loading






Olof Östergren, bärodlare utanför Umeå, säger att det är bra att ha en känsla för vad som ska göras och när, med tanke på faktorer som väder och skadedjur. För att bli en bra odlare behövs också många års erfarenhet, menar han. Foto: Eva Sagerfors
Olof Östergren, bärodlare utanför Umeå, säger att det är bra att ha en känsla för vad som ska göras och när, med tanke på faktorer som väder och skadedjur. För att bli en bra odlare behövs också många års erfarenhet, menar han. Foto: Eva Sagerfors
Inrikes

Jordgubbsskörden blir god – men inte utan utmaningar

Eva Sagerfors

Tillgången på svenska jordgubbar är god i sommar. Samtidigt finns det ständiga utmaningar som bärodlare. Trots yrkets osäkerhet blev det en välbehövlig vändning i livet för den norrländske odlaren Olof Östergren.

Jordgubbssäsongen är i full gång och Marcus Söderlind, ordförande för LRF Trädgård, säger att årets bärskörd ser bra ut.

– Det är väldigt varmt och det kan göra att säsongen går över fortare. Det är lite svårt att sia om nu.

Den stora jordgubbssäsongen ligger i juli, även om man med ny odlingsteknik kan förlänga säsongen in i oktober. Då köper man stora plantor som är några år gamla och som ger skörd efter åtta veckor, berättar han.

För de flesta är jordgubben dock ett sommarbär.

– Jordgubbarna kommer ju mitt i semestern så många förknippar dem med sommar och semester.

Foto: Eva Sagerfors

Utmaning att planera in plockare

Förra sommarens reserestriktioner orsakade problem för en del odlare som brukar ta hjälp av utländska plockare. I år har det varit bättre, berättar Marcus Söderlind.

– Lite problem i år för vissa företag, men inte alls som förra året.

Då fanns pandemirelaterade regler som ställde till det. Det problemet har man inte haft nu och de flesta har fått tillräckligt med plockare, säger han.

Söderlind berättar att de företag som sagt att de saknar folk snarare haft problemet att färre äldre plockare har kommit på grund av smittorisken. Dilemmat är då att hitta nya plockare.

Det är också en utmaning för bärföretagen att ha tillräckligt med arbetskraft när det behövs.

– Om det är en kall och regnig sommar så mognar det lite långsammare och då går det åt folk med tanke på det. Är det torrt och varmt så mognar det på snabbare och då vill man vara fler för att hinna plocka innan de är övermogna.

Krävs härdiga sorter i norr

Det går att odla jordgubbar i större delen av landet. Enligt Ann-Kristin Isaksson, driftledare på trädgårdsavdelningen vid Öjebyns trädgårdsförsöksstation, finns den nordligaste yrkesmässiga jordgubbsodlingen utanför Överkalix.

Hon berättar att för jordgubbsodlare i norra Norrland är den främsta utmaningen övervintringen av plantor.

– Där är det viktigt att det finns härdiga sorter.

Här bidrar försöksstationen genom att testa olika sorter.

Andra utmaningar är skadedjur och svampsjukdomar som gråmögel och mjöldagg.

– Många växtskyddsmedel försvinner och det finns tyvärr få medel som är effektiva mot till exempel stinkfly och kvalster, som kan ställa till med stora problem, säger Ann-Kristin Isaksson.

Sade upp sig

Plockningen har just tagit fart i Umeå och många vill boka in en tid för att plocka hos paret Olof och Camilla Östergren. De har fler kunder än de har bär till – ett kärt besvär. Två hektar med plantor är så mycket som de klarar av, så någon utökning finns det inga planer på, förklarar Olof Östergren.

Han lägger fler timmar i veckan på odlingen än han gjorde på sitt tidigare heltidsjobb. Men han stortrivs som egenföretagare och varje dag unnar han sig egenodlade jordgubbar till frukost.

Tillvaron är helt annorlunda mot 2014 då han bestämde sig för att satsa på att bli jordgubbsodlare. Östergren var då arbetsledare inom markanläggning och åkte ofta hemifrån vid 4–5-tiden på morgonen.

Bakom sig hade han redan erfarenhet av att gå in i väggen. Det var 2005 på ett annat arbete.

– Det var en riktig smäll, säger han.

Hög arbetsbelastning tillsammans med svår sjukdom i familjen gjorde att bägaren till sist rann över. Han bytte jobb.

– Först jobbade jag som vanlig anläggare, men sedan tyckte vd:n att jag skulle leda, så jag tog på mig det också. Jättekul, jättebra jobb, jättebra lön, trevligt ställe, men jag höll på att jobba ihjäl mig.

Han förstod att han var tvungen att förändra situationen, men en minskning i arbetstid skulle inte göra den skillnad han behövde.

– Jag fyllde i min avskedsansökan och gick till vd:n.

Idén växte fram

På 70- och 80-talet odlade föräldrarna jordgubbar på gården. Och med ganska stor framgång, tillägger Olof Östergren. Så idén att odla jordgubbar hade funnits i bakhuvudet. Han tänkte igenom alla scenarier och ställde för- och nackdelar mot varandra.

– Jag ställde frågan: Vad är det absolut värsta som kan hända om jag säger upp mig och kliver ut i något som är nästan helt okänt? Jag kom fram till att det värsta som kunde hända var att jag förlorar en massa pengar. Då började jag tänka: Är det så farligt? och kom fram till att det är inte farligt. Därför är jag här idag med jordgubbsodlingen.

Jag blir inte miljonär pengamässigt, men jag är rik på upplevelser och rik på livet. 

Olof Östergren, bärodlare

Odlingen ger inte samma inkomst som innan.

– Frun såg väl på mig att jag höll på att jobba ihjäl mig, så vi tog ett gemensamt beslut och satsade för att prova. Jag blir inte miljonär pengamässigt, men jag är rik på upplevelser och rik på livet – just nu, och förhoppningsvis framöver också.

Jordgubben är det vanligaste yrkesmässigt odlade bäret. Foto: Eva Sagerfors

Han säger att livet har gett honom ett annat perspektiv på vad som är viktigt. Familjen är en sådan sak och han återkommer flera gånger till vikten av att hjälpas åt och att ta hand om varandra.

– Livet är för kort för att träta. Man hjälps åt och har trevligt. Det krävs så liten insats för att det ska bli så mycket bättre för någon annan.

Odlandet tar mycket tid och på sommaren går nästan all vaken tid till jordgubbarna och kunderna.

– Men det är på ett helt annat sätt att vara egen och styra sin egen tid.

Något som betydde mycket var att han kunde träffa barnen mer.

– Varje skolmorgon kunde jag ju sitta med barnen tills de skulle med skolbussen. Och jag fanns där nästan varje gång de kom hem. Det är rikedom, fast på ett annat sätt.

Enkelt är gott nog

Semester får de ta någon gång under hösten. Även om en resa till solen lockar så har de inga stora krav. Just innan plockningen kom igång tog paret en hotellnatt i hemstaden.

– Det blir på ett vis semester också. Det är inte bäst längst bort, utan kan vara bra nära också.

– Jag tror på det lilla och enkla. Det är oftast det bästa, i alla fall för oss.

Den kallare tiden på året är det skogsbruk och en del småjobb åt andra företagare som gäller. Olof Östergren är gärna social och på det viset får han träffa andra. Arbetet som bärodlare är ensamt utanför plockningstid.

Att vara bärodlare innebär en del utmaningar. Redan första vintern kom ett bakslag. De hade då planterat 20 000 jordgubbsplantor.

– Jag jobbade jättemycket med plantorna, för det var en stor investering både i pengar och tid.

Misstaget skyller han på begränsningar i ekonomi och kunskaper. Han berättar att de numera täcker plantorna med fiberduk, men det gjorde de inte då. Vintern blev besvärlig och allt täcktes av en isskorpa.

– På våren hade vi ungefär 500 plantor kvar. Det kändes lite surt.

– Men jag är inte den som ger upp. Och det får man nog inte vara om man håller på med odling, särskilt på friland. Det är inte min grej att ge upp så jag köpte nya plantor.

Trots utmaningar har de fått plantorna att överleva bättre.

– Men man blir aldrig fullärd. Det finns alltid något nytt att lära sig. Om det vore enkelt att odla bär skulle nog fler hålla på.

De flesta plockar 20–30 liter och för många är upplevelsen lika viktig som bären. Foto: Eva Sagerfors

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu! 

 

Bärodling i Sverige 2020

Tre fjärdedelar av den totala bärarealen upptogs av jordgubbsodling.

562 företag odlade bär på friland på den totala ytan 3 160 hektar.

32 företag odlade bär i växthus på en yta av drygt 83 000 kvadratmeter.

2017 fanns ungefär lika många bärodlande företag som 2020.

Odlingsytan för jordgubbar, hallon och svarta vinbär har inte förändrats de senaste tio åren. Däremot ökade arealen för vindruvor och ”övriga bär” med 89 respektive 34 procent från 2017 till 2020. ”Övriga bär” är främst blåbär och havtorn.

Länsfördelningen har förändrats sedan 1999: I Skåne har andelen av den totala bärodlingsarealen gått från 22 till 42 procent. Övriga län, utom Kalmar, visar på minskade eller oförändrade arealer.

Jordgubbsproduktionen slog rekord 2020 med knappt 17 000 ton; 7 procent högre än genomsnittet de senaste fem åren.

Vindruvsproduktionen slog också rekord, på grund av ökad areal och god avkastning.

Hallon och svarta vinbär minskade i mängd 2020 med 14 respektive 48 procent jämfört med 2017. 

Källa: Jordbruksverket

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading






Olof Östergren, bärodlare utanför Umeå, säger att det är bra att ha en känsla för vad som ska göras och när, med tanke på faktorer som väder och skadedjur. För att bli en bra odlare behövs också många års erfarenhet, menar han. Foto: Eva Sagerfors
Olof Östergren, bärodlare utanför Umeå, säger att det är bra att ha en känsla för vad som ska göras och när, med tanke på faktorer som väder och skadedjur. För att bli en bra odlare behövs också många års erfarenhet, menar han. Foto: Eva Sagerfors
Inrikes

Jordgubbsskörden blir god – men inte utan utmaningar

Eva Sagerfors

Tillgången på svenska jordgubbar är god i sommar. Samtidigt finns det ständiga utmaningar som bärodlare. Trots yrkets osäkerhet blev det en välbehövlig vändning i livet för den norrländske odlaren Olof Östergren.

Jordgubbssäsongen är i full gång och Marcus Söderlind, ordförande för LRF Trädgård, säger att årets bärskörd ser bra ut.

– Det är väldigt varmt och det kan göra att säsongen går över fortare. Det är lite svårt att sia om nu.

Den stora jordgubbssäsongen ligger i juli, även om man med ny odlingsteknik kan förlänga säsongen in i oktober. Då köper man stora plantor som är några år gamla och som ger skörd efter åtta veckor, berättar han.

För de flesta är jordgubben dock ett sommarbär.

– Jordgubbarna kommer ju mitt i semestern så många förknippar dem med sommar och semester.

Foto: Eva Sagerfors

Utmaning att planera in plockare

Förra sommarens reserestriktioner orsakade problem för en del odlare som brukar ta hjälp av utländska plockare. I år har det varit bättre, berättar Marcus Söderlind.

– Lite problem i år för vissa företag, men inte alls som förra året.

Då fanns pandemirelaterade regler som ställde till det. Det problemet har man inte haft nu och de flesta har fått tillräckligt med plockare, säger han.

Söderlind berättar att de företag som sagt att de saknar folk snarare haft problemet att färre äldre plockare har kommit på grund av smittorisken. Dilemmat är då att hitta nya plockare.

Det är också en utmaning för bärföretagen att ha tillräckligt med arbetskraft när det behövs.

– Om det är en kall och regnig sommar så mognar det lite långsammare och då går det åt folk med tanke på det. Är det torrt och varmt så mognar det på snabbare och då vill man vara fler för att hinna plocka innan de är övermogna.

Krävs härdiga sorter i norr

Det går att odla jordgubbar i större delen av landet. Enligt Ann-Kristin Isaksson, driftledare på trädgårdsavdelningen vid Öjebyns trädgårdsförsöksstation, finns den nordligaste yrkesmässiga jordgubbsodlingen utanför Överkalix.

Hon berättar att för jordgubbsodlare i norra Norrland är den främsta utmaningen övervintringen av plantor.

– Där är det viktigt att det finns härdiga sorter.

Här bidrar försöksstationen genom att testa olika sorter.

Andra utmaningar är skadedjur och svampsjukdomar som gråmögel och mjöldagg.

– Många växtskyddsmedel försvinner och det finns tyvärr få medel som är effektiva mot till exempel stinkfly och kvalster, som kan ställa till med stora problem, säger Ann-Kristin Isaksson.

Sade upp sig

Plockningen har just tagit fart i Umeå och många vill boka in en tid för att plocka hos paret Olof och Camilla Östergren. De har fler kunder än de har bär till – ett kärt besvär. Två hektar med plantor är så mycket som de klarar av, så någon utökning finns det inga planer på, förklarar Olof Östergren.

Han lägger fler timmar i veckan på odlingen än han gjorde på sitt tidigare heltidsjobb. Men han stortrivs som egenföretagare och varje dag unnar han sig egenodlade jordgubbar till frukost.

Tillvaron är helt annorlunda mot 2014 då han bestämde sig för att satsa på att bli jordgubbsodlare. Östergren var då arbetsledare inom markanläggning och åkte ofta hemifrån vid 4–5-tiden på morgonen.

Bakom sig hade han redan erfarenhet av att gå in i väggen. Det var 2005 på ett annat arbete.

– Det var en riktig smäll, säger han.

Hög arbetsbelastning tillsammans med svår sjukdom i familjen gjorde att bägaren till sist rann över. Han bytte jobb.

– Först jobbade jag som vanlig anläggare, men sedan tyckte vd:n att jag skulle leda, så jag tog på mig det också. Jättekul, jättebra jobb, jättebra lön, trevligt ställe, men jag höll på att jobba ihjäl mig.

Han förstod att han var tvungen att förändra situationen, men en minskning i arbetstid skulle inte göra den skillnad han behövde.

– Jag fyllde i min avskedsansökan och gick till vd:n.

Idén växte fram

På 70- och 80-talet odlade föräldrarna jordgubbar på gården. Och med ganska stor framgång, tillägger Olof Östergren. Så idén att odla jordgubbar hade funnits i bakhuvudet. Han tänkte igenom alla scenarier och ställde för- och nackdelar mot varandra.

– Jag ställde frågan: Vad är det absolut värsta som kan hända om jag säger upp mig och kliver ut i något som är nästan helt okänt? Jag kom fram till att det värsta som kunde hända var att jag förlorar en massa pengar. Då började jag tänka: Är det så farligt? och kom fram till att det är inte farligt. Därför är jag här idag med jordgubbsodlingen.

Jag blir inte miljonär pengamässigt, men jag är rik på upplevelser och rik på livet. 

Olof Östergren, bärodlare

Odlingen ger inte samma inkomst som innan.

– Frun såg väl på mig att jag höll på att jobba ihjäl mig, så vi tog ett gemensamt beslut och satsade för att prova. Jag blir inte miljonär pengamässigt, men jag är rik på upplevelser och rik på livet – just nu, och förhoppningsvis framöver också.

Jordgubben är det vanligaste yrkesmässigt odlade bäret. Foto: Eva Sagerfors

Han säger att livet har gett honom ett annat perspektiv på vad som är viktigt. Familjen är en sådan sak och han återkommer flera gånger till vikten av att hjälpas åt och att ta hand om varandra.

– Livet är för kort för att träta. Man hjälps åt och har trevligt. Det krävs så liten insats för att det ska bli så mycket bättre för någon annan.

Odlandet tar mycket tid och på sommaren går nästan all vaken tid till jordgubbarna och kunderna.

– Men det är på ett helt annat sätt att vara egen och styra sin egen tid.

Något som betydde mycket var att han kunde träffa barnen mer.

– Varje skolmorgon kunde jag ju sitta med barnen tills de skulle med skolbussen. Och jag fanns där nästan varje gång de kom hem. Det är rikedom, fast på ett annat sätt.

Enkelt är gott nog

Semester får de ta någon gång under hösten. Även om en resa till solen lockar så har de inga stora krav. Just innan plockningen kom igång tog paret en hotellnatt i hemstaden.

– Det blir på ett vis semester också. Det är inte bäst längst bort, utan kan vara bra nära också.

– Jag tror på det lilla och enkla. Det är oftast det bästa, i alla fall för oss.

Den kallare tiden på året är det skogsbruk och en del småjobb åt andra företagare som gäller. Olof Östergren är gärna social och på det viset får han träffa andra. Arbetet som bärodlare är ensamt utanför plockningstid.

Att vara bärodlare innebär en del utmaningar. Redan första vintern kom ett bakslag. De hade då planterat 20 000 jordgubbsplantor.

– Jag jobbade jättemycket med plantorna, för det var en stor investering både i pengar och tid.

Misstaget skyller han på begränsningar i ekonomi och kunskaper. Han berättar att de numera täcker plantorna med fiberduk, men det gjorde de inte då. Vintern blev besvärlig och allt täcktes av en isskorpa.

– På våren hade vi ungefär 500 plantor kvar. Det kändes lite surt.

– Men jag är inte den som ger upp. Och det får man nog inte vara om man håller på med odling, särskilt på friland. Det är inte min grej att ge upp så jag köpte nya plantor.

Trots utmaningar har de fått plantorna att överleva bättre.

– Men man blir aldrig fullärd. Det finns alltid något nytt att lära sig. Om det vore enkelt att odla bär skulle nog fler hålla på.

De flesta plockar 20–30 liter och för många är upplevelsen lika viktig som bären. Foto: Eva Sagerfors

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu! 

 

Bärodling i Sverige 2020

Tre fjärdedelar av den totala bärarealen upptogs av jordgubbsodling.

562 företag odlade bär på friland på den totala ytan 3 160 hektar.

32 företag odlade bär i växthus på en yta av drygt 83 000 kvadratmeter.

2017 fanns ungefär lika många bärodlande företag som 2020.

Odlingsytan för jordgubbar, hallon och svarta vinbär har inte förändrats de senaste tio åren. Däremot ökade arealen för vindruvor och ”övriga bär” med 89 respektive 34 procent från 2017 till 2020. ”Övriga bär” är främst blåbär och havtorn.

Länsfördelningen har förändrats sedan 1999: I Skåne har andelen av den totala bärodlingsarealen gått från 22 till 42 procent. Övriga län, utom Kalmar, visar på minskade eller oförändrade arealer.

Jordgubbsproduktionen slog rekord 2020 med knappt 17 000 ton; 7 procent högre än genomsnittet de senaste fem åren.

Vindruvsproduktionen slog också rekord, på grund av ökad areal och god avkastning.

Hallon och svarta vinbär minskade i mängd 2020 med 14 respektive 48 procent jämfört med 2017. 

Källa: Jordbruksverket

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024