loading




Emma Karlsson och Jessica Englundh trivs med officersutbildningen på Karlbergs slott i Stockholm. Som kvinnor är de i minoritet på skolan. Foto: Henrik Montgomery/TT
Emma Karlsson och Jessica Englundh trivs med officersutbildningen på Karlbergs slott i Stockholm. Som kvinnor är de i minoritet på skolan. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Försvarets stora utmaning - locka kvinnor

Epoch Times

Värnplikten återinförs för att Sverige ska få tillräckligt med soldater. Men det finns en utmaning kvar - det är för få kvinnor som blir militärer, anser myndigheten.

- Man måste få fler att våga söka, säger Emma Karlsson, som utbildar sig till officer.

I dag består den grundläggande militära utbildningen av 13 procent kvinnor. Det är alldeles för lite, enligt Försvarsmakten som vill locka fler till yrket.

- Vi har en ärlig vilja att förändra det och skapa en organisation som speglar samhället i stort, säger Robert Forss, Försvarsmaktens marknadschef.

Enligt honom finns det flera utmaningar.

- Vi har mycket i våra strukturer som normalt associeras med män och manlighet, det är något vi jobbar stenhårt med att bryta upp, säger han.

Samhälle i miniatyr

Det handlar inte om att ge en skev bild av yrket utan snarare om att visa upp den bredd som finns inom myndigheten.

- Vi är ett samhälle i miniatyr och har alla sorters yrken. Oavsett om du är intresserad av matlagning eller meteorologi så finns de möjligheterna inom Försvarsmakten, säger Robert Forss.

Myndigheten sysslar inte med någon kvinnospecifik kommunikation men försöker att synas på ett sätt som kan locka tjejer till yrket.

- Vi vet att ju starkare vi visar upp uniform, kamouflage eller stridsliknande situationer, ju mindre tilltalade känner sig kvinnor. Där gör vi aktiva val och försöker lyfta fram den mänskliga aspekten. Yrket är inte vapnen utan människorna, säger Robert Forss.

Tankesättet hänger kvar

På Karlbergs slott i Solna har det utbildats militärer sedan 1792. I dag studerar cirka 300 elever vid Militärhögskolan (MHS) där.

Emma Karlsson och Jessica Englundh hoppade på officersutbildning vid MHS i höstas efter att först genomfört en grundläggande militär utbildning (GMU).

Som kvinnor är de i minoritet i klassen, av de 131 blivande officerarna är bara 20 tjejer. Att utbildningen och Försvarsmakten generellt är såpass mansdominerad tror de beror på den klassiska bilden av yrket.

- Förr var det ju killar som gjorde värnplikten och jag tror det är ett tankesätt som hängt kvar, säger Emma Karlsson.

Emma Karlsson och Jessica Englundh tror att det är den traditionella bilden av Försvarsmakten som gör att få kvinnor söker sig till militäryrket. Foto: Henrik Montgomery/TT

Aldrig helt jämställt

De två kadetterna tror att det är oron över att inte klara den fysiska biten som är den främsta anledningen till att få kvinnor söker sig till Försvarsmakten.

- Det är många som säger till mig att "shit måste man raka av sig håret" eller "det där skulle jag aldrig klara". Men man får inte skrämmas. Provar man inte så vet man inte, säger Emma Karlsson.

Försvarsmakten siktar på att myndigheten i framtiden ska bestå av 30 procent kvinnor, att jämföra med dagens 17 procent. Men Jessica Englundh tror inte att det kommer gå att nå en helt jämn fördelning.

- Jag tror att yrket generellt lockar fler män. Det är bra med strävan efter en jämnare fördelning men på vissa positioner blir det svårt. Det är likadant med andra yrken som lockar ett visst kön, säger hon.

Lumpens fel

Enligt Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, är det främst den gamla värnpliktens fel att jämställdheten i Försvarsmakten ser ut som den gör.

- Det var stället där pojkar blir män. Det tror jag inte är en lockande karriär för kvinnor, säger han.

För att nå en mer jämställd organisation tror han att kulturen behöver förändras.

- Då måste man förändra organisationskulturen så att man blir en attraktivare arbetsgivare för kvinnor. Där de inte upplever att det finns några glastak, säger Robert Egnell.

(TT)

Värnplikt

Av de 13 000 som gör de fysiska och psykiska testerna vid mönstring tas 4 000 ut för värnpliktsutbildning 2018. Samma antal gäller för 2019. Hittills har försvaret bara lyckats locka omkring 2 500 till dagens frivilliga militära grundutbildning årligen.
Värnplikten blir också för första gången könsneutral.
Antalet som behöver kallas in till värnplikt kan öka på sikt beroende på säkerhetsläget. Från 2023 kan det komma att behövas 8 000. Det är dock långt ifrån det antal som ryckte in under det kalla krigets dagar. På mitten av 90-talet låg antalet värnpliktiga fortfarande på över 30 000.
Källa: Försvarsmakten
Fakta: Kvinnor i Försvarsmakten
Kvinnor har funnits i Försvarsmakten sedan början av 1900-talet inom frivilligorganisationer som Blå Stjärnan och Lottorna. Först 1980 kunde kvinnor söka vissa tjänster och utbildningar i det militära. Året därpå beslutade riksdagen att både kvinnor och män ska kunna rekryteras till befälsyrken inom alla försvarsgrenar.
Kvinnor fick formellt inträde till alla delar av Försvarsmakten 1989, men fram till 1994 krävdes att kvinnor avsåg att göra officersutbildningen för att överhuvudtaget få göra värnplikt.
Av Försvarsmaktens personal är i dag ungefär 13 procent kvinnor, men bland officerare och specialistofficerare är nivån dryga 5 procent och bland gruppbefäl, soldater och sjömän cirka 12 procent. Andelen kvinnor bland de civilt anställda i Försvarsmakten är i dag 38 procent.
Källa: Försvarsmakten

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading




Emma Karlsson och Jessica Englundh trivs med officersutbildningen på Karlbergs slott i Stockholm. Som kvinnor är de i minoritet på skolan. Foto: Henrik Montgomery/TT
Emma Karlsson och Jessica Englundh trivs med officersutbildningen på Karlbergs slott i Stockholm. Som kvinnor är de i minoritet på skolan. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Försvarets stora utmaning - locka kvinnor

Epoch Times

Värnplikten återinförs för att Sverige ska få tillräckligt med soldater. Men det finns en utmaning kvar - det är för få kvinnor som blir militärer, anser myndigheten.

- Man måste få fler att våga söka, säger Emma Karlsson, som utbildar sig till officer.

I dag består den grundläggande militära utbildningen av 13 procent kvinnor. Det är alldeles för lite, enligt Försvarsmakten som vill locka fler till yrket.

- Vi har en ärlig vilja att förändra det och skapa en organisation som speglar samhället i stort, säger Robert Forss, Försvarsmaktens marknadschef.

Enligt honom finns det flera utmaningar.

- Vi har mycket i våra strukturer som normalt associeras med män och manlighet, det är något vi jobbar stenhårt med att bryta upp, säger han.

Samhälle i miniatyr

Det handlar inte om att ge en skev bild av yrket utan snarare om att visa upp den bredd som finns inom myndigheten.

- Vi är ett samhälle i miniatyr och har alla sorters yrken. Oavsett om du är intresserad av matlagning eller meteorologi så finns de möjligheterna inom Försvarsmakten, säger Robert Forss.

Myndigheten sysslar inte med någon kvinnospecifik kommunikation men försöker att synas på ett sätt som kan locka tjejer till yrket.

- Vi vet att ju starkare vi visar upp uniform, kamouflage eller stridsliknande situationer, ju mindre tilltalade känner sig kvinnor. Där gör vi aktiva val och försöker lyfta fram den mänskliga aspekten. Yrket är inte vapnen utan människorna, säger Robert Forss.

Tankesättet hänger kvar

På Karlbergs slott i Solna har det utbildats militärer sedan 1792. I dag studerar cirka 300 elever vid Militärhögskolan (MHS) där.

Emma Karlsson och Jessica Englundh hoppade på officersutbildning vid MHS i höstas efter att först genomfört en grundläggande militär utbildning (GMU).

Som kvinnor är de i minoritet i klassen, av de 131 blivande officerarna är bara 20 tjejer. Att utbildningen och Försvarsmakten generellt är såpass mansdominerad tror de beror på den klassiska bilden av yrket.

- Förr var det ju killar som gjorde värnplikten och jag tror det är ett tankesätt som hängt kvar, säger Emma Karlsson.

Emma Karlsson och Jessica Englundh tror att det är den traditionella bilden av Försvarsmakten som gör att få kvinnor söker sig till militäryrket. Foto: Henrik Montgomery/TT

Aldrig helt jämställt

De två kadetterna tror att det är oron över att inte klara den fysiska biten som är den främsta anledningen till att få kvinnor söker sig till Försvarsmakten.

- Det är många som säger till mig att "shit måste man raka av sig håret" eller "det där skulle jag aldrig klara". Men man får inte skrämmas. Provar man inte så vet man inte, säger Emma Karlsson.

Försvarsmakten siktar på att myndigheten i framtiden ska bestå av 30 procent kvinnor, att jämföra med dagens 17 procent. Men Jessica Englundh tror inte att det kommer gå att nå en helt jämn fördelning.

- Jag tror att yrket generellt lockar fler män. Det är bra med strävan efter en jämnare fördelning men på vissa positioner blir det svårt. Det är likadant med andra yrken som lockar ett visst kön, säger hon.

Lumpens fel

Enligt Robert Egnell, professor vid Försvarshögskolan, är det främst den gamla värnpliktens fel att jämställdheten i Försvarsmakten ser ut som den gör.

- Det var stället där pojkar blir män. Det tror jag inte är en lockande karriär för kvinnor, säger han.

För att nå en mer jämställd organisation tror han att kulturen behöver förändras.

- Då måste man förändra organisationskulturen så att man blir en attraktivare arbetsgivare för kvinnor. Där de inte upplever att det finns några glastak, säger Robert Egnell.

(TT)

Värnplikt

Av de 13 000 som gör de fysiska och psykiska testerna vid mönstring tas 4 000 ut för värnpliktsutbildning 2018. Samma antal gäller för 2019. Hittills har försvaret bara lyckats locka omkring 2 500 till dagens frivilliga militära grundutbildning årligen.
Värnplikten blir också för första gången könsneutral.
Antalet som behöver kallas in till värnplikt kan öka på sikt beroende på säkerhetsläget. Från 2023 kan det komma att behövas 8 000. Det är dock långt ifrån det antal som ryckte in under det kalla krigets dagar. På mitten av 90-talet låg antalet värnpliktiga fortfarande på över 30 000.
Källa: Försvarsmakten
Fakta: Kvinnor i Försvarsmakten
Kvinnor har funnits i Försvarsmakten sedan början av 1900-talet inom frivilligorganisationer som Blå Stjärnan och Lottorna. Först 1980 kunde kvinnor söka vissa tjänster och utbildningar i det militära. Året därpå beslutade riksdagen att både kvinnor och män ska kunna rekryteras till befälsyrken inom alla försvarsgrenar.
Kvinnor fick formellt inträde till alla delar av Försvarsmakten 1989, men fram till 1994 krävdes att kvinnor avsåg att göra officersutbildningen för att överhuvudtaget få göra värnplikt.
Av Försvarsmaktens personal är i dag ungefär 13 procent kvinnor, men bland officerare och specialistofficerare är nivån dryga 5 procent och bland gruppbefäl, soldater och sjömän cirka 12 procent. Andelen kvinnor bland de civilt anställda i Försvarsmakten är i dag 38 procent.
Källa: Försvarsmakten

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024