loadingRegeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén (tv) överlämnar en rad förslag på hur brottslighet riktad mot välfärdssystemen ska stoppas. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) räknar med att kunna lägga fram lagförslag nästa vår. Foto: Noella Johansson/TT
Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén (tv) överlämnar en rad förslag på hur brottslighet riktad mot välfärdssystemen ska stoppas. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) räknar med att kunna lägga fram lagförslag nästa vår. Foto: Noella Johansson/TT
Inrikes

Grov brottslighet hotar välfärdssystem

Epoch Times

Regeringens utredare varnar för att organiserad brottslighet hotar välfärdssystemen. Det går snabbt att komma över mycket pengar, och risken att upptäckas är låg.

– Vi ser på ett tydligt sätt att den kvalificerade brottsligheten och gängkriminaliteten har gjort intåg i välfärdssektorn, säger utredaren Lars Erik Lövdén.

Utredningen har gått igenom 7 350 anmälningar om brott mot bidrags- och ersättningssystem de senaste åren. Bara de brottsanmälningarna omfattar 600 miljoner kronor, varav 500 miljoner betecknas som kvalificerade välfärdsbrott.

Fusk för miljarder

Men summorna som den organiserade brottsligheten kommer åt är mycket större än så. Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket har bedömt att det kan handla om 10-20 miljarder årligen.

Lövdén anser att den organiserade brottslighetens hot mot välfärden är något helt annat än enskilda vab-fuskares.

– Den här typen av brottslighet har accentuerats, den har blivit tyngre och mer omfattande, säger han.

Assistanshärva

Inte sällan använder de kriminella sig av företag som brottsverktyg. I en uppmärksammad härva i Södertälje för några år sedan dömdes 34 personer för olika typer av bedrägerier och bidragsbrott, i flera fall med fängelse som straff.

Bedrägerierna uppgick till runt 30 miljoner kronor och handlade om oriktiga utbetalningar av assistansersättningar.

Pengarna gick till ett bolag som stod för assistans till knappt 20 personer. De personerna hade riktiga assistansbehov och var inte misstänkta för brott, men bolaget hade fejkanställda, med påhittade tidrapporter, som fick bidrag för jobb som aldrig utfördes.

Pengarna användes sedan till svarta löner till de anställda som faktiskt utförde jobbet, men också till privat konsumtion.

De fiktiva anställningarna ledde även till oriktiga uppgifter till Försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst, vilket i sin tur ledde till oriktiga utbetalningar av sjuk- och föräldrapenning.

Skärpta straff

Utredningen lägger fram runt 25 lagförslag. Ett av dem är att skärpa maxstraffen för grova bidragsbrott från fyra till sex års fängelse, ett annat att inrätta en egen utredningsenhet på Försäkringskassan för mindre bidragsbrott. Mer komplicerade brott ska utredas av Ekobrottsmyndigheten.

Mycket handlar om att förbättra informationsutbytet mellan olika brottsutsatta myndigheter, främst Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Olika anställningsstöd, som nystartsjobb, är särskilt attraktiva för de kriminella.

– Det har varit alldeles för lätt att vara bidragsbrottsling, säger justitieminister Morgan Johansson (S), som räknar med att kunna lägga fram flera lagförslag nästa vår.

– Vi ser en annan karaktär på brotten i dag, med mer kopplingar till den organiserade brottsligheten än vad många kanske kan föreställa sig.

Utredningen pekar även på stora problem med falska identiteter. En och samma person kan ha fem identiteter i folkbokföringen och Lövdén välkomnar att regeringen redan aviserat en utredning om att id-handlingar ska utfärdas av en myndighet.

(TT)

Utredningens förslag

En ny enhet för utredning av bidragsbrott inrättas hos Försäkringskassan.

Mål om brott mot bidragsbrottslagen ska handläggas vid Ekobrottsmyndigheten.

En samordnad statlig utbetalning av bidrag och ersättningar bör utredas.

Färre utfärdare av id-handlingar. Koncentrera ansvaret till en myndighet.

Skärp rutinerna vid utlämnande av körkort.

Utöka myndigheternas möjligheter till informationsutbyte.

Skatteverket ska kunna göra hembesök för att kontrollera att folkbokföringen stämmer.

Inför ett folkbokföringsbrott.

Lönegarantier ska utbetalas av Skatteverket, inte av länsstyrelserna.

Bättre möjligheter för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att inhämta uppgifter om företag.

Skärpt maxstraff för grovt bidragsbrott från fyra till sex års fängelse.

Bidragsbrottslagen utvidgas till att också omfatta företag och andra juridiska personer.

Betalning för arbete med rot- och rutavdrag ska göras med spårbart betalningsmedel.

Detsamma gäller för vissa stöd som utbetalas av Arbetsförmedlingen.

Källa: SOU 2017:37

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingRegeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén (tv) överlämnar en rad förslag på hur brottslighet riktad mot välfärdssystemen ska stoppas. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) räknar med att kunna lägga fram lagförslag nästa vår. Foto: Noella Johansson/TT
Regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lövdén (tv) överlämnar en rad förslag på hur brottslighet riktad mot välfärdssystemen ska stoppas. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) räknar med att kunna lägga fram lagförslag nästa vår. Foto: Noella Johansson/TT
Inrikes

Grov brottslighet hotar välfärdssystem

Epoch Times

Regeringens utredare varnar för att organiserad brottslighet hotar välfärdssystemen. Det går snabbt att komma över mycket pengar, och risken att upptäckas är låg.

– Vi ser på ett tydligt sätt att den kvalificerade brottsligheten och gängkriminaliteten har gjort intåg i välfärdssektorn, säger utredaren Lars Erik Lövdén.

Utredningen har gått igenom 7 350 anmälningar om brott mot bidrags- och ersättningssystem de senaste åren. Bara de brottsanmälningarna omfattar 600 miljoner kronor, varav 500 miljoner betecknas som kvalificerade välfärdsbrott.

Fusk för miljarder

Men summorna som den organiserade brottsligheten kommer åt är mycket större än så. Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket har bedömt att det kan handla om 10-20 miljarder årligen.

Lövdén anser att den organiserade brottslighetens hot mot välfärden är något helt annat än enskilda vab-fuskares.

– Den här typen av brottslighet har accentuerats, den har blivit tyngre och mer omfattande, säger han.

Assistanshärva

Inte sällan använder de kriminella sig av företag som brottsverktyg. I en uppmärksammad härva i Södertälje för några år sedan dömdes 34 personer för olika typer av bedrägerier och bidragsbrott, i flera fall med fängelse som straff.

Bedrägerierna uppgick till runt 30 miljoner kronor och handlade om oriktiga utbetalningar av assistansersättningar.

Pengarna gick till ett bolag som stod för assistans till knappt 20 personer. De personerna hade riktiga assistansbehov och var inte misstänkta för brott, men bolaget hade fejkanställda, med påhittade tidrapporter, som fick bidrag för jobb som aldrig utfördes.

Pengarna användes sedan till svarta löner till de anställda som faktiskt utförde jobbet, men också till privat konsumtion.

De fiktiva anställningarna ledde även till oriktiga uppgifter till Försäkringskassan om sjukpenninggrundande inkomst, vilket i sin tur ledde till oriktiga utbetalningar av sjuk- och föräldrapenning.

Skärpta straff

Utredningen lägger fram runt 25 lagförslag. Ett av dem är att skärpa maxstraffen för grova bidragsbrott från fyra till sex års fängelse, ett annat att inrätta en egen utredningsenhet på Försäkringskassan för mindre bidragsbrott. Mer komplicerade brott ska utredas av Ekobrottsmyndigheten.

Mycket handlar om att förbättra informationsutbytet mellan olika brottsutsatta myndigheter, främst Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Olika anställningsstöd, som nystartsjobb, är särskilt attraktiva för de kriminella.

– Det har varit alldeles för lätt att vara bidragsbrottsling, säger justitieminister Morgan Johansson (S), som räknar med att kunna lägga fram flera lagförslag nästa vår.

– Vi ser en annan karaktär på brotten i dag, med mer kopplingar till den organiserade brottsligheten än vad många kanske kan föreställa sig.

Utredningen pekar även på stora problem med falska identiteter. En och samma person kan ha fem identiteter i folkbokföringen och Lövdén välkomnar att regeringen redan aviserat en utredning om att id-handlingar ska utfärdas av en myndighet.

(TT)

Utredningens förslag

En ny enhet för utredning av bidragsbrott inrättas hos Försäkringskassan.

Mål om brott mot bidragsbrottslagen ska handläggas vid Ekobrottsmyndigheten.

En samordnad statlig utbetalning av bidrag och ersättningar bör utredas.

Färre utfärdare av id-handlingar. Koncentrera ansvaret till en myndighet.

Skärp rutinerna vid utlämnande av körkort.

Utöka myndigheternas möjligheter till informationsutbyte.

Skatteverket ska kunna göra hembesök för att kontrollera att folkbokföringen stämmer.

Inför ett folkbokföringsbrott.

Lönegarantier ska utbetalas av Skatteverket, inte av länsstyrelserna.

Bättre möjligheter för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att inhämta uppgifter om företag.

Skärpt maxstraff för grovt bidragsbrott från fyra till sex års fängelse.

Bidragsbrottslagen utvidgas till att också omfatta företag och andra juridiska personer.

Betalning för arbete med rot- och rutavdrag ska göras med spårbart betalningsmedel.

Detsamma gäller för vissa stöd som utbetalas av Arbetsförmedlingen.

Källa: SOU 2017:37

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024