loadingKejsar Nero i Rom – själva sinnebilden för dekadens åser sin huvudstad brinna ner. Dekadens råder även i det svenska samhällsbygget nu, menar krönikören. Foto: Public Domain
Kejsar Nero i Rom – själva sinnebilden för dekadens åser sin huvudstad brinna ner. Dekadens råder även i det svenska samhällsbygget nu, menar krönikören. Foto: Public Domain
Krönika

Jan Blomgren: När dekadensen ersätter skapandet av ett samhälle

Jan Blomgren

Dekadens förknippas ofta enbart med privat (o)moral. Dekadens utmärks bland annat av brist på ansvarstagande, förlust av högre osjälviska värden och infantilisering. Bristen på ansvarstagande har lett fram till den elkris vi just nu genomlider, men även till kommande kriser som ännu inte fått samma uppmärksamhet.


Själva sinnebilden för dekadens torde vara kejsar Nero, känd för att han först satte eld på Rom för att sedan anklaga de kristna för att vara skyldiga, och han ägnade sig åt att spela fiol medan hans huvudstad brann ner. Som så många andra historiska anekdoter kan man på god grund ifrågasätta sanningshalten. Det är helt klart att han inte spelade fiol, eftersom den inte såg dagens ljus förrän över tusen år senare. Historiker har olika uppfattning om i vilken mån Nero deltog i släckningsarbetet, och det förefaller inte troligt att han satte eld på staden, även om flera historiker med Tacitus i spetsen återger att sådana rykten var i omlopp i Rom efteråt. Vad som däremot är oomtvistat är att Nero använde branden som en förevändning att bedriva bestialisk förföljelse av kristna.

Det må vara hur som helst med sanningshalten runt Neros göranden och låtanden, men att bilden fått sådant fäste torde bero på att den illustrerar allmängiltiga teman inom dekadens. I uppslagsverk definieras ofta dekadens med förfall, fördärv, och vägen mot moralisk undergång. Inom konsten läggs ofta tonvikten på det sistnämnda, vilket troligen kan förklaras åtminstone delvis med det bildmässigt tacksamma i att skildra orgier. En djupare förståelse av mekanismerna bakom dekadens kräver dock en lite bredare palett.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKejsar Nero i Rom – själva sinnebilden för dekadens åser sin huvudstad brinna ner. Dekadens råder även i det svenska samhällsbygget nu, menar krönikören. Foto: Public Domain
Kejsar Nero i Rom – själva sinnebilden för dekadens åser sin huvudstad brinna ner. Dekadens råder även i det svenska samhällsbygget nu, menar krönikören. Foto: Public Domain
Krönika

Jan Blomgren: När dekadensen ersätter skapandet av ett samhälle

Jan Blomgren

Dekadens förknippas ofta enbart med privat (o)moral. Dekadens utmärks bland annat av brist på ansvarstagande, förlust av högre osjälviska värden och infantilisering. Bristen på ansvarstagande har lett fram till den elkris vi just nu genomlider, men även till kommande kriser som ännu inte fått samma uppmärksamhet.


Själva sinnebilden för dekadens torde vara kejsar Nero, känd för att han först satte eld på Rom för att sedan anklaga de kristna för att vara skyldiga, och han ägnade sig åt att spela fiol medan hans huvudstad brann ner. Som så många andra historiska anekdoter kan man på god grund ifrågasätta sanningshalten. Det är helt klart att han inte spelade fiol, eftersom den inte såg dagens ljus förrän över tusen år senare. Historiker har olika uppfattning om i vilken mån Nero deltog i släckningsarbetet, och det förefaller inte troligt att han satte eld på staden, även om flera historiker med Tacitus i spetsen återger att sådana rykten var i omlopp i Rom efteråt. Vad som däremot är oomtvistat är att Nero använde branden som en förevändning att bedriva bestialisk förföljelse av kristna.

Det må vara hur som helst med sanningshalten runt Neros göranden och låtanden, men att bilden fått sådant fäste torde bero på att den illustrerar allmängiltiga teman inom dekadens. I uppslagsverk definieras ofta dekadens med förfall, fördärv, och vägen mot moralisk undergång. Inom konsten läggs ofta tonvikten på det sistnämnda, vilket troligen kan förklaras åtminstone delvis med det bildmässigt tacksamma i att skildra orgier. En djupare förståelse av mekanismerna bakom dekadens kräver dock en lite bredare palett.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024