Anmälningar om misstänkta krigsbrott som polisen har fått in ökade kraftigt under 2018. Förra året gjordes 140 anmälningar jämfört 2017 då det var 79 stycken. Det rapporterar SVT Nyheter.
Sedan 2015 har polisen fått in 224 anmälningar om misstänkta krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten.
Svårutredda
Patricia Rakic Arle vid krigsbrottsgruppen hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, säger till tv-kanalen att ökningen är en direkt följd av den stora migrantvågen 2015.
Cirka 90 procent av anmälningarna om folkmord och krigsbrott under 2018 stod Migrationsverket för.
– När de kommit ned i sina högar, gjort sina asylutredningar och hållit sina förhör då är de skyldiga att anmäla vid misstanke om folkrättsbrott. Det har de gjort, och därför ser vi att antalet anmälningar har ökat, säger Rakic Arle till SVT.
2018 anmälde Migrationsverket 135 ärenden om misstänkt krigsbrott eller brott mot mänskligheten till polisen, jämfört med 2017 då det var 52 anmälningar.
Utbildade specialister
– Det här är resultatet av en tydlig ambitionshöjning i frågan från myndigheten under senare år, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.
Enligt Patricia Rakic Arle handlar 30–40 procent av anmälningarna om misstänkta krigsbrott som har begåtts i kriget i Syrien eller Irak. De resterande länderna är bland annat Etiopien, Eritrea, Sydsudan, Ukraina och Afghanistan.
2016 började Migrationsverket utbilda specialister inom bland annat krigsbrott. Sedan dess har antalet ökat från omkring 15 till 40 personer.
– När vi ser indikationer på misstänkt krigsbrott kan våra handläggare, med stöd från specialisterna, ställa initierade frågor kring exempelvis specifika förband eller stridande grupperingar. På så sätt kan vi få fram viktig information som ligger till grund för anmälningarna, säger Oskar Ekblad.
Många gånger går man dock inte vidare med anmälningarna eftersom de misstänkta brotten är svåra att utreda och det är svårt att få fram bevis.
Tio fällande domar
Ifall man väljer att inleda en utredning tar det ofta lång tid till åtal. Vissa utredningar som till exempel folkmordet i Rwanda kan ta flera år.
Sedan 2006 är det bara elva fall som handlar om krigsbrott, folkmord och folkrättsbrott som har avhandlats i svenska domstolar. Tio av dess fall har lett till fällande domar.
Tidigare i februari dömdes en 38-årig man i tingsrätten i Örebro till ett år och tre månaders fängelse för krigsförbrytelser. Detta efter att ha lagt ut bilder på sig där han poserar bredvid två stympade kroppar. Tingsrätten konstaterade att han vid fyra tillfällen har ”utsatt skyddade personer för förödmjukande eller nedsättande behandling som varit ägnad att allvarligt kränka den personliga integriteten”.
2018 dömdes en man av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse för folkmord och grovt folkrättsbrott som har begåtts i Rwanda 1994.
Patricia Rakic Arle tror dock inte att anmälningarna kommer att öka de kommande åren.
– Vi kommer nog inte dubblera antalet anmälningar 2019. Inflödet av asylsökande är ju betydligt mindre nu, säger hon till SVT.
