Sveriges lantbrukare kan ansöka om nära 1,1 miljarder kronor som avsatts i krisstöd med anledning av torkan i fjol.
Men nu är det bråttom, för ansökningstiden går ut på måndag – och bara fyra av tio av dem som har rätt till stöd har ansökt.
– Vi tycker att det är lite lågt, onekligen. Vi är väldigt måna om att de som har rätt att söka verkligen söker och uppmanar dem till det, säger Niclas Purfürst, sektionschef på Jordbruksverket, till TT.
Sedan tidigare var det bestämt att 730 miljoner kronor ska fördelas bland svenska lantbrukare i ett kombinerat areal- och djurstöd för att kompensera för effekterna av torkan. I vårändringsbudgeten lade regeringen sedan till ytterligare 350 miljoner, så nu ligger nästan 1,1 miljarder kronor i potten. Dessutom ska 30 miljoner kronor delas ut för utvecklingsprojekt för trädgårdsnäringen.
Möjligheten att ansöka om krisstödet öppnade den 15 april – efter fjolårets många rapporter om foderbrist, nödslakt, skrumpnade skördar och mycket branta fall för lantbrukets nettoinkomster.
Fyra av tio
Men fram till och med den 13 maj har bara cirka 18 000 personer ansökt – att jämföra med de cirka 45 000 lantbrukare som Jordbruksverket beräknar har rätt till stödet.
– Vi har ingen bra förklaring egentligen till att så få har sökt, men vi går ut och informerar om möjligheten, säger Niclas Purfürst.
Han säger att Jordbruksverket har stött på Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och de stora konsultbolag som hjälper lantbrukare ansöka om att målsnöret närmar sig.
Klirr i kassan
Enligt Purfürst är det inte aktuellt att förlänga ansökningstiden. Men för dem som verkligen har ansökt kan det bli mera klirr i kassan om de övriga fortsätter att ligga på sofflocket, säger Purfürst.
– För dem som sökt kan ersättningsnivån bli högre, eftersom totalsumman man ska dela på är densamma.
Purfürst påpekar att en del av de företag som har rätt att söka är mindre, hobbybetonade lantbruk som sannolikt inte står och faller med krisstödet. Men även med det i beaktande är det få som ansökt.
En annan förklaring kan vara att lantbrukarna tror att det är en krånglig ansökningsprocess – men det är det inte, säger Purfürst.
– I det här fallet är det väldigt enkelt.
LRF: Bråda dagar
För dem med arealbaserad produktion av grödor, nötköttsproduktion, får- och getproduktion kräver ansökan bara några klick i e-tjänsten, enligt Jordbruksverket. Därefter hämtar verket uppgifter från de så kallade SAM-ansökningarna 2018 samt från får- och geträkningen i december 2018. De som ska söka krisstöd för gris eller fjäderfä behöver i sin tur ange det genomsnittliga antalet djur de haft i fjol i ansökan.
Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF, tror att den rimliga förklaringen till de relativt få ansökningarna är att det är bråda dagar just nu med vårbruket.
– Men det är oroväckande lågt antal sökande så här sent, säger Lundkvist till TT.
– Vi får hoppas att de tar tag i det här nu på slutet, för de här pengarna behövs verkligen i lantbrukets ekonomi, fortsätter han.
(Tomas Bengtsson/TT)
