(TT)

Venezuelas hårdföre vänsterledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti PSUV för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny lagstiftande församling som också fick befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas till maj 2018 och där utropades han som segrare. Deltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av stora delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Den 23 januari 2019 utropade sig talmannen i den ursprungliga nationalförsamlingen, Juan Guaidó, till landets interimspresident med hänvisning till att Maduros presidentmandat inte kunde anses vara legitimt.

Guaidó erkändes omgående av USA och inom några veckor hade över 50 länder erkänt honom som landets legitime ledare.

Maduro beskriver Guaidó som en USA-kontrollerad marionett och hans anspråk som en kupp. Maduro har ekonomiskt kunnat luta sig mot Ryssland och Kina.

En FN-rapport i början av juli visade att väpnade grupper lojala med Maduros regering dödat nästan 7 000 personer mellan januari 2018 och maj 2019.

Fyra miljoner människor, över en tiondel av Venezuelas befolkning, beräknas ha flytt landet som länge härjats av en djup ekonomisk kris.

Medlingsförsök mellan de venezuelanska parterna har hittills inte burit någon frukt.

Källa: Landguiden/UI