loadingTornseglaren, tidigare tornsvala, är en av de fågelarter som är på tillbakagång enligt den nyligen utkomna rapporten från Birdlife Sverige. Foto: Pau Artigas
Tornseglaren, tidigare tornsvala, är en av de fågelarter som är på tillbakagång enligt den nyligen utkomna rapporten från Birdlife Sverige. Foto: Pau Artigas
Inrikes

Minskning av flera vanliga arter

Camilla Johansson

Birdlife Sverige undersöker årligen, tillsammans med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet, hur utvecklingen för svenska fågelarter ser ut. Medan ökande värme gynnar vissa nya arter så har andra det svårare.

Årets rapport fokuserar primärt på fåglar som lever kring, och är beroende av, sjöar och vattendrag och hur utvecklingen ser ut för dessa, men det finns också information om de fågelarter som vi ser som allra vanligast, och indikationer på att så kanske inte alltid kommer att vara fallet.

Bland annat visar det sig att skatan, den som nog de flesta ser som en självklarhet, är på tillbakagång.

Fågelinventering

Fågelövervakningen i Sverige drivs av statliga institutioner och av Birdlife Sverige, tidigare Sveriges Ornitologiska Förening, som genomfört inventeringar de senaste 75 åren.

Varje år deltar fler än 700 personer i Svensk Fågeltaxerings inventeringar och många fler bidrar till den samlade kunskapen genom att medverka i olika projekt eller rapportera sina observationer.

Övervakning av populationsförändringar hos vanliga och vitt spridda häckande fåglar är viktig av flera skäl: för kunskap om arter, varningssignaler rörande livsmiljöer och ekosystem samt bedömningen av politiska åtgärder.

Inventering av fåglar genomförs samtliga årstider.

Källa: Birdlife Sverige/ Sveriges fåglar 2023

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTornseglaren, tidigare tornsvala, är en av de fågelarter som är på tillbakagång enligt den nyligen utkomna rapporten från Birdlife Sverige. Foto: Pau Artigas
Tornseglaren, tidigare tornsvala, är en av de fågelarter som är på tillbakagång enligt den nyligen utkomna rapporten från Birdlife Sverige. Foto: Pau Artigas
Inrikes

Minskning av flera vanliga arter

Camilla Johansson

Birdlife Sverige undersöker årligen, tillsammans med Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet, hur utvecklingen för svenska fågelarter ser ut. Medan ökande värme gynnar vissa nya arter så har andra det svårare.

Årets rapport fokuserar primärt på fåglar som lever kring, och är beroende av, sjöar och vattendrag och hur utvecklingen ser ut för dessa, men det finns också information om de fågelarter som vi ser som allra vanligast, och indikationer på att så kanske inte alltid kommer att vara fallet.

Bland annat visar det sig att skatan, den som nog de flesta ser som en självklarhet, är på tillbakagång.

Fågelinventering

Fågelövervakningen i Sverige drivs av statliga institutioner och av Birdlife Sverige, tidigare Sveriges Ornitologiska Förening, som genomfört inventeringar de senaste 75 åren.

Varje år deltar fler än 700 personer i Svensk Fågeltaxerings inventeringar och många fler bidrar till den samlade kunskapen genom att medverka i olika projekt eller rapportera sina observationer.

Övervakning av populationsförändringar hos vanliga och vitt spridda häckande fåglar är viktig av flera skäl: för kunskap om arter, varningssignaler rörande livsmiljöer och ekosystem samt bedömningen av politiska åtgärder.

Inventering av fåglar genomförs samtliga årstider.

Källa: Birdlife Sverige/ Sveriges fåglar 2023

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024