Kinas ”stora återfödelse” handlar om indiskt territorium
Spänt mellan världens folkrikaste länder
Indiens premiärminister Narendra Modi skakar hand med Kinas ledare Xi Jinping vid ett G20-möte i Hangzhou i Kina, den 4 september 2016. Foto: Greg Baker/AFP/Getty Images


Kinesiska kommunistpartiets ökade anspråk lär få stora konsekvenser för grannlandet Indien. En indisk Kinaexpert menar att Xi Jinping nu har siktet inställt på en rad frågor med direkt inverkan på Indien.

När Kinesiska kommunistpartiet (KKP) firade sin hundraårsdag den 1 juli talade Xi Jinping om "den kinesiska nationens återfödelse" och att "östern är på frammarsch". Det här är agendor som Kina troligen kommer att kämpa hårt för att genomföra, och ett land som de kommer att påverka direkt är grannen Indien, enligt en indisk analytiker.

I sitt tal nämnde Xi "återfödelse" minst 24 gånger. Så här kunde det låta: "All kamp, alla offer och den skapandeprocess som partiet har förenat och lett det kinesiska folket i under de senaste hundra åren har förenats av ett slutgiltigt tema – att genomföra den kinesiska nationens stora återfödelse."

Namrata Hasija vid den indiska tankesmedjan Centre for China Analysis and Strategy i Delhi, säger att Indien inte bör glömma att det här med "återfödelse" är något som Xi nämnt i snart sagt varje tal tillsammans med den "kinesiska drömmen", särskilt sedan den 19:e partikongressen 2017.

Vad det handlar om för Indiens del är bland annat att Kina har territoriella anspråk på områden som i dag är en del av Indien, som man ser som "förlorat territorium", förklarar hon. Bland annat talade Xi i talet vid hundraårsdagen om hur partiet nu satt punkt för det "semi-koloniala, semi-feodala samhälle och totala oenighet som rådde i det gamla Kina, och för alla orättvisa avtal som främmande makt påtvingat vårt land". Just de här "orättvisa avtalen" är något som både Xi och olika viktiga partikadrer återkommer till om och om igen, enligt Hasija.

– En viktig del av den "kinesiska drömmen" är återfödelsen av den stora kinesiska nationen, vilket innebär att man återtar territorier som förlorats i dessa "orättvisa avtal", bland annat Ladakh, Arunachal Pradesh, Sydkinesiska havet, Östkinesiska havet, Diaoyu-öarna och Taiwan, säger hon.

Ladakh och Arunachal Pradesh är indiska områden som KKP hävdar har tagits från Kina på orättvist sätt. I båda dessa områden har Kina också på senare tid gjort upprepade inbrytningar. I Ladakh har två härad sedan förra året sett en militär upptrappning, som intensifierades efter en blodig sammanstötning i Galwan i juni 2020, då soldater på båda sidor dödades.

Men "orättvisa avtal" syftar även på Tibet-McMahon-linjen som formaliserades i Shimla-avtalet 1912, mellan Storbritannien (som då styrde Indien), Tibet (som ännu var fritt) och Kina.

Sandeep Kaur och hennes bror Prabhjot Singh sörjer sin far, soldaten Satnam Singh, som dödades i striderna i Galwan-dalen. Fotot är från den 18 juni 2020. Foto: Narinder Nanu/AFP via Getty Images

Ett utkast till avtal skapades, men Kina vägrade att godkänna det och skrev inte heller på den reviderade konventionen två år senare, då britterna och Tibet båda skrev under. Efter att Mao tagit över Tibet förkastade KKP den tibetanska administrationens mandat kring gränsfrågan med Indien, som vid det laget hade blivit självständigt. Hasija menar att indiska politiker inte ska tro att Xi kommer att släppa den här frågan.

– Han inskärper hela tiden i sina kadrer och i vanligt folk att de måste fortsätta att använda KKP:s tre "magiska vapen" för att åstadkomma detta. Vilka är de? Enad front, väpnad kamp och partibyggande.

Xi talade även om att länder som försöker skrämma eller förtrycka Kina kommer att möta en "vägg av stål, smidd av över 1,4 miljarder kineser" och han påpekade även att kineserna ska vara redo för krig.

– Han harvar på med samma narrativ, och det är så här kineserna känner. Det här är vad Xi Jinping och hans parti har fått folk att tro kommer att hända. "Östern är på frammarsch och det går utför med Västern." När han pratar om "Östern" pratar han inte om något annat land, han pratar om Kina, säger Hasija.

Efter Galwan-incidenten i fjol har Kina och Indien haft elva möten på hög militär nivå där båda sidor talat om militära tillbakadraganden, men det tror inte Hasija kommer att ske.

– Kina bygger massivt längs gränsen, särskilt mot Indien, säger hon och nämner de omfattande ansamlingarna av bepansrade fordon som rapporterats om i Tibet, vid gränsen till östra Ladakh.

Relationen mellan Kina och Indien var dock på väg utför långt innan Galwan-incidenten, enligt Hasija. Det började på allvar när Kina inledde den ekonomiska korridoren med Pakistan, ett flaggskeppsprojekt inom "Nya sidenvägen" (BRI). Denna passerar genom Gilgit-Baltistan, som både Indien och Pakistan gör anspråk på.

Under en militär kris mellan Indien och Kina i juni 2017, i Doklam, ett område mellan Indien, Bhutan och Kina i centrala Himalaya, angrep kinesiska medier indiska ledare stenhårt, säger Hasija.

– Om och om igen sade de att vi gjorde samma sak som 1962 [under kriget mellan Kina och Indien]. Två viktiga saker framgick av Doklam-krisen: En är att kineserna sade att de tänker ta tillbaka erkännandet av Sikkim. Det andra är att de tänker börja driva på upproret i nordöstra Indien igen.

Sikkim är en delstat i nordöstra Indien som gränsar till Tibet, Bhutan och Nepal. Den anslöt sig till den indiska unionen först 1975, nästan 30 år efter Indiens självständighet. Det här påverkar Indiens säkerhet, eftersom man delar en lång gräns med Kina längs den tibetanska platån. I KKP:s 14:e femårsplan ingår enorma infrastrukturprojekt i Tibet. Dessa behöver godkännande från Kinas armé, och är också till för armén, säger Hasija.

– De här massiva infrastrukturprojekten kommer att göra det möjligt för Kinas armé att snabbt transportera trupper och krigsmateriel till Tibet.

Men femårsplanen innehåller även planer på dammar i de floder som har sina källor i Tibet, men rinner in i Indien. Det här kommer negativt påverka en miljard människor i regionerna nedströms i Indien, säger Hasija. Bland annat tänker man bygga en enorm damm i floden Yarlung Tsangpo, som blir till Brahmaputra när den når Indien, och minst 17 andra dammar. Det enorma inflödet av människor och de stora projekten kommer att värma upp omgivningen vilket kommer få glaciärerna att dra sig tillbaka. Då dessa försörjer många floder blir det mindre vatten i floderna på den stora Gangesslätten, där en majoritet av Indiens befolkning bor.

Kinesiska kommunistpartiets generalsekreterare Xi Jinping håller tal under firandet av 100-årsdagen av partiets grundande. Peking, den 1 juli 2021. Foto: Wang Zhao/AFP via Getty Images

Indien och Folkrepubliken Kina har alltid haft en problematisk relation, enligt Hasija. Det finns en uppfattning om en "smekmånad" innan 1950, men detta stämmer inte riktigt enligt hennes forskning.

– Sedan Indien blev självständigt har våra största problem alltid varit Kashmir och Pakistan. Indien var det första icke-kommunistiska landet som godkände Folkrepubliken Kina. Det var förstås parlamentsledamöter då som tyckte att vi borde vänta, säger hon.

Hasija menar att hon funnit att Kashmir var en faktor som spelade stor roll för Indiens förste premiärminister Nehrus agerande mot Kina. Han trodde att om Indien erkände Folkrepubliken Kina skulle KKP stödja Indien i Kashmirfrågan. 

– Det finns ett brev som Nehru skrev till Mohan Sing Mehta [Indiens dåvarande ambassadör i Pakistan] den 20 september 1952. Där säger han att Indien enbart hotas av Pakistan, och att han inte är det minsta orolig för Kina. Och Nehru får rådet att Kina kommer att vara ett stort stöd för Indiens position i Kashmirfrågan de kommande åren, berättar hon.

Indien intog sedan en politik som gick ut på att hålla sig väl med Kina efter att KKP invaderat Tibet. Även detta berodde på samma skäl, menar Hasija.

– Och sedan har vi förstås Kinas anspråk på Taiwan. Indien sade vid den tiden att det var en förlängning av inbördeskriget och att vi inte bryr oss om Taiwan blir en del av Kina, säger Hasija, och tillägger att även här fanns hopp om stöd i Kashmirfrågan med som en faktor.

Men Kina stödde aldrig Indien. Hasija tror att det indiska ledarskapet inte förstod sig på det kinesiska kommunistiska ledarskapet. Det är dock nu hög tid att Indien investerar i forskning för att förstå sig på hur den mäktiga grannen i öst tänker, menar hon.

– Vi har knappt investerat i Kinastudier, vi har inte tillräckligt med forskning på hur vi ska förstå och känna kineserna, säger hon, och tillägger att Indien även kan bygga nya samarbeten och strategiska allianser för att motverka den agenda som ligger dold i Xi Jinpings tal om Kinas "stora återfödelse".

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!