Granskning: Högpresterande elever behöver mer stöd

Skolinspektionens granskning visar att skolans organisation kan bli bättre på att stödja lärarna att stimulera och utmana de elever som har lätt för att lära. Foto: Jens Schlueter/AFP via Getty Images


Skolinspektionen menar att många elever som har lätt för att lära och ligger långt fram i sin kunskapsutveckling inte får den stimulans och utmaning de behöver. Skolan är i allmänhet mer fokuserad på att stötta elever som har det svårt, och brister i sitt uppdrag att säkerställa de högpresterande elevernas behov.   

Skolinspektionen har kvalitetsgranskat 29 grundskolors arbete med att säkerställa att högpresterande elever i årskurs 4 får så utmanande och stimulerande uppgifter att de behåller intresset för skolarbetet och viljan att fortsätta utvecklas.

Granskningen visar att hela 24 av 29 av de granskade skolorna behöver utveckla sin undervisning för att ge dessa elever möjlighet att stimuleras och utvecklas kunskapsmässigt utifrån deras förutsättningar.

– Om skolan inte lyckas främja elevernas lust att lära i de tidigare årskurserna kan följderna bli stora. En understimulerad elev riskerar att bli störande i klassrummet. Bristande stimulans kan också leda till passivitet hos elever, vilket i förlängningen kan leda till att elever misslyckas i skolan, säger Ulrika Rosengren utredare på Skolinspektionen.

Elever som har lätt för att nå målen i skolan får inte alls samma uppmärksamhet som de elever som riskerar att inte uppnå målen. Det gör att de här eleverna upplever undervisningen enformig och tråkig, vilket kan leda till att de blir passiva eller störande i klassrummet. 

Enligt Skolinspektionen behöver nästan alla granskade skolor utveckla sitt arbete för att bättre kunna möta de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. De flesta skolorna har fokus på elever som har det svårt i skolan och som riskerar att inte nå målen. De saknar strategier för att utveckla en stimulerande och utmanande undervisning för elever som har lätt för att lära.

Rapporten visar att lärare och elevhälsoteamen på skolorna är ovana både att identifiera, prata om och anpassa undervisningen till de elever som ligger långt fram.

Den här granskningen har flera gemensamma drag med Skolinspektionens tidigare granskning av undervisningen av högpresterande elever i gymnasieskolan år 2018. I båda granskningarna framkommer att även om enskilda lärare lyckas väl i sitt arbete i klassrummet så är stödet svagt från skolans övergripande organisation.

– I granskningen har vi mött både lärare och elevhälsoteam som berättar att de har elever som sannolikt skulle kunna prestera på hög nivå om de fick rätt stimulans och utmaningar, men nu utreds eleverna i stället för att de inte presterar i skolarbetet, vilket är bekymmersamt, säger Ulrika Rosengren.