Vi är nu i slutet av läslovet. Detta lov kallades tidigare för höstlov och längre tillbaka för potatislov. Potatislovet infördes för att barnen under denna tid skulle hjälpa familjen att ta upp potatisen, men när färre och färre familjer arbetade i lantbruk och maskinerna blev vanligare avskaffades lovet för att senare återkomma som ett höstlov. Den gamla funktionen hade bytts ut mot en, för eleverna, ren ledighet.

2015 började begreppet läslov etableras och 2016 bestämde den då sittande regeringen att ett namnbyte skulle ske. Lovet skulle åter bli ett lov med syfte. Förr var det livsviktigt att alla hjälpte till att plocka upp potatisen, nu har tiderna ändrats och det är istället förmågan att läsa och skriva som är i fokus.

Sverige har länge varit ett land där läsförmågan successivt minskat och enligt en ny sammanställning från tidningen Ämnesläraren är Sverige ett av de länder som från 2009– 2018 har haft den största nedgången i ungdomars frivilliga läsning. I Pisa-undersökningen om svenska ungdomars läsvanor ställs barnen inför påståendet ”jag läser bara om jag måste”. I undersökningen från 2018 svarade 65% av pojkarna och 49% av flickorna ”ja”.