loadingSittande president Hassan Rohani tillsammans med valsegraren Ebrahim Raisi under en presskonferens efter valet. Foto: Iranian Presidency Office/AP/TT
Sittande president Hassan Rohani tillsammans med valsegraren Ebrahim Raisi under en presskonferens efter valet. Foto: Iranian Presidency Office/AP/TT
Utrikes

Iransk valsegrare kritiseras av Amnesty

TT-AFP-Reuters

Som förväntat tar den ultrakonservative Ebrahim Raisi över presidentposten i Iran i augusti. Han lovar att kämpa för fattiga och slåss mot korruption – men är samtidigt under amerikanska sanktioner för sin påstådda roll i 1988 års massavrättningar av politiska fångar.

Med runt 90 procent av rösterna räknade har den 60-årige Ebrahim Raisi, chef för Irans rättsväsende, enligt iransk statlig tv fått över 60 procents stöd i fredagens val.

"Jag gratulerar folket till deras val. Mitt officiella grattis kommer att komma senare, men vi vet vem som fick tillräckligt många röster i detta val och vem som folket har valt i dag", säger den avgående presidenten Hassan Rohani i ett tv-sänt tal, dock utan att namnge sin efterträdare.

Landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, hyllar valet som en seger över "fiendepropaganda". Rysslands president Vladimir Putin gratulerar enligt landets ambassad i Teheran Raisi till segern, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Ria.

Nära ayatollan

Redan före valdagen talade mycket lite för att någon annan än Ebrahim Raisi skulle ta hem segern. Hans tre utmanare, däribland den tidigare centralbankschefen Abdolnaser Hemmati tillika enda icke-konservativa kandidaten som var kvar sedan flera kandidater hoppat av, har gratulerat sin motståndare till segern.

Raisi tillhör landets religiösa elit och anses stå ayatollan nära. Domaren uppges ha djupt konservativa åsikter i många sociala frågor, däribland kring kvinnors ställning.

Han står dessutom under amerikanska sanktioner för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter – bland annat för sin inblandning i de systematiska avrättningarna av tusentals politiska fångar i landet 1988, något som Raisi upprepade gånger förnekat. Under perioden tjänstgjorde Raisi som regimens biträdande åklagare.

Ekonomiska löften

Efter valsegern uppmanar Amnesty International till en utredning om den tillträdande presidentens påstådda brott mot mänskliga rättigheter.

"Att Ebrahim Raisi stigit till presidentposten i stället för att utredas för brott mot mänskliga rättigheter, mord, försvinnanden och tortyr är en grym påminnelse om att straffrihet härskar enväldigt i Iran", säger organisationen i ett uttalande.

Själv framställer sig Ebrahim Raisi som en pliktskyldig korruptionskämpe som slåss för de fattiga. Han tar över presidentposten under en kritisk tidpunkt för Iran, inte minst ekonomiskt. Det havererade kärnenergiavtalet och de tuffa amerikanska sanktionerna har lett till skenande inflation och ökad arbetslöshet i landet, och ekonomins återuppbyggnad har varit i fokus inför valet. Raisi har bland annat lovat att bygga miljoner lägenheter för låginkomstfamiljer, ett löfte som lockat väljare i det ekonomiskt sköra Iran.

Oklart valdeltagande

Raisi står bakom försöken att återuppliva kärnenergiavtalet från 2015 – och nå en överenskommelse för att sätta halt för de amerikanska sanktionerna – för att rädda landets ekonomi. Sedan april pågår indirekta förhandlingar mellan USA och Iran i Wien, med målet att just återuppliva avtalet mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland.

Vallokalerna i Iran stod öppna i 19 timmar på fredagen efter att öppettiderna förlängts. Huruvida det fick någon effekt på valdeltagandet i presidentvalet, där alternativen varit få och entusiasmen för att gå och rösta låg, är fortfarande oklart. Endast sju av närmare 600 presidentkandidater godkändes för att ställa upp i valet.

– Oavsett om jag röstar eller ej så har någon redan valts. De organiserar valen för media, sade butiksägaren Saeed Zareie till nyhetsbyrån AFP under valdagen.

(TT-AFP-Reuters)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Ayatollan har sista ordet

(TT)

Sedan 1979 har Iran en författning som bygger på ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om stat baserade på religiösa grunder, en teokrati. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet och högste ledare sedan 1989 är ayatolla Ali Khamenei.

Det finns folkvalda politiska organ även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening. Inför allmänna val får det mäktiga väktarrådet underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller renläriga.

Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. För seger i första valomgången krävs minst 50 procent av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna den 25 juni.

Presidenten kan väljas om en gång men måste sedan avstå minst en mandatperiod. Den nuvarande presidenten Hassan Rohani har suttit i två mandatperioder i rad och lämnar sin post i augusti.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat", utropades. 1980–1988 befann sig Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.

Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.

Källa: Landguiden/UI, AFP

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingSittande president Hassan Rohani tillsammans med valsegraren Ebrahim Raisi under en presskonferens efter valet. Foto: Iranian Presidency Office/AP/TT
Sittande president Hassan Rohani tillsammans med valsegraren Ebrahim Raisi under en presskonferens efter valet. Foto: Iranian Presidency Office/AP/TT
Utrikes

Iransk valsegrare kritiseras av Amnesty

TT-AFP-Reuters

Som förväntat tar den ultrakonservative Ebrahim Raisi över presidentposten i Iran i augusti. Han lovar att kämpa för fattiga och slåss mot korruption – men är samtidigt under amerikanska sanktioner för sin påstådda roll i 1988 års massavrättningar av politiska fångar.

Med runt 90 procent av rösterna räknade har den 60-årige Ebrahim Raisi, chef för Irans rättsväsende, enligt iransk statlig tv fått över 60 procents stöd i fredagens val.

"Jag gratulerar folket till deras val. Mitt officiella grattis kommer att komma senare, men vi vet vem som fick tillräckligt många röster i detta val och vem som folket har valt i dag", säger den avgående presidenten Hassan Rohani i ett tv-sänt tal, dock utan att namnge sin efterträdare.

Landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, hyllar valet som en seger över "fiendepropaganda". Rysslands president Vladimir Putin gratulerar enligt landets ambassad i Teheran Raisi till segern, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Ria.

Nära ayatollan

Redan före valdagen talade mycket lite för att någon annan än Ebrahim Raisi skulle ta hem segern. Hans tre utmanare, däribland den tidigare centralbankschefen Abdolnaser Hemmati tillika enda icke-konservativa kandidaten som var kvar sedan flera kandidater hoppat av, har gratulerat sin motståndare till segern.

Raisi tillhör landets religiösa elit och anses stå ayatollan nära. Domaren uppges ha djupt konservativa åsikter i många sociala frågor, däribland kring kvinnors ställning.

Han står dessutom under amerikanska sanktioner för påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter – bland annat för sin inblandning i de systematiska avrättningarna av tusentals politiska fångar i landet 1988, något som Raisi upprepade gånger förnekat. Under perioden tjänstgjorde Raisi som regimens biträdande åklagare.

Ekonomiska löften

Efter valsegern uppmanar Amnesty International till en utredning om den tillträdande presidentens påstådda brott mot mänskliga rättigheter.

"Att Ebrahim Raisi stigit till presidentposten i stället för att utredas för brott mot mänskliga rättigheter, mord, försvinnanden och tortyr är en grym påminnelse om att straffrihet härskar enväldigt i Iran", säger organisationen i ett uttalande.

Själv framställer sig Ebrahim Raisi som en pliktskyldig korruptionskämpe som slåss för de fattiga. Han tar över presidentposten under en kritisk tidpunkt för Iran, inte minst ekonomiskt. Det havererade kärnenergiavtalet och de tuffa amerikanska sanktionerna har lett till skenande inflation och ökad arbetslöshet i landet, och ekonomins återuppbyggnad har varit i fokus inför valet. Raisi har bland annat lovat att bygga miljoner lägenheter för låginkomstfamiljer, ett löfte som lockat väljare i det ekonomiskt sköra Iran.

Oklart valdeltagande

Raisi står bakom försöken att återuppliva kärnenergiavtalet från 2015 – och nå en överenskommelse för att sätta halt för de amerikanska sanktionerna – för att rädda landets ekonomi. Sedan april pågår indirekta förhandlingar mellan USA och Iran i Wien, med målet att just återuppliva avtalet mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd samt Tyskland.

Vallokalerna i Iran stod öppna i 19 timmar på fredagen efter att öppettiderna förlängts. Huruvida det fick någon effekt på valdeltagandet i presidentvalet, där alternativen varit få och entusiasmen för att gå och rösta låg, är fortfarande oklart. Endast sju av närmare 600 presidentkandidater godkändes för att ställa upp i valet.

– Oavsett om jag röstar eller ej så har någon redan valts. De organiserar valen för media, sade butiksägaren Saeed Zareie till nyhetsbyrån AFP under valdagen.

(TT-AFP-Reuters)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

Ayatollan har sista ordet

(TT)

Sedan 1979 har Iran en författning som bygger på ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om stat baserade på religiösa grunder, en teokrati. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet och högste ledare sedan 1989 är ayatolla Ali Khamenei.

Det finns folkvalda politiska organ även om Iran inte har demokratiska val i västerländsk mening. Inför allmänna val får det mäktiga väktarrådet underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller renläriga.

Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. För seger i första valomgången krävs minst 50 procent av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna den 25 juni.

Presidenten kan väljas om en gång men måste sedan avstå minst en mandatperiod. Den nuvarande presidenten Hassan Rohani har suttit i två mandatperioder i rad och lämnar sin post i augusti.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat", utropades. 1980–1988 befann sig Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.

Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.

Källa: Landguiden/UI, AFP

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024