Majoriteten av de 9 000 ensamkommande som omfattas av gymnasielagen kommer att vara utan examen och jobb om fyra år. ”Att prata om elevernas (o)kunskaper verkar ha blivit farligare än någonsin”, skriver läraren Ljiljana Orelj i en debattartikel i Expressen.

Den så kallade gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli i år och är tänkt att ensamkommande som fick avslag på sin ansökan ska få en ny chans genom studier på gymnasienivå.

"Nödlösning"

”Men risken att de ska misslyckas är enorm”, skriver hon, och syftar till de alarmerande siffrorna om att det endast är ett fåtal procent av eleverna från språkintroduktionen som slutför gymnasiet med godkända betyg.

De ensamkommande kommer inte bara att vara utan examen och jobb utan kommer också att dra på sig en betydande studieskuld, skriver Orelj. Detta är något som författaren och förläggaren Merit Wager tidigare har tagit upp i en ledarartikel på SvD.

Vidare nämner hon att det inte är någon hemlighet att språkintroduktionen inte fungerar för denna målgrupp då det är en ”nödlösning”. Hon menar att det saknas ordentlig dokumentation om elevernas bakgrund, skolerfarenheter och språk- och ämneskunskaper. Detta då dessa är nödvändiga för att utforma en verklighetsförankrad och individanpassad studieplan.

”Negligering av kunskap, som de senaste decennierna har präglat skolpolitiken, kan ha haft avgörande betydelse för Skolverkets nedslående statistik som indikerar ett skolpolitiskt misslyckande”, skriver hon.

Samtidigt befarar lärare att skulden för de otillräckliga studieresultaten kommer att läggas på den ”odugliga" svenska skolan, framför allt på språkintroduktionen.

Ringa förkunskaper

Fem år efter starten på språkintroduktionen hade omkring 20 procent av nybörjareleverna 2011 slutfört ett nationellt program med examen eller studiebevis. Strax tio procent av eleverna var kvar i gymnasieskolan. Det visar Skolverkets rapport från 2017.

”Om mätning av kunskaper likställs med socialsortering i stället för kunskapspositionering riskerar vi att svika inte bara skattebetalare utan också ett stort antal ensamkommande ungdomar och skolelever överhuvudtaget”, skriver Ljiljana Orelj i debattartikeln.

Hon menar att man inte kan undvika att prata om de ensamkommandes ringa förkunskaper. Detta eftersom det innebär att ogynnsamma lagar kommer att stiftas och man kommer ”fortsättningsvis att söka desperata lösningar, paketerade i osannolika utbildningsvisioner” på grund av den misslyckade invandringspolitiken.

”Det är dags att politiker slutar förvänta sig att lärarna ska lösa samhällsproblem.”

Ljiljana Orelj är förstelärare och programlagsledare för introduktionsprogrammet på Solna gymnasium.

Språkintroduktion är ett program för nyanlända elever inom gymnasieskolan som syftar till vidare studier.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.