It-haveriet hos Coop efter hackerattacken är ett tydligt tecken på hur sårbart det svenska samhället är, säger Jonas Milton på MSB. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) betecknar attacken som "mycket farlig".
– Skulle det ha slagit bredare så hotas livsmedelsförsörjningen.
Orsaken till it-haveriet är en attack mot en av Coops it-leverantörer, vilket fått kassasystemet att haverera. Nästan alla av företagets 800 butiker tvingas hålla stängt.
Jonas Milton, utredare på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har forskat på vad som händer om betalsystem kraschar. Han känner inte till några detaljer om vad som hänt Coop men säger att attacken visar hur känsligt samhället är för it-attacker.
– Vi har ett väldigt sårbart samhälle som är baserat på it. Den som drabbas måste i princip stänga ned. Nu finns det ju fler matkedjor som kan backa upp. Men skulle det ha slagit bredare så hotas livsmedelsförsörjningen.
Hultqvist: Bara ett exempel
Försvarsministern ser mycket allvarligt på attacken som han anser visar på samhällets sårbarhet.
– I dag är vi väldigt beroende av den här typen av teknik och självklart är det så att en antagonist, oavsett vilken bakgrund den har, är beredd att använda den här typen av metoder, säger Peter Hultqvist till SVT Nyheter.
Det är ännu inte klarlagt vilka som ligger bakom attacken. Det finns bland annat teorier om en rysk hackergrupp, dessa uppgifter är dock obekräftade.
– Kriminella organisationer, vilket det handlar om i det här fallet, och statsaktörer utvecklar hela tiden sina system för att komma åt eventuella motståndare och utnyttja situationen. Det här är bara ett exempel på vad som i en mer omfattande skala skulle kunna hamna i ett skarpt säkerhetspolitiskt läge, säger Hultqvist till SVT.
Simulerat stopp
För att hålla öppet måste Coop i princip gå över till manuella rutiner i kassahanteringen, säger Milton. Men det för med sig andra, legala problem. Till exempel blir det problematiskt att registrera alla köp och rapportera in moms.
I ett svenskt forskningsprojekt som han deltagit i simulerades ett betalningsstopp under 20 dagar. Kortbetalningen kraschade hos 150 aktörer, såväl i livsmedelsbutiker som andra branscher.
Slutsatsen blev att samhället behöver utveckla motståndskraftiga lösningar, som olika former av krediter eller förskottsbetalda kort som kan användas som komplement till uppkopplade kortbetalningar.
– Det visar att det här projektet är relevant och att sårbarheterna måste tas på allvar. Det visar också att vi måste ha förnödenheter hemma och att butiker måste ha offlinelösningar, säger Jonas Milton.
Tappar förtroende
Samtidigt behöver butiker och branscher samarbeta, vilket inte minst coronapandemin visat. När vissa företag drabbats hårt har de ställt om och börjat tillverka skyddsutrustning för vården. Butikerna skulle också kunna låna it-lösningar av varandra under en kris.
– Ska jag som beredskapsperson framhålla något om detta så är det vikten av att frågan uppmärksammas. Coop riskerar att få kassera varor och man tappar intäkter och förtroende hos kunderna. Det är ju stora förluster, säger Milton.
– Sedan måste hela samhället reflektera över el och it. De flesta sektorer kanske inte kan förlita sig på en lösning.
(Niklas Svahn/TT)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!