loadingRiksdagens justitieutskott vill att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att tillåta polisen att använda hemlig dataavläsning, till exempel att ta sig in i brottsmisstänktas datorer, vid grova brott. Foto: Gustav Sjöholm/TT
Riksdagens justitieutskott vill att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att tillåta polisen att använda hemlig dataavläsning, till exempel att ta sig in i brottsmisstänktas datorer, vid grova brott. Foto: Gustav Sjöholm/TT
Inrikes

Hemlig dataavläsning snart klubbad

Epoch Times

Riksdagen bör säga ja till regeringens förslag om att polisen ska få använda hemlig dataavläsning för att bekämpa brott. Det föreslår en majoritet i justitieutskottet.

Möjligheten att ta sig in i brottsmisstänktas datorer och mobiltelefoner ser polisen som ett nytt och eftertraktat verktyg. Det kallas vanligen för att hacka dem, för att kunna ta del av krypterad information. Det kan handla om att installera spionprogram, komma åt filer och bilder och lösenord.

Det liknas vid hemlig avlyssning och hemlig kameraövervakning.

Men det är inte okontroversiellt och anses av en del kritiker skära för djupt i den personliga integriteten.

Fyra partier har reservationer mot regeringens förslag. Vänsterpartiet vill att riksdagen ska säga nej till förslaget i sin helhet, av hänsyn till den personliga integriteten.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser att kraven för att få använda sig av hemlig dataavläsning är för stränga.

Den nya lagen är tidsbegränsad till fem år. Om riksdagen som väntat röstar ja till utskottets betänkande ska lagen börja gälla den 1 april i år.

Lagrådets bedömning är att förslaget är långtgående, men motivet för det "tillräckligt för att motivera att hemlig dataavläsning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel". Lagrådet vill också se en ordentlig utvärdering innan lagen förlängs eller permanentas.

(Lars Larsson/TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingRiksdagens justitieutskott vill att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att tillåta polisen att använda hemlig dataavläsning, till exempel att ta sig in i brottsmisstänktas datorer, vid grova brott. Foto: Gustav Sjöholm/TT
Riksdagens justitieutskott vill att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att tillåta polisen att använda hemlig dataavläsning, till exempel att ta sig in i brottsmisstänktas datorer, vid grova brott. Foto: Gustav Sjöholm/TT
Inrikes

Hemlig dataavläsning snart klubbad

Epoch Times

Riksdagen bör säga ja till regeringens förslag om att polisen ska få använda hemlig dataavläsning för att bekämpa brott. Det föreslår en majoritet i justitieutskottet.

Möjligheten att ta sig in i brottsmisstänktas datorer och mobiltelefoner ser polisen som ett nytt och eftertraktat verktyg. Det kallas vanligen för att hacka dem, för att kunna ta del av krypterad information. Det kan handla om att installera spionprogram, komma åt filer och bilder och lösenord.

Det liknas vid hemlig avlyssning och hemlig kameraövervakning.

Men det är inte okontroversiellt och anses av en del kritiker skära för djupt i den personliga integriteten.

Fyra partier har reservationer mot regeringens förslag. Vänsterpartiet vill att riksdagen ska säga nej till förslaget i sin helhet, av hänsyn till den personliga integriteten.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna anser att kraven för att få använda sig av hemlig dataavläsning är för stränga.

Den nya lagen är tidsbegränsad till fem år. Om riksdagen som väntat röstar ja till utskottets betänkande ska lagen börja gälla den 1 april i år.

Lagrådets bedömning är att förslaget är långtgående, men motivet för det "tillräckligt för att motivera att hemlig dataavläsning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel". Lagrådet vill också se en ordentlig utvärdering innan lagen förlängs eller permanentas.

(Lars Larsson/TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024