Kina helt beroende av Taiwan för leveranser av halvledare

Teknik: Kina och Taiwan

Kinesiska militärhelikoptrar flyger utmed den kinesiska kusten under en militärövning i samband med USA:s talman Nancy Pelosis Taiwanbesök i augusti. Foto: Hector Retamal/AFP via Getty Images


Efter den amerikanska talmannen Nancy Pelosis besök i Taiwan i början av augusti hotade Kinesiska kommunistpartiet (KKP) med regelbundna militärövningar i Taiwansundet. Detta skulle kunna hota Kinas tillgång till halvledare.

Kina är världens största konsument av halvledarchips, men själva klarar man bara av att tillgodose knappt 20 procent av sitt behov.

Enligt en rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst konsumerar Kina över 60 procent av de globala tillgångarna av halvledare. Över 90 procent av de halvledare som Kina använder är endera importerade eller tillverkas av utländska företag.

Särskilt elektromekaniska produkter, som står för hälften av Kinas exportintäkter, såsom datorutrustning, mobiltelefoner, hemelektronik, bilar och båtar, är beroende av chips som en essentiell komponent. Kinas chipimport har skjutit i höjden på grund av obalansen i tillgång och efterfrågan.

2021 nådde Kinas import av integrerade kretsar ett värde på över 430 miljarder dollar. De första sju månaderna i år ökade värdet på årsbasis med fem procent. Värdet på denna import utgör nu över 15 procent av Kinas totala import, mer än råolja och jordbruksprodukter tillsammans.

Pekings fientlighet mot Taiwan har i stället börjat driva bort taiwanesisk kompetens från det kinesiska fastlandet.

Kina är helt beroende av Taiwan för chips, och det är man inte ensam om. Taiwan är världens ledande chiptillverkare, särskilt när det gäller högkvalitativa chips, där man har mer än 90 procent av den globala marknaden.

2020, när kinesiska företag hamstrade chips inför att USA skulle införa begränsningar, utgjorde chipimporten från Taiwan en tredjedel av den totala importen.

I den globala halvledarkedjan kontrollerar USA de högre nivåerna genom att man är ledande i chipdesign och maskiner som tillverkar chips. USA har dessutom ytterligare börjat begränsa sin export av nyckelutrustning och teknologi för halvledare till Kina.

I december 2020 lade det amerikanska handelsdepartementet till Kinas största chiptillverkare, SMIC, på sin lista över företag som man tillämpar exportkontroller mot. Man förbjöd försäljning av chips och chiptillverkningsutrustning till SMIC för chips som är mindre än 10 nanometer.

I början av augusti sade två av USA:s stora tillverkare av chiptillverkningsutrustning till Bloomberg att regeringen i Washington är besluten att hämma Kinas ambitioner, och att man stramar åt exporten av den här sortens utrustning till Kina.

Den 9 augusti skrev USA:s president Joe Biden under en lag som ska hindra finansiering av Kinas halvledarindustri. Lagen ger subventioner till amerikanska chiptillverkare, men under förutsättning att man inte expanderar sin chipkapacitet i Kina för avancerade processorer under 28 nanomenter under tio år. Med andra ord får man inte investera i avancerad chiptillverkning i Kina.

Däremot lovade det amerikanska representanthusets talman Nancy Pelosi under sin resa till Taiwan att hon aldrig kommer att dra tillbaka sitt stöd till den självstyrande ön.

Kina inledde år 2015 en ”Made in China 2025”-kampanj, där målet är att öka Kinas självförsörjningsgrad på integrerade kretsar till 70 procent fram till 2025. Man har plöjt ner över 230 miljarder dollar i projektet, men framstegen har varit långsamma.

Enligt analysföretaget IC Insights ökade andelen egentillverkade integrerade kretsar i Kina från 15,1 till 16,7 procent, och fram till 2026 tros den bara ha ökat till 21 procent. KKP befinner sig alltså väldigt långt ifrån sitt mål om chipautonomi.

SMIC, som representerar den högsta nivån av kinesisk chiptillverkning, har kontinuerligt rekryterat kompetens från Taiwan. Särskilt har man fått tag i veteraner på produktutveckling från den taiwanesiska branschjätten TSMC. Trots rykten på sistone om att SMIC i hemlighet masstillverkar 7-nanometerschips, så har företaget aldrig listat chips mindre än 14 nanometer i sina årsrapporter.

Pekings fientlighet mot Taiwan har i stället börjat driva bort taiwanesisk kompetens från det kinesiska fastlandet. Samtidigt ökar USA, Japan, EU och Indien takten i byggandet av inhemska chipfabriker, vilket kan locka till sig taiwanesiska företag som vill investera i dessa områden.