionen kan då oftast påvisas genom förekomst av antikroppar mot masken i blodet och genom ultraljud och/eller röntgen av organ.

Det är en mycket ovanlig sjukdom. I Europa rapporteras årligen 100–150 nya fall.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, Folkhälsomyndigheten