Planerna på en höghastighetsbana mellan tre storstäder har nu stoppats. Planerna på höghastighetståg har följts av hopp och förtvivlan. Hopp från mindre städer som kanske skulle få ett tågstopp. Förtvivlan från övriga delar av landet som Trafikverket och regeringen glömt. I grunden handlade planerna om regionförstoring och urbanisering. Dags att fokusera på annat, menar Lotta Gröning.

Regeringen Kristersson tror inte på höghastighetståg. Dagarna före julafton kom ett pressmeddelande från regeringen där höghastighetsbanan mellan Göteborg och Borås stoppades, och i stället ska den nuvarande banan mellan städerna rustas upp. Beslutet är ingen nyhet, i valrörelsen framförde samtliga samarbetspartier i oppositionen stark kritik mot den kostnadskrävande höghastighetsbanan som skulle binda samman de tre storstäderna. Det löftet hade säkerligen en betydelse för att Sverige fick en ny regering.

Tanken på en höghastighetsbana är en del av den klimatpolitik som Miljöpartiet arbetade fram med stöd av Socialdemokraterna och Centern. Den följer ett mönster, den är storstadsbaserad, den tummar på naturvärden som skog, jordbruksmark och biologisk mångfald och blundar för djurlivet. Precis samma mönster som den enorma vindkraftsexploateringen medför. Den kräver omställning av levnadsvillkor som kommer tillsammans med stora statsbidrag till utbyggd kollektivtrafik och bidrag till elbilar och elcyklar. En politik som gynnar storstäderna mest. Kostnaderna för en höghastighetsbana har beräknats till drygt 300 miljarder. Förre infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) var beredd att sätta spaden i jorden och starta bygget.