loadingFederal Reserve Bank i New York publicerar varje månad ett index gällande den globala leveranskedjan, GSCPI. Foto Spencer Platt/Getty Images
Federal Reserve Bank i New York publicerar varje månad ett index gällande den globala leveranskedjan, GSCPI. Foto Spencer Platt/Getty Images
Utrikes

”Made in China” tappar mark på grund av leveransproblem

Kathleen Li, Ellen Wan

I en analys som släppts från Federal Reserve Bank of New York, FRBNY, spekuleras det i huruvida det aktuella covidutbrottet i Kina saktar ner den globala försörjningskedjans återgång till det normala. Tillverkare ser till att minska sina inköp från Kina.


FRBNY uppdaterar månatligen Global Supply Chain Pressure Index, GSCPI, som är ett mått på tillståndet hos den globala försörjningskedjan. Indexet kombinerar fraktkostnader med inköpschefsindex (PMI) där leveranstider, orderstock och råmateriallager ingår. Fokus ligger på ekonomierna Kina, USA, Storbritannien, eurozonen, Japan, Sydkorea och Taiwan.

Den senaste GSCPI-rapporten från januari kallas ”The China Factor” och behandlar Kinas påverkan på försörjningskedjan. Tidigare när det fanns problem i Kina spreds dessa direkt till resten av världen. En förändring har dock inträffat de senaste månaderna och förhållandena i Kina har nu mindre påverkan på andra länder. Färska siffror från Kinas nationella statistikbyrå och landets eget PMI tycks inte längre återspeglas i omvärlden. Kinas PMI för tillverkningsindustrin fortsätter att försvagas och det säsongsjusterade leveranstidsindexet visar på en nedgång sedan i juli 2022.

Ekonomifakta om Kina och ”zero covid”

Kinas ekonomi är en av de snabbast växande och är i dag världens näst största ekonomi efter USA. Folkrepubliken Kina hade från 1953 fram till 1978 en planekonomi enligt sovjetisk modell, där statsägda företag dominerade ekonomin. Med start 1980, och framför allt sedan början av 1990-talet, har Kinas ekonomi växt kraftigt och genom att passera Japans ekonomi 2010 intog Kina andraplatsen bland världens ekonomier.

Kina exporterar bland annat:
• Maskiner
• Elektronik och transportutrustning
• Textilier, kläder och skor
• Kemikalier och bränslen

Kinas ”zero covid policy”, på svenska ”nolltolerans mot covid”, innebar att fabriker, hamnar och hela städer fick stängas på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridning. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats hårt. Efter en kovändning den 7 december förra året övergavs nolltoleransen efter ilskna folkliga protester.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFederal Reserve Bank i New York publicerar varje månad ett index gällande den globala leveranskedjan, GSCPI. Foto Spencer Platt/Getty Images
Federal Reserve Bank i New York publicerar varje månad ett index gällande den globala leveranskedjan, GSCPI. Foto Spencer Platt/Getty Images
Utrikes

”Made in China” tappar mark på grund av leveransproblem

Kathleen Li, Ellen Wan

I en analys som släppts från Federal Reserve Bank of New York, FRBNY, spekuleras det i huruvida det aktuella covidutbrottet i Kina saktar ner den globala försörjningskedjans återgång till det normala. Tillverkare ser till att minska sina inköp från Kina.


FRBNY uppdaterar månatligen Global Supply Chain Pressure Index, GSCPI, som är ett mått på tillståndet hos den globala försörjningskedjan. Indexet kombinerar fraktkostnader med inköpschefsindex (PMI) där leveranstider, orderstock och råmateriallager ingår. Fokus ligger på ekonomierna Kina, USA, Storbritannien, eurozonen, Japan, Sydkorea och Taiwan.

Den senaste GSCPI-rapporten från januari kallas ”The China Factor” och behandlar Kinas påverkan på försörjningskedjan. Tidigare när det fanns problem i Kina spreds dessa direkt till resten av världen. En förändring har dock inträffat de senaste månaderna och förhållandena i Kina har nu mindre påverkan på andra länder. Färska siffror från Kinas nationella statistikbyrå och landets eget PMI tycks inte längre återspeglas i omvärlden. Kinas PMI för tillverkningsindustrin fortsätter att försvagas och det säsongsjusterade leveranstidsindexet visar på en nedgång sedan i juli 2022.

Ekonomifakta om Kina och ”zero covid”

Kinas ekonomi är en av de snabbast växande och är i dag världens näst största ekonomi efter USA. Folkrepubliken Kina hade från 1953 fram till 1978 en planekonomi enligt sovjetisk modell, där statsägda företag dominerade ekonomin. Med start 1980, och framför allt sedan början av 1990-talet, har Kinas ekonomi växt kraftigt och genom att passera Japans ekonomi 2010 intog Kina andraplatsen bland världens ekonomier.

Kina exporterar bland annat:
• Maskiner
• Elektronik och transportutrustning
• Textilier, kläder och skor
• Kemikalier och bränslen

Kinas ”zero covid policy”, på svenska ”nolltolerans mot covid”, innebar att fabriker, hamnar och hela städer fick stängas på grund av de hårda restriktioner som införts för att hindra smittspridning. Både den globala ekonomin och den inhemska konsumtionen har drabbats hårt. Efter en kovändning den 7 december förra året övergavs nolltoleransen efter ilskna folkliga protester.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024