Den Gula tranans torn är ett av Kinas fyra stora torn. Det står intill Yangtzefloden med utsikt över staden Wuhan i Hubeiprovinsen. Många poeter, däribland Cui Hao och Li Bai har skrivit välkända dikter om tornet. Enligt legenden är tornet byggt för att hedra en taoistisk odödlig.
För länge sedan levde en man vid namn Xin som hade en liten krog. En dag kom en man i gamla utslitna kläder in och bad om en skål vin. Xin såg inte ner på mannen på grund av hans utseende utan gav honom en stor skål vin gratis.
I sex månader kom mannen in varje dag och bad om vin, och varje gång serverade Xin honom en skål vin utan att förlora tålamodet.
En dag sade mannen: ”Jag är skyldig dig mycket pengar för vinet men jag har inga pengar att betala med.” Sedan tog han fram ett apelsinskal ur sin korg. Med apelsinskalet ritade han en gul trana på väggen.
Sedan sade mannen: ”Klappa bara händerna när det kommer in en gäst och tranan kommer att dansa”. För att demonstrera klappade han händerna och sjöng, och mycket riktigt kom tranan ut från väggen och dansade rytmiskt.
Med tiden blev Xins krog berömd för den dansande tranan. Många gäster kom dit för att själva se miraklet och Xins affärer blomstrade. Han blev en förmögen man.
En dag kom den gamle mannen i slitna kläder tillbaka. Xin tackade honom och erbjöd sig att hjälpa honom ekonomiskt under resten av hans liv. Mannen log och sade: ”Det var inte därför jag kom hit”. Därefter tog han fram sin följt och spelade några toner. Medan mannen spelade sänkte sig molnen från himlen samtidigt som tranan lösgjorde sig från väggen och flög mot molnen. På tranans rygg satt mannen med de slitna kläderna och ekipaget flög upp mot himlen.
Krögaren Xin var enormt tacksam mot mannen, som han trodde var en taoistisk odödlig. För att visa sin tacksamhet byggde Xin ett torn på platsen där mannen och tranan hade stigit mot himlen. Tornet fick namnet Gula tranans torn (Yellow Crane Tower).
Målning av Gula tranans torn av en okänd konstnär under Mingdynastin. (Public Domain)
‘The Yellow Crane Tower’ by Cui Hao
Long ago one’s gone riding the yellow crane,
all that remained is the Yellow Crane Tower.
Once the yellow crane left it will never return,
for one thousand years the clouds wandered carelessly.
The clear river reflects each Hanyang tree,
fragrant grasses lushly grow on Parrot Island.
At sunset, which direction leads to my hometown?
One could not help feeling melancholy along the misty river.
Den gula tranans torn av Cui Hao
För länge sedan försvann någon ridande på den gula tranan,
allt som återstår är tornet Gula tranan.
När den gula tranan lämnat kommer den aldrig återvända,
i tusen år drar molnen sorglöst fram.
Den klara floden speglar varje Hanyangträd,
doftande gräs växer frodigt på Papegojön.
Vilken riktning leder till min hemstad vid solnedgången?
Man kan inte hjälpa att det känns melankoliskt vid den dimmiga floden.
(Fritt översatt)
