När den kinesiska batteritillverkaren PTL:s mångmiljardsatsning landade i Timrå var glädjen stor hos såväl kommunpolitiker som projektansvariga. Samtidigt har etableringen väckt kritik både vad gäller säkerhetsrisker kopplade till Kina och oro för stigande energipriser.

För ett par veckor sedan stod det klart att det kinesiska bolaget Shanghai Putailai New Energy Technology (PTL), ledande inom batteritillverkning, kommer att göra sin hittills största satsning utanför Kina i Torsboda, Timrå kommun. Bolaget ska bygga en fabrik för tillverkning av den kritiska komponenten anod till bilbatterier, något som förväntas ge nära 2 000 nya arbetstillfällen.

Att mångmiljardinvesteringen landade i Sverige beror enligt PTL bland annat på att här finns god tillgång till hållbar energi och närhet till viktiga råvaror och komponenter. Dessutom hade det faktum att bolaget redan är huvudleverantör till batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå stor betydelse. Tanken är att Torsboda ska bli ett nav för batteritillverkning i Europa, och PTL:s ambition är att bli en världsledande leverantör för elbilsbatterier.

Vi har ett avtal med ett privatägt företag som befinner sig på en internationell börs, och inte med den kinesiska staten.

Stefan Dalin (S) kommunalråd i Timrå och ordförande i bolaget Torsboda Industrial Park

Satsningen är den största i Västernorrlands historia, och kommunpolitikerna i Timrå, Sundsvall och Härnösand är nöjda.

– Vi är väldigt glada över det här för regionens del och de framtidsmöjligheter det ger, säger Stefan Dalin (S), kommunalråd i Timrå och ordförande i bolaget Torsboda Industrial Park, som står bakom planerna för industriprojektet i kommunen.

Torsboda Industrial Park bildades gemensamt av Timrå och Sundsvall kommun våren 2021, strax efter det att Northvolt valt Skellefteå framför Timrå för sin batterifabrik. I augusti förra året kom det kinesiska bolaget PTL på besök, och sedan dess har allt gått i rekordfart. Markköpet är klart och planerna på bygget är i full gång. Till hösten väntas en miljöprövning inledas och man hoppas kunna börja bygga redan under nästa år för att sätta igång produktionen 2025 eller 2026.

Västernorrland, som för 150 år sedan var en blomstrande industriregion, har under lång tid haft en nedåtgående trend där man tappat den yngre generationen alltmer. Snittåldern hos befolkningen är en av de högsta i landet och allt färre är i yrkesverksam ålder.

– Vi behöver verkligen en spelförändrare för att återskapa tillväxt och befolkningsökning så att vi blir fler som kan vara med och betala för välfärden för de människor som behöver den, säger Stefan Dalin.

Han menar att PTL:s fabrik, med de omkring två tusen nya arbetstillfällena, kommer att sprida ringar på vattnet och kan leda till minst 6 000 nya jobb i kommunen, vilket kommer att vända den nedåtgående trenden i regionen.

– Folk är väldigt glada över det här. Man ser vad Northvolts stora investering har inneburit för Skellefteå – alltifrån flera avgångar på flyget till ökade priser på sitt boende, fler jobbmöjligheter och ett utökat utbud av kultur och restauranger med mera, säger han och fortsätter:

– Det är en fantastisk möjlighet för att skapa den livskraft och tillväxt som vi behöver i regionen.

Även om många av kommunens invånare är positiva till etableringen, konstaterar Stefan Dalin att det också finns de som är skeptiska till att det är ett kinesiskt bolag som ligger bakom fabriken. Kritiken handlar om att Kina är en diktatur, att Sveriges säkerhet riskeras och att man ur ett moraliskt perspektiv anser att vi inte bör ha något att göra med vare sig den kinesiska kommunistregimen eller företag från Kina.

– Jag har såklart full respekt för att människor tänker och tycker annorlunda och ser det på det sättet, men jag delar inte den oron i det här fallet, säger han.

– Vi har ett avtal med ett privatägt företag som befinner sig på en internationell börs, och inte med den kinesiska staten.

Enligt svenska Säkerhetspolisen är Kina, tillsammans med Ryssland och Iran, det land som utgör det största säkerhetshotet mot Sverige i dag. Dessutom är kinesiska medborgare enligt 2017 års nationella underrättelselag skyldiga att bistå de kinesiska underrättelsetjänsterna vid behov.

Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säkerhetspolisen, skriver i ett mejl att han inte kan uttala sig om specifika etableringar, men att Kina generellt bedöms som ett långsiktigt och växande hot mot Sverige och svensk säkerhet.

”Kinas investeringar i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt inom sektorer där Sverige har spetskompetens, samt inom kritisk infrastruktur såsom energisektorn. Det här sker i syfte att tillgodogöra sig teknik, innovation, kunskap och personal – men även för att möjliggöra påverkan på svenskt beslutsfattande”, skriver han.

Ett så kallat privat företag ses i själva verket av partiet som en avdelning i en gigantisk koncern ”Corporate China” där partiet är styrelsen och styrelseordförande är Xi Jinping själv.

Manyan Ng kinakännare och tidigare försäljnings- och marknadschef på ABB

Manyan Ng, en av Europas främsta kinakännare inom ekonomi och näringsliv, och tidigare försäljnings- och marknadschef på ABB med mångårig erfarenhet av affärer med Kina, påpekar att Kina är en totalitär enpartistat, och att partiet inte tar någon som helst hänsyn till om ett bolag är statligt eller privat.

– Partiet kan vid behov beordra varje privat företag att utföra olika uppdrag. Att vägra det är som att begå självmord, säger han och berättar hur Jack Ma, grundare av det kinesiska multinationella e-handelsbolaget Alibaba efter att ha uttryckt harmlös kritik mot Kinas finanssystem, tvingades att lämna vd-posten och sälja alla sina andelar i bolaget till ett antal personer som utnämnts av kommunistpartiet.

– Ett så kallat privat företag ses i själva verket av partiet som en avdelning i en gigantisk koncern ”Corporate China” där partiet är styrelsen och styrelseordförande är Xi Jinping själv.

Han tar ett exempel som belyser faran med detta. När partiet för omkring 15 år sedan ansåg att det var dags att ”ta död” på den europeiska solpaneltillverkningen satte sig particheferna ner med de kinesiska ”privata” tillverkarna och gjorde upp en priskrigsstrategi. Den innebar att staten gick in med enorma pengar så att tillverkarna kunde sänka priserna. Detta ledde till att i princip ingen av de europeiska tillverkarna överlevde.

– Den här typen av metoder kallar partiet för ”socialistisk överlägsenhet med kinesisk karaktär”, säger han.

Enligt Stefan Dalin har såväl regeringen som Business Sweden, den halvstatliga myndighet som jobbar för att locka internationella investeringar till Sverige, stöttat etableringen i Timrå från start. Business Sweden inledde kontakterna med PTL kring en eventuell investering i Sverige redan 2019. Därefter kopplades bolaget samman med Torsboda Industrial Park 2021.

– I och med att Business Sweden och regeringen menar att det inte finns något säkerhetspolitiskt problem i den här investeringen, så kan inte vi göra någon annan bedömning, vi har inte den kompetensförmågan, säger han.

– Vi lutar oss mot den svenska handelspolitiken. Inte heller inom EU ses den här typen av direktinvesteringar som känsliga ur ett infrastrukturellt perspektiv.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssells pressekreterare Karl Opdahl, säger i ett mejl att regeringen tar hänsyn till riskerna kopplade till kinesiska investeringar, men att man inte betraktar etableringen i Timrå som säkerhetskänslig. Han säger vidare att regeringen nyligen tog beslut om att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, ska få i uppdrag att granska investerare från länder utanför EU och ytterst kunna stoppa dem för att värna svenska säkerhetsintressen.

”Vi är förstås väl medvetna om och tar i beaktande att det kan finnas risker förenade med investeringar likt dessa. I detta fall rör det sig om tillverkning av anodmaterial, vilket är en insatsvara för att svenska och europeiska företag ska kunna tillverka hållbara batterier. Det rör sig således inte om säkerhetskänslig verksamhet”, säger han.

Manyan Ng menar ändå att riskerna med kinesiska investeringar är stora och varnar för att varje beroende av det kinesiska kommunistpartiet kan utnyttjas som hot eller utpressning i framtiden. Kommunistpartiets målsättning är att härska över världen, och partiet har alltid sett demokratiska fria länder som ett potentiellt hinder för dess strävan efter hegemoni.

– Sedan årtionden har partiet fört en ”obegränsad krigföring” mot demokratiska länder. Deras strategi har bland annat varit att bygga upp ett beroende hos länderna i den fria världen, och varje beroende blir i framtiden ett vapen, säger han.

I samband med att Kina införde en reform för 40 år sedan har Sverige tillsammans med andra länder under årtionden hjälpt till att bygga upp den kinesiska ekonomin. Reformen gällde dock enbart ekonomin, och handlade över huvud taget inte om någon politisk reform.

– Därmed har vi i den fria världen hjälpt till att skaffa oss en stor nationell säkerhetsrisk som kan kosta vår frihet. Politikerna måste ta största hänsyn till den nationella säkerheten och inte bara titta på arbetstillfällen och ekonomisk vinning, säger Manyan Ng.

Ytterligare en aspekt är att den här typen av energikrävande etableringar kan påverka våra svenska elpriser. Totalt kommer PTL:s fabrik att kräva 320 MW el som årsgenomsnitt, vilket är mer elektricitet än vad Sveriges största vattenkraftverk producerar i snitt.

Det blir en nationell fråga och konsekvensen blir att elpriserna höjs i hela Sverige.

Jan Blomgren professor i kärnfysik och expert på energisystemet

Västernorrland har dock ett överskott av effekt på 600–700 MW, och därmed utgör inte den här etableringen något problem, enligt Stefan Dalin.

– Det är klart att det krävs mycket el, men vi har en överproduktion i Norrland och vi tycker att det är rimligt att den här typen av fabriker hamnar här och att vi själva tar hand om den elektricitet som produceras i regionen, säger han.

Enligt Jan Blomgren, professor i kärnfysik och expert på elsystemet, spelar det ingen roll om elen finns tillgänglig i regionen eller ej eftersom elsystemet inte fungerar på det viset i Sverige.

– Det blir en nationell fråga och konsekvensen blir att elpriserna höjs i hela Sverige, säger han.

Sverige har på kort tid sagt ja till en mängd olika elintensiva industrier och företag i landet såsom ett flertal stora dataserverhallar, enorma vätgasprojekt kopplade till Hybrits järnsvamp och Green Steel som kräver gigantiska mängder el. Därtill kommer ytterligare ett antal halvstora etableringar såsom exempelvis batterifabriker som Northvolt.

I takt med att allt fler elintensiva företag etablerar sig i landet kommer efterfrågan att öka och bristen på el kan bli överhängande, vilket i sin tur påverkar elpriserna.

– Man kan naturligtvis säga att den här anläggningen i Timrå inte drar så jättemycket el jämfört med andra stora projekt, men summan av allt detta gör ju att all annan industri, företag och privatpersoner får en högre elnota, säger Jan Blomgren och fortsätter:

– Den sammanlagda effekten av att man släpper igenom ett stort antal halvstora projekt blir ju också att en väldig massa el måste fram på något sätt.

Samtidigt menar han att politikerna tycks ha en övertro på möjligheterna att bygga stora mängder ny elproduktion på ett snabbt och enkelt sätt, något han själv betvivlar.

– Vi kommer inte att bygga elproduktion i den takt som man nu vill elektrifiera landet. Jag förutspår att mycket mindre elproduktion än man hoppas kommer att byggas i Sverige under de kommande tio åren. Och det här leder till att man trycker upp elpriserna och det får alla vara med och betala.

Det Jan Blomgren vill se är en ordentlig konsekvensanalys och genomlysning av vad det kommer att innebära för Sverige att starta upp ett så här stort antal elintensiva industrier i landet, och hur mycket man kommer att förlora på annat håll. Något varken regering eller riksdag hittills har gjort.

– Jag upplever en naiv blåögdhet hos våra beslutsfattare. Varje ny investering påstås vara jättebra och man funderar inte på vilka negativa konsekvenser man får på andra ställen, säger han.

Han pekar på att en investering kan se bra ut om man bara ser till de arbetstillfällen som skapas, men att det samtidigt kan innebära ökade kostnader för att bygga exempelvis skolor och sjukhus. Som helhet kan då samhället få kostnader som gör att investeringen inte blir lika attraktiv.

– Jag frapperas av att man sällan gör sådana analyser. Sådana analyser ska ansvariga myndigheter göra hela tiden och ha färdiga i byrålådan.

Visionen med Torsboda Industrial Park är större än bara den kinesiska etableringen. Förutom de cirka 65 hektar mark som PTL tar i anspråk av industriparken finns ytterligare omkring 90 hektar för andra företag att etablera sig på.

Inställningen hos de ansvariga för projektet är att hela industriparken ska fyllas med olika företag framöver och att regionen ska bli ett europeiskt nav för grön batteriindustri.

– Det här bolaget är inte det enda som vi har fört samtal med. Det har hela tiden pågått diskussioner med flera olika intressenter från olika delar av världen. Mer än så kan jag inte säga i dagsläget, det kommer visa sig längre fram, säger Stefan Dalin.

Kontakta journalisten: [email protected]