Liberalerna (L) föreslår att det ska bli möjligt med obligatorisk lovskola redan från årskurs fyra. I nuläget får elever inte tillräckligt med stöd för att nå upp till kunskapsmålen, anser partiet.
Drygt 14 procent av niondeklassarna som gick ut 2020 var inte behöriga till något av gymnasieskolans nationella program.
– Det beror på att vi inte riktigt har en kultur där elever får gå om och komplettera utan att det är väldigt lätt hänt att man skjuter upp elever och låter dem gå över från lågstadiet till mellanstadiet till högstadiet utan att de har tillräckligt med förkunskaper, säger Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad på en pressträff.
I nuläget är skolor skyldiga att erbjuda lovskola i årskurs åtta och nio. Liberalerna vill sänka det till årskurs fyra, samt ändra så att det blir obligatoriskt.
– Bedömer rektorn att det är så att du ligger efter i många ämnen, och att din son eller dotter behöver lovskola och extra lektioner då ska man inte kunna välja bort det. Det är en möjlighet för den pedagogiska personalen, lärare och rektor, att bedöma och få fler verktyg i verktygslådan, säger Roger Haddad.
Ändra skollagen
Utöver det vill partiet även luckra upp skollagen för att det ska bli möjligt att utföra undervisning även på kvällar och helger. Under de tillfälliga pandemireglerna har den möjligheten funnits, men normalt sätter skollagen stopp för helgundervisning.
Något som måste ändras, menar Liberalerna.
– Bedömer rektorn och läraren att det behövs extra undervisning, då ska inte skollagen sätta några hinder. Den förordning som gäller i dag är bara tillfällig, men vi vill ha en permanent möjlighet för skolan att införa helg- och kvällsskola för att fler elever ska kunna få det stöd de behöver, säger Roger Haddad.
Förslagen skulle kräva ökade lärarresurser. Men enligt partiledaren Nyamko Sabuni (L) finns det utrymme för förändringarna.
– Lovskola gäller för årskurs åtta och nio. När vi går ner i åldrarna så kommer de lärarna att bära samma ansvar som lärarna på högstadiet, så resurserna borde finnas, säger hon.
Inte koll på läget
Lärarnas riksförbund (LR) menar däremot att det inte finns tillräckligt med resurser för att öka mängden undervisning.
– De lärare som finns i dag har redan full tid, så det är klart att det krävs extra resurser. Jag vet inte var man har tänkt att man ska plocka de här extra resurserna, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.
– Jag tycker att det här tyder på att man inte riktigt har koll på hur läget och verkligheten ser ut ute i skolorna för Sveriges lärare.
Även Lärarförbundet är kritiska och anser att det finns viktigare problem att lösa.
– Man behöver fokusera på resurser, lärarbristen och att lärare får ägna sin tid åt det de ska. Om vi börjar med att ordna de sakerna så kommer vi inte att behöva ha undervisning på kvällar och helger, säger Robert Fahlgren, andre vice ordförande i Lärarförbundet.
Lärarstudenter lösningen
Liberalerna vill skapa lockande förutsättningar för att studenter på universitet och högskolor ska söka sig till kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU) under somrarna för att fler behöriga lärare ska kunna bistå inom skolväsendet.
Bland annat vill man införa mer generösa CSN-villkor för att fler ska välja studier även över sommaren.
– Det är 90 poäng det handlar om, så tre somrar. Efter det får man en examen, så man skulle få dubbla examen, säger Nyamko Sabuni och fortsätter:
– Det betyder att vi skulle få många högskole- och universitetsstudenter som kan bistå oss i de här ambitionerna med helg-, kvälls- och lovskola om man inte vill gå in som heltidslärare.
(Ola Palmström/TT)
Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!
