Vindkraften växer i rasande fart. Men att få en vindkraftspark på plats är inte lätt vare sig för företagen eller kommunerna som har mycket att ta hänsyn till. Idag är processen långdragen och kan avslås av kommunen sent, något som regeringen nu vill ändra på. 

Om regeringens planer blir verklighet ska Sverige ha ställt om till 100 procent förnybar el år 2040. Det kräver en massiv utbyggnad av vindkraften. Men trots att den ökat lavinartat det senaste året, kommer den inte utan problem. Långt ifrån alla vare sig kan eller vill ha vindkraftsparker på sina bakgårdar, och idag har kommunerna vetorätt och kan säga nej.

Det här leder till att många vindkraftverk stoppas.

Därför har regeringen tillsatt en särskilt utredning som ska vara klar den 30 juni 2021. Man vill att kommunerna ska ge tidiga besked som inte kan ändras, samt begränsa vetorätten. 

Detta har fått reaktioner.

– Vi anser att kommunernas inflytande måste vara kvar, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef för planering och miljöfrågor på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Stora vindparker

Kommunen har många aspekter att ta hänsyn till vid vindkraftetablering: påverkan på annan näring, intilliggande markanvändning, bevarandevärden, bullerstörning och opinion. 

– Det här påverkar så pass mycket nu eftersom vindkraftverken blir allt större och ofta är många, och då måste man se att det fungerar, säger Ann-Sofie Eriksson.

Men det kan vara komplext att säga ja eller nej i ett tidigt skede.

– Helene Åkerlind, vice ordförande i Gävle kommunstyrelse

En vindkraftspark som kommunstyrelsen i Gävle nyligen sade nej till är Utposten 1, en av minst fyra enorma parker som planeras i havet utanför Gävleborgskusten. Vindsnurrorna är upp till 350 meter höga, vilket är högre än Eiffeltornet. Totalt beräknas varje park bestå av mellan 40 och 100 kraftverk. 

– Att mitt parti sade nej till Utposten 1 beror på att vi tyckte att det har för stor inverkan på den satsning vi har gjort på turismen och på vår fiskenäring, säger Helene Åkerlind (L), vice ordförande i Gävle kommunstyrelse.

S, C och Mp röstade ja, men de övriga partierna sade nej. I samma veva drog företaget bakom projektet, Svea Vind Offshore, tillbaka ansökan, men väntas söka på nytt framöver.

Vad gäller de övriga vindparkerna är inget ännu bestämt. 

Svårt med tidiga beslut

Att företagen ställs inför en tuff situation när de lagt tid på kostsamma ansökningshandlingar, som kan uppgå till tiotals miljoner kronor, och sedan får ett nej, har Helene Åkerlind full förståelse för.

– Men det kan vara komplext att säga ja eller nej i ett tidigt skede, säger hon. 

Var vindkraftverk lämpligen kan placeras skrivs in redan i kommunens översiktsplan, och görs utifrån nationella utredningar. Men först när det blir aktuellt med en etablering, vilket kan vara många år senare, görs noggrannare undersökningar. Därefter kan kommunen säga nej av olika skäl.

Utredaren Lise Nordin, tidigare energipolitisk talesperson på miljöpartiet, säger till Svenskt Näringsliv att hon tycker det är rimligt att kommunen fortsatt har rätten att säga nej till vindkraft.

– Men det måste vara ett regelverk som gör att det blir mer förutsägbart och rättssäkert, säger hon.

Utredningar behövs

Frågan är när i processen kommunen måste svara.

– Vi kunde ha sagt nej till Utposten redan när översiktsplanen gjordes för fem år sedan. Men då sade man inte nej för man hade inte hela bilden, säger Helene Åkerlind.

Ska definitiva svar kunna ges tidigt måste kommunen ha stor detaljkunskap om varje område redan då. Det kräver grundliga och dyra utredningar. 

– Ur vårt perspektiv är det viktigt att det inte är kommunen som ska ta fram utredningen, det måste den som önskar bedriva verksamheten göra, säger Ann-Sofie Eriksson på SKR.

Hon anser vidare att det är viktigt att klargöra hur länge ett ställningstagande ska gälla. Det kan ta många år innan ett projekt eventuellt startar, och under den tiden är området och närliggande mark låst och kan inte användas för andra syften.

Opinionen viktig

Även samhällsopinionen är viktig.

I Gävle har fiskare och boende i närområdet motsatt sig vindparkerna enligt rapporter i SVT. Många anser att de skadar fiskenäringen och att bullret stör såväl natur som fågelliv och människor. Andra är positiva av miljöskäl. Ytterligare andra undrar om den här vindkraften ens behövs.

Helene Åkerlind har liknande funderingar. Hennes parti är inte emot vindkraft men ser också positivt på kärnkraft. Därför anser hon att situationen med Utposten är knepig.

– Vi vet ju att samma mängd energi som Utposten skulle producera redan finns idag i Forsmark. Det behövs bara en ledning så har vi den elen, säger hon. 

Ändå hoppas hon på att utredningen ska leda till något positivt. Att det blir tydligare och bättre för alla parter.

– Jag tror inte att man kommer att kunna köra över kommunerna, så jag tror att det kommer något bra ur det.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.