Efter att svenska flaggan hissats över Nato-högkvarteret i Bryssel, och en påtagligt entusiastisk Ulf Kristersson välkomnats in i alliansen av USA:s president Joe Biden, övergår Sverige nu till en ny vardag. En vardag som Natomedlem.
Försvarsmakten ligger lågt med information och diskussioner kring den här epokgörande anslutningen på sin webbplats. I skrivande stund hittar man en politiskt färgad artikel kopplad till internationella kvinnodagen (en dryg vecka förfluten) före artikeln om Natointrädet. Man skriver i den befintliga artikeln dessutom bara i de mest allmänna ordalag om vad inträdet innebär.
Intervjuer, artiklar och poddar har dock redan börjat borra i vad det kommer att betyda, både i termer av direkta och indirekta konsekvenser. Det som flest svenskar riskerar att träffas av är så klart försvarsplaneringen. Det svenska försvarets stridande förband ska växa kraftigt, och svenska soldater kommer att tjänstgöra i exempelvis Baltikum. I första läget handlar det enligt vad som hittills presenterats om fast anställda personer, vad vi vardagligt skulle kalla yrkesmilitärer. Men ingenting säger att det i framtiden inte kommer att bli aktuellt även för värnpliktiga.
