Kung Wen av Zhou (cirka 1152–1056 f.Kr.) hette tidigare Ji Chang och föddes i nuvarande Qishan i Shaanxi-provinsen. Han var son till en hertig i Shangdynastin, och efter faderns död tog Ji Chang över hans position. Han var själv ett dygdemönster och blev en god förebild för hur en härskare skulle vara.
Varje gång en kejsare visat sig svag eller landet utsatts för motstånd och svårigheter under Kinas mångtusenåriga historia, har folk sett tillbaka på hur samhället fungerade under kung Wen av Zhous styre. Det var en tid då det rådde harmoni och välvilja i landet. Det var en tid när bönderna avstod att bråka om mark och ämbetsmän lämnade sina maktpositioner och alla var välvilliga och noga med att uppföra sig anständigt. Kung Wen av Zhou blev ett föredöme för kommande generationer att följa.
Gav bort land för att avskaffa tortyrstraff
Kung Zhou av Shangdynastin var kung Wen av Zhous motsats. Han uppfann tortyrstraffet "kanonbränningsstraffet" Cannon Burning Punishment. Ett fruktansvärt straff där fången tvingades gå på en (oljad) bronscylinder fylld med, och placerad på, glödande kol där det alltid slutade med att han ramlade ner och brändes till döds. Kungens favoritkonkubin Daji var mycket förtjust i att se på när folk torterades på det sättet.
Straffmetoden fyllde folket och de styrande i vasallstaterna (lydrikena) med avsky. Ji Chang (kung Wen) erbjöd kung Zhou landet väster om floden Luo i staten Zhou i utbyte mot att straffmetoden avskaffades. Kung Zhou gick med på det och Ji Chang vann vasallstaternas stöd.
Tvister mellan vasallstaterna löstes
Enligt historieboken Records of the Great Historian (Shiji) – Basic Annals of Zhou, uppstod tvister mellan vasallstaterna Yu och Rui, och de kom på idén att de skulle be Ji Chang att medla i konflikten.
När de två representanterna från Yu och Rui kom fram till staten Zhou och såg hur anspråkslöst och artigt folket där var skämdes de över beteendet i sina egna stater. ”Vi slåss men folket i staten Zhou ser strider som en skam och vanära. Vi skämmer ut oss själva.”
De två representanterna bad varandra om ursäkt och reste därifrån. Folk i andra stater fick höra talas om det här, och alla började vände sig till Ji Chang för att lösa sina tvister.
Vid den här tiden var Ji Chang bara greve av Väst, men hans underlydande uppförde sig så väl under hans styre att de två representanterna för vasallstaterna skämdes över sig själva och bestämde sig för att sluta fred.
Om en ledare sätter ett exempel så kommer det att följas av hans undersåtar. Invånarna i Zhou var vänligt sinnade tack vare Ji Changs inflytande.
Den här händelsen med Ji Changs indirekta medling blev en symbol. Han blev ett föredöme av okränkbarhet, en modell för kungarna i de andra staterna att efterlikna. De såg upp till honom som sin kung och gav honom mandat att störta kung Zhou av Shangdynastin.
Kvarlevorna fick en anständig begravning
Under tiden Ji Chang var greve i Väst gav han order om att bygga en paviljong 30 li från dagens grevskap Hu i Shaanxi-provinsen. När byggnadsarbetarna grävde för att anlägga en damm upptäckte de en mängd skelettdelar i marken.
Chefen för bygget rapporterade fyndet till Ji Chang som gav order om att skelettdelarna skulle ges en riktig begravning. Men chefen tyckte att eftersom tiden gjort det omöjligt att identifiera skelettdelarna så var ingen ansvarig för dem.
Då svarade Ji Chang: ”Jag är härskare i den här staten och de här skelettdelarna hittades i min stat. Det gör att jag är ansvarig för dem.” Därefter gav han order om att de skulle ges en anständig begravning.
Alla blev djupt berörda av Ji Changs omtänksamhet och utlovade sin lojalitet till honom. ”Greven av Zhou är dygdig! Han ger till och med de döda sin välsignelse och beskydd”.
Broderlig tillgivenhet
Kejsare Taizu (härskare 960–976) som tidigare hette Zhao Kuangyin, var grundare och förste kejsare i Songdynastin. Hans yngre bror Zhao Kuanyi blev kejsare Taizong (härskare 976–997), och den andre kejsaren i Songdynastin.
I boken The History of Song – the Reign of Taizu, finns en historia om när kejsaren besökte sin bror Zhao Kuangyi för att personligen ge honom moxibustion*.
När Zhao Kuangyi skrek av smärta gjorde kejsaren samma sak på sig själv för att känna samma smärta och underlätta för brodern.
*Moxibustion – är en traditionell kinesisk behandlingsmetod där man förbränner torkad grovbladig gråbo för att värma och stimulera akupunkturpunkter.
