loading
Fredrik Brun arbetar på en avdelning med medicin- och strokepatienter. Han säger att mängden arbete och de långa arbetspassen både leder till brister i privat- och arbetslivet. Foto: Tommy Pedersen/TT
Fredrik Brun arbetar på en avdelning med medicin- och strokepatienter. Han säger att mängden arbete och de långa arbetspassen både leder till brister i privat- och arbetslivet. Foto: Tommy Pedersen/TT
Inrikes

Jobbar dygnet runt – hot mot patientsäkerhet

Epoch Times

Bristen på vårdpersonal under sommaren har lett till att sjuksköterskor tvingats jobba uppemot hela dygn i sträck.

Vårdförbundet är kritiskt och menar att det både hotar patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa.

Långa pass under sommaren har blivit mer regel än undantag på de svenska sjukhusen. Nu rapporterar Vårdförbundet att sjuksköterskor runt om i landet har behövt jobba upp till ett dygn i sträck och att dubbla pass, antingen två sammanhängande eller brutna pass, är någonting som händer i vården dagligen – i hela Sverige.

– Det inte ovanligt att man måste jobba dubbla pass, ofta mellan 7 och 22. Sedan händer det att nattsjuksköterskan blir sjuk och inte kommer. Då beordrar chefen ofta in någon som jobbat under kvällen och kanske då även under dagen, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Hon berättar att de haft flera medlemmar som hört av sig och berättat att de behövt jobba tre pass efter varandra. Hon poängterar att chefen faktiskt får beordra in personalen att jobba, då man inte får lämna patienterna.

– Vi vet ju att patientsäkerheten hotas av att vi blir för trötta. Det är ju ingen människa som orkar hålla i gång 24 timmar utan att tappa koncentrationen och möjligheten att fatta goda beslut, säger Sineva Ribeiro.

Beordrade extrapass

Fredrik Bruun jobbar som sjuksköterska på en avdelning med stroke- och medicinpatienter på Arvika sjukhus. Han berättar att jobbet är hårt som det är när man jobbar heltid, och att ytterligare extrapass ökar stressen ytterligare och där med hotar kvalitén på arbetet.

– Jag hade jobbat dag mellan 6.30 och 15.30. När jag stod och bytte om så ringde chefen från dolt nummer och beordrade in mig till nattpasset mellan 21 och 7. Jag var ju tvungen att ta det, de hade ju ingen annan, säger Fredrik Bruun.

Han berättar att det både är fritiden och prestationen på jobbet som blir lidande.

– Man fungerar inte lika bra i jobbet, man orkar inte. Det går ju ut över jobbsituationen och patientsäkerheten, det finns en stor risk att det blir fel, säger han.

Hans Karlsson, verksamhetschef på Arvika sjukhus, säger att de generellt försöker se till att inte folk jobbar för länge. Men att det ibland händer att man måste planera om och sätta in någon som redan jobbat.

Ökad olycksrisk

Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och senior professor i beteendepsykologi vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, förklarar att det finns ett samband mellan olycksrisk och arbetspassens längd. Efter omkring åtta timmar börjar risken för olyckor öka för att sedan öka mer markant efter tio timmar.

– Det är uppenbart att riskerna för olyckor i arbetet ökar när man arbetar 16-timmarspass, säger han.

Åkerstedt berättar att många landsting använder sig av en modell där man flyttar på dygnets brytpunkt. Det leder till att man kan lägga två åttatimmarspass utan dygnsvila mellan, utan att bryta mot arbetstidslagen.

– Det har satts i system i många landsting och är en lösning som gör att folk ändå är trötta. Även användning av åtta timmars dygnsvila mellan arbetspass genererar en avsevärd trötthet, säger han.

Som förberedelse inför sommaren har flera sjukhus gett anställda möjlighet att stå över semester under sommaren mot extra ersättning. Sineva Ribeiro anser att det bara skjuter upp problemet till hösten, då personalen måste garanteras semester.

I höst kommer vi behöva tvinga stänga ännu fler vårdplatser och inte kunna öppna de som stängts. Det handlar om en hel organisation av vården året runt som vi måste se igenom. Avdelningar som erbjuder extralön för att stå över semestern över sommaren kan tvingas ha sommarstängt till november för att personalen måste garanteras semester, säger Sineva Ribeiro.

Pengar lockar

Maria Brodin som jobbar som sjuksköterska inom äldrevården berättar att det i många fall är pengarna som lockar, då yrket i sig inte är högbetalt.

– Det är ju bra pengar, så man kanske jobbar 15-16 timmar i sträck. Men sedan efteråt är man helt slut. När man jobbar gäller det att vara pass på hela tiden, det händer akuta saker, säger hon.

Fredrik Bruun säger att trots han försöker att ta rast så är det inte sällan han jobbar mer än han faktiskt ska.

– Om inte jag kan ta hand om mig själv, hur ska jag då kunna ta hand om andra?

(Troy Enekvist/TT)

Sjuksköterskebristen

(TT)

De tre legitimationsyrken som flest landsting har brist på är specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och barnmorskor.

Samtliga Sveriges landsting redovisar brist på specialistsjuksköterskor, 20 av 21 landsting redovisar brist på grundutbildade sjuksköterskor och 19 av 21 landsting redovisar brist på barnmorskor.

Omkring 750 grundutbildade sjuksköterskor, knappt 650 specialistsjuksköterskor och omkring 150 barnmorskor saknades i Sverige under 2018 (ungefärliga siffror som bör tolkas med försiktighet).

Källa: Socialstyrelsen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Fredrik Brun arbetar på en avdelning med medicin- och strokepatienter. Han säger att mängden arbete och de långa arbetspassen både leder till brister i privat- och arbetslivet. Foto: Tommy Pedersen/TT
Fredrik Brun arbetar på en avdelning med medicin- och strokepatienter. Han säger att mängden arbete och de långa arbetspassen både leder till brister i privat- och arbetslivet. Foto: Tommy Pedersen/TT
Inrikes

Jobbar dygnet runt – hot mot patientsäkerhet

Epoch Times

Bristen på vårdpersonal under sommaren har lett till att sjuksköterskor tvingats jobba uppemot hela dygn i sträck.

Vårdförbundet är kritiskt och menar att det både hotar patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa.

Långa pass under sommaren har blivit mer regel än undantag på de svenska sjukhusen. Nu rapporterar Vårdförbundet att sjuksköterskor runt om i landet har behövt jobba upp till ett dygn i sträck och att dubbla pass, antingen två sammanhängande eller brutna pass, är någonting som händer i vården dagligen – i hela Sverige.

– Det inte ovanligt att man måste jobba dubbla pass, ofta mellan 7 och 22. Sedan händer det att nattsjuksköterskan blir sjuk och inte kommer. Då beordrar chefen ofta in någon som jobbat under kvällen och kanske då även under dagen, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

Hon berättar att de haft flera medlemmar som hört av sig och berättat att de behövt jobba tre pass efter varandra. Hon poängterar att chefen faktiskt får beordra in personalen att jobba, då man inte får lämna patienterna.

– Vi vet ju att patientsäkerheten hotas av att vi blir för trötta. Det är ju ingen människa som orkar hålla i gång 24 timmar utan att tappa koncentrationen och möjligheten att fatta goda beslut, säger Sineva Ribeiro.

Beordrade extrapass

Fredrik Bruun jobbar som sjuksköterska på en avdelning med stroke- och medicinpatienter på Arvika sjukhus. Han berättar att jobbet är hårt som det är när man jobbar heltid, och att ytterligare extrapass ökar stressen ytterligare och där med hotar kvalitén på arbetet.

– Jag hade jobbat dag mellan 6.30 och 15.30. När jag stod och bytte om så ringde chefen från dolt nummer och beordrade in mig till nattpasset mellan 21 och 7. Jag var ju tvungen att ta det, de hade ju ingen annan, säger Fredrik Bruun.

Han berättar att det både är fritiden och prestationen på jobbet som blir lidande.

– Man fungerar inte lika bra i jobbet, man orkar inte. Det går ju ut över jobbsituationen och patientsäkerheten, det finns en stor risk att det blir fel, säger han.

Hans Karlsson, verksamhetschef på Arvika sjukhus, säger att de generellt försöker se till att inte folk jobbar för länge. Men att det ibland händer att man måste planera om och sätta in någon som redan jobbat.

Ökad olycksrisk

Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och senior professor i beteendepsykologi vid Karolinska institutet och Stockholms universitet, förklarar att det finns ett samband mellan olycksrisk och arbetspassens längd. Efter omkring åtta timmar börjar risken för olyckor öka för att sedan öka mer markant efter tio timmar.

– Det är uppenbart att riskerna för olyckor i arbetet ökar när man arbetar 16-timmarspass, säger han.

Åkerstedt berättar att många landsting använder sig av en modell där man flyttar på dygnets brytpunkt. Det leder till att man kan lägga två åttatimmarspass utan dygnsvila mellan, utan att bryta mot arbetstidslagen.

– Det har satts i system i många landsting och är en lösning som gör att folk ändå är trötta. Även användning av åtta timmars dygnsvila mellan arbetspass genererar en avsevärd trötthet, säger han.

Som förberedelse inför sommaren har flera sjukhus gett anställda möjlighet att stå över semester under sommaren mot extra ersättning. Sineva Ribeiro anser att det bara skjuter upp problemet till hösten, då personalen måste garanteras semester.

I höst kommer vi behöva tvinga stänga ännu fler vårdplatser och inte kunna öppna de som stängts. Det handlar om en hel organisation av vården året runt som vi måste se igenom. Avdelningar som erbjuder extralön för att stå över semestern över sommaren kan tvingas ha sommarstängt till november för att personalen måste garanteras semester, säger Sineva Ribeiro.

Pengar lockar

Maria Brodin som jobbar som sjuksköterska inom äldrevården berättar att det i många fall är pengarna som lockar, då yrket i sig inte är högbetalt.

– Det är ju bra pengar, så man kanske jobbar 15-16 timmar i sträck. Men sedan efteråt är man helt slut. När man jobbar gäller det att vara pass på hela tiden, det händer akuta saker, säger hon.

Fredrik Bruun säger att trots han försöker att ta rast så är det inte sällan han jobbar mer än han faktiskt ska.

– Om inte jag kan ta hand om mig själv, hur ska jag då kunna ta hand om andra?

(Troy Enekvist/TT)

Sjuksköterskebristen

(TT)

De tre legitimationsyrken som flest landsting har brist på är specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och barnmorskor.

Samtliga Sveriges landsting redovisar brist på specialistsjuksköterskor, 20 av 21 landsting redovisar brist på grundutbildade sjuksköterskor och 19 av 21 landsting redovisar brist på barnmorskor.

Omkring 750 grundutbildade sjuksköterskor, knappt 650 specialistsjuksköterskor och omkring 150 barnmorskor saknades i Sverige under 2018 (ungefärliga siffror som bör tolkas med försiktighet).

Källa: Socialstyrelsen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024