(TT)

Aung San Suu Kyi föddes 1945 i Rangoon, som dotter till självständighetskämpen general Aung San.

Burmeser brukar inte ha efternamn. Aung San Suu Kyis namn är hopfogat av pappans, samt delar av mammans (Kyi) och farmoderns (Suu). I hemlandet kallas hon oftast "daw Suu", där daw är en hederstitel.

Hon bodde utomlands från 15-årsåldern, och studerade bland annat vid universitetet i Oxford.

1988 återvände hon till Myanmar, gav sig in i politiken och krävde demokratiska reformer i det militärstyrda landet. Suu Kyi var med och grundade partiet NLD, som 1990 vann en jordskredsseger i valet men hindrades av militären från att ta över makten.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris för sin fredliga kamp för demokrati.

Suu Kyi satt i 15 år i husarrest under tre perioder mellan 1989 och 2010.

Valet 2015 betecknas som landets första demokratiska och resulterade i en klar seger för NLD. Då Aung San Suu Kyi har barn med brittiskt medborgarskap fick hon enligt grundlagen inte bli president, och posten gavs till hennes bundsförvant Htin Kyaw. I praktiken ledde Suu Kyi landet.

Suu Kyi har under sin tid vid makten kritiserats för att ignorera förföljelserna av den muslimska minoriteten rohingya.

I valet 2020 vann NLD åter stort. Tre månader senare, i februari 2021, genomförde militären en statskupp och Aung San Suu Kyi och Win Myint, president sedan 2018, greps och sattes i husarrest.

Källor: AP, Ritzau, ne.se.